Pakistans militär på marsch mellan Kina och USA
Militärparad i Islamabad på Pakistans nationaldag. Foto: Anjum Naveed/AP/TT

Pakistans militär på marsch mellan Kina och USA

Analys. Med förre premiärministern Imran Khan bakom lås och bom sitter Pakistans generaler återigen tryggt i förarsätet. Det är illa för demokratin, men både USA och Kina ser fördelar med det militära styrets politik. För generalerna kan det dock bli svårt att blidka de båda rivaliserande giganterna på världsscenen, skriver den indiske politiske kommentatorn Pranay Sharma.

Publicerad: 2023-09-07

Efter en tids förvirring om arméns försvagade grepp i Pakistan, i kölvattnet av Imran Khans stora och folkligt stödda kampanj mot armén, har det militära etablissemanget slagit tillbaka och vunnit.

Asim Munir, arméchef sedan i november 2022, har den senaste tiden vidtagit en rad åtgärder för att befästa militärens makt. Han har systematiskt monterat ner Imran Khans PTI och tvingat ett stort antal anhängare att lämna partiet. Munir har också rensat ut några generaler och brigadgeneraler som sympatiserar med Imran Khans sak.

Två kontroversiella lagar, som ska skydda armén mot uppvigling, protester och förtal, har också drivits igenom i parlamentet i all hast. President Arif Alvi, som är emot lagarna, hävdar att de aldrig skickades till honom för godkännande, såsom grundlagen kräver. Den nuvarande övergångsregeringen – militärens politiska allierade – hävdar å sin sida att lagarna trädde i kraft eftersom tidsfristen för presidentens undertecknande löpte ut. Lagarna ska skydda armén mot framtida protester anförda av landets civila ledning, av det slag som Khans PTI frammanade i fjol.

imageicn.pngAvsatte premiärministern Imran Khan (med höjd knytnäve) iscensatte i maj stora protester. Nya lagar ska sätta stopp för dem. Foto: Mohammad Zubair/AP/TT

Den nu styrande övergångsregeringens premiärminister, den på papperet mäktigaste posten i landet, är militärens favorit, den relativt okände tidigare senatorn Anwarul Haq Kakar som installerades i augusti. Det finns farhågor om att övergångsregeringen kan stanna längre än de fastslagna 90 dagarna och att parlamentsvalet, som ska hållas i slutet av året, kan komma att skjutas upp.

Många fruktar att armén ska styra landet genom en marionett på premiärministerposten, precis som tidigare i landets historia. Pakistan, som blev självständigt 1947, har styrts av armén under halva sin existens och under den återstående perioden av premiärministrar som har förts fram av armén.

pakistan robot.jpgMilitären har styrt direkt eller indirekt i alla år. Här visas roboten Shahin III upp som kan bestyckas med kärnvapen. Foto: Anjum Naveed/AP/TT

Samtidigt i Afghanistan

Förutom att Imran Khan är frihetsberövad och föremål för en mängd brottsutredningar har han förbjudits att delta i politisk verksamhet och kan därför inte ställa upp i val på fem år.

Den Oxfordutbildade cricketlegendaren Imran Khan kastades ut från makten efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet i april 2022. Han hävdade att han avsattes av armén på uppmaning av Washington eftersom han var kritisk till USA:s politik som han ansåg hade negativ inverkan på Pakistan.

Imran Khan var själv tidigare arméns skyddsling. Den dåvarande arméchefen Qamar Javed Bajwa hoppades att Khan skulle charma Vita huset, då under Donald Trump, och få relationerna mellan USA och Pakistan på rätt spår igen.

pakistan arméchef munir taliban.jpgBesvärlig relation. Talibanernas utrikesminister Amir Khan Muttaqi (t v) möter Pakistans arméchef Asim Munir. Foto: Pakistans armé via AP/TT

Förbindelserna hade blivit lidande när Pakistan beslutade att stödja talibanerna mot den USA-ledda alliansen i kriget i Afghanistan från 2001. Men fastän talibanerna återtog Kabul 2021, och tvingade de amerikanska trupperna till ett förödmjukande tillbakadragande, misslyckades Pakistan med att uppnå sina strategiska mål i grannlandet.

När talibanernas internationella isolering fortsatte, och de förlamande sanktionerna ledde till inflation och matbrist i det krigshärjade landet, växte islamiströrelsens frustration med Pakistan. Dessutom började afghanska regeringsfientliga grupper med jämna mellanrum attackera pakistanska städer från Afghanistan, vilket ansträngde relationerna mellan de styrande i Kabul och Islamabad.

