Nya Zeeland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/nya_zeeland/

Jordbrukslandet Nya Zeeland, beläget i Stilla havet maximalt långt bort från Sverige, började redan vid slutet av 1800-talet skapa en modern välfