Spanien – Aktuell politik

Motsättningarna är stora mellan partierna i Spanien, men inget parti är starkt nog för att vinna egen majoritet i parlamentets underhus, kongressen. 2023 valde vänsteralliansen i centralregeringen att tidigarelägga parlamentsvalet i hopp om att mobilisera vänsterväljare. Vänstern lyckades bli kvar i regeringsställning, men det skedde till priset av kontroversiella eftergifter för separatister som vill att Katalonien ska bli självständigt.

Nyvalet till kongressen i juli 2023 gav ett jämnt resultat mellan vänster- och högerblocken. Det borgerliga oppositionspartiet PP fick flest mandat, medan det styrande Socialistpartiet (PSOE) blev näst största parti. Ändå kunde PSOE med Pedro Sánchez som premiärminister fortsätta styra landet. Den som ska lyckas bilda regering behöver flera partier att samarbeta med, och i den spretiga samling partier som tog mandat har PSOE flest möjligheter.

Trea i valet blev det högernationalistiska Vox, som står längre till höger än PP. Opinionsmätningar hade pekat på medvind för Vox, men i stället backade Vox rejält jämfört med det föregående valet (ett nyval som hölls i november 2019). PP tros ha vunnit över väljare från Vox 2023.

Fjärde störst blev Sumar, en nybildad bred vänsterallians.

Bland de regionala partierna blev rörelserna relativt små. Men även de behövs för att sy ihop ett regeringsunderlag. Här kommer katalanerna kommer in. Katalonien hör enligt spansk lag till riket. För att få med sig katalaner och andra regionala självständighetsivrare i en regering (eller för att de åtminstone inte ska rösta emot en regering i parlamentet), krävs det rundhänta löften från Madrid till de mest högljudda regionerna.

Båda de stora partierna, PSOE till vänster och PP till höger, försökte efter valet 2023 hitta partier att samarbeta med i en ny regering. Resultatet: i utbyte mot straffrihet för separatister ger katalanska Junts per Catalunya (JuntsxCat) Sánchez sitt stöd. Även det baskiska nationalistparti som har mandat i parlamentet i Madrid stöder Sanchéz. Tack vare det är Sánchez kvar vid makten med en vänsterledd regering. Men de regionala partierna säljer sig dyrt för att stödja PSOE. Bara med nöd och näppe vinner regeringen omröstningar i parlamentet. 

Att straffrihet, amnesti, är kärnfrågan för att hålla ihop en regering i riket har att göra med ett tilltag separatisterna vågade sig på 2017. Den katalanska regionregeringen höll då en folkomröstning om full självständighet, i trots mot författningsdomstolen och mot Spaniens regering, och lät regionparlamentet anta en katalansk självständighetsdeklaration. Nio katalanska separatistledare dömdes efter det till långa fängelsestraff. Katalanernas agerande har sysselsatt domstolar alltsedan dess och skärpt motsättningar mellan rikspartierna. 

Pedro Sánchez från Socialistpartiet (PSOE) blev premiärminister 2018. Från 2023 leder PSOE en koalition med en vänsterallians och regionala partier. Foto: TT

JuntsxCat-ledaren Carles Puigdemont har sedan valet 2023 rollen som kungamakare, med sju mandat i riksparlamentet bakom sig, trots att han opererat med fjärrkontroll från exil i belgiska Waterloo för att hålla sig undan från rättsväsendet i Spanien. Han är själv en av de dömda katalanska politiker som riskerar straff om det inte finns en lag som undantar honom. Förhandlingarna med PSOE ledde till löften från Sánchez och ett lagförslag om amnesti. 

Puigdemont och andra separatistledare har kunnat luta sig mot att självständighetspartier, flera sammantagna, haft majoritet i Kataloniens regionala parlament i drygt ett årtionde. Men i maj 2024, när regionen höll val igen, tappade separatistpartierna sitt övertag. PSOE:s katalanska gren ligger efter valet bäst till för att leda regionen. För premiärminister Sánchez är det en ny framgång. Han kan med fog hävda att regeringens politik gentemot Katalonien har minskat risken för att katalanerna ska bryta sig ur riket. Puigdemonts parti JuntsxCat gick visserligen framåt i regionvalet, men det är oklart om partiet kan utnyttja sitt eget stärkta väljarstöd.

Det som har hänt, med eftergifter för de katalanska ledarna, har skapat en motreaktion i andra delar av landet, där nationalistiska strömningar har stärkts och stora grupper motsätter sig att Katalonien ska bryta sig ur Spanien. Partier på högerkanten har vunnit röster genom att utlova hårdare tag mot Katalonien. Voxledaren Santiago Abascal kallar amnestilagen för en statskupp.

Konservativa PP, landets enskilt största parti, är starkt emot regionernas frihetssträvanden. Partiet bytte ledare några månader före valet 2023, då Alberto Núñez Feijóo tog över posten, och det innebar att PP tog ett steg bort från den hårda högerpolitiken. Feijóo är dock också ifrågasatt: under valrörelsen avkrävdes han en förklaring till sin vänskap med en ökänd knarksmugglare. Det är inget nytt avslöjande, vänskapen pågick när Feijóo ingick i den regionala regeringen i Galicien, men den kunde åberopas i valrörelsen tack vare att den dokumenterades i bilder som tidningen El País publicerade redan 2013.

På det regionala planet har Vox tagit plats som mindre partner till PP i flera provinser. Det var ett sådant samarbete högerpartierna siktade på även på riksplanet. Vox har också spelat på främlingsfientliga stämningar och krävt att illegala invandrare och alla invandrare som begår brott ska utvisas. Men i parlamentsvalet 2023 backade Vox från 52 till 33 mandat i kongressen.

PSOE försöker å sin sida mobilisera väljare genom att beskriva Vox som ett spöke från diktaturen under general Franco (se Äldre historia). PSOE har i regeringsställning försökt att göra upp med det förflutna bland annat genom att flytta fascistledares kvarlevor från mausoleet El Valle de los Caídos (De stupades dal). Diktatorn Francisco Francos stoft har gravsatts på en kyrkogård i Mingorrubio, norr om Madrid, trots motstånd från Francos familj och från Vox. Kvarlevorna av José Antonio Primo de Rivera, som grundade fascistpartiet La Falange på 1930-talet, har också flyttats. 2022 godkände parlamentet en lag som syftar till att ge upprättelse till dem, ofta på vänsterkanten, som opponerade sig mot diktaturen och upphäva domar mot dem, och göra arbetet för att identifiera offren till en statlig angelägenhet.

I regeringsprogrammet från 2023 återfinns förutom den omstridda amnestilagen uppräkning av pensionerna i takt med inflationen, gratis kollektivtrafik för arbetslösa och unga, fortsatt sänkt moms på mat, förkortad arbetstid från 40 till 37,5 timmar i veckan och höjda minimilöner.  

Arbetslösheten är fortsatt hög, särskilt bland unga. Hur man ska finansiera pensionssystemet i takt med att befolkningen åldras är ett orosmoln, trots att sysselsättningen har ökat och pensionsåldern höjts till 67 år. Avfolkning av landsbygden och sociala klyftor är andra problem. 

Energipriserna tog fart i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, även om Spanien inte konsumerar mycket rysk gas. Även matpriserna steg. Spanien fick tillstånd från EU att öka statens subventioner för el och gas till hushållen och har sedan dess lagt fram stödpaket för hushåll och företag, samtidigt som tillfälliga vinstskatter införts för kraftbolag och banker. 

En växande jämställdhetsrörelse riktar uppmärksamhet mot löneskillnader mellan könen och våld mot kvinnor, men har också lett till motreaktioner. Försök att inskränka aborträtten stötte på patrull i författningsdomstolen. En ny lag där sex utan tydligt samtycke likställdes med våldtäkt har också blivit ett slagträ i debatten, framför allt för Vox. Luckor i lagen gjorde det lättare för sexbrottslingar att slippa straff. I april 2023 meddelade regeringen att den säkrat stöd i parlamentet för att täppa till kryphålen.

Följ den löpande utvecklingen i  Kalendarium.

Om våra källor

Läs mer om Spanien i UI:s publikation Utrikesmagasinet:
Fotbollskyss sätter spanskt samtycke på prov (2023-08-29)