Samtidigt i USA

Eftersom USA har identifierat Kina som ett existentiellt hot och en utmanare på den globala scenen gjorde de allt starkare kinesisk-pakistanska banden samtidigt att de styrande i Washington blev ännu mer bekymrade.

USA skaffade sig då närmare strategiska band till Indien, Pakistans ärkefiende. Indien är också Kinas rival och delar USA:s oro över den kinesiska framfarten kring Stilla havet och Indiska oceanen, den indo-pacifiska regionen. Med de närmare amerikansk-indiska förbindelserna blev de pakistanska generalerna alltmer oroliga och frustrerade över att ha USA-kritikern Imran Khan som premiärminister.

När generalerna började se bortom Imran Khan och fick honom avsatt bröt relationerna mellan armén och dess tidigare skyddsling samman.

pakistan imran khan.jpgImran Khan var en gång militärens och USA:s skyddsling men vände sig mot de båda och miste makten. Foto: K.M. Chaudary/AP/TT

Medan den politiska karusellen fortsätter i Pakistan och armén befäster sin ställning verkar varken USA eller Kina vara missnöjda med resultatet så här långt.

Även Indien följer det politiska dramat i grannlandet med intresse, men vet att oavsett vem som är premiärminister där kommer armén alltid ytterst att hålla i spakarna.

Det har inte förekommit några politiska kontakter på hög nivå mellan New Delhi och Islamabad sedan 2015. Om den indiska regeringen kan bli övertygad om att Pakistan slutar att använda terrorister mot Indien kan dialogen återupptas och New Delhi upprätthålla en låg nivå av kontakter med Islamabad. Men ingen väntar sig någon dramatisk förändring i de bilaterala förbindelserna inom överskådlig framtid.

Samtidigt i Kina

Peking är Pakistans största vapenleverantör och har avsatt motsvarande omkring 600 miljarder kronor till China-Pakistan Economic Corridor (CPEC). Det är ett stort infrastrukturprojekt inom ramen för Pekings så kallade Sidenvägsinitiativ (Belt and Road Initiative, BRI) som löper från kinesiskt och genom pakistanskt territorium.

Den senaste tidens politiska instabilitet har bromsat CPEC-projektet. Attacker mot kinesiska anläggningar och kinesisk personal utförda av TTP (pakistanska talibaner) och terrorister från provinsen Baluchistan har också ökat Pekings oro.

Men med en stark ledare i Pakistan tror Kina att CPEC-projektet kommer att utvecklas bättre.

Amerikanerna är inte heller missnöjda med att general Asim Munir har stärkt sin ställning. Traditionellt har man förlitat sig mer på generalernas inflytande i Pakistan än på de civila ledarnas.

image0u0ad.pngKina investerar 600 miljarder kronor i en infrastrukturkorridor genom länderna. Foto: Shutterstock/TT

USA försåg Pakistan med stridsflygplan av typen F-16 förra året, efter det att Imran Khan hade lämnat scenen. Man har också haft försvarssamtal och undertecknat avtal om bättre samordning med den pakistanska armén i framtiden.

Det är osannolikt att amerikanerna kommer att flytta sitt fokus i regionen från Indien till Pakistan, eftersom Kina fortfarande har högsta prioritet för Washington. Däremot kommer USA sannolikt att skapa en viss balans i sina förbindelser med de två sydasiatiska rivalerna genom att regelbundet engagera sig i Pakistan och förse landet med vissa vapen.

Samtidigt i Ukraina och Taiwan

Frågan kvarstår dock om hur Pakistan ska förhålla sig i två avgörande frågor för Washington och Peking – Ukraina och Taiwan.

Imran Khan brände sina broar till USA genom sitt besök i Moskva samma dag som de ryska stridsvagnarna rullade in i Ukraina i februari 2022.

Den pakistanska armén har sedan dess gjort en kursändring. De senaste månaderna har man försett den ukrainska armén med stridsvagnar och andra vapen. Detta är säkerligen ett sätt att göra sig populär hos amerikanerna.

Taiwan utgör dock en mycket större utmaning för Pakistan. Pakistan driver en "ett Kina"-politik och betraktar Taiwan som en del av Fastlandskina. Men till skillnad från Indien, som har klargjort att man inte kommer att bli inblandat i något USA-lett krig, är Pakistan allierat med USA enligt fördrag. Om det blir krig kommer Pakistan att hamna i en mycket svår situation och behöva välja mellan sina två herrar Kina och USA.

Översättning: Ola Westerberg


Pranay Sharma
Utrikespolitisk kommentator i Indien. Återkommande skribent i Utrikesmagasinet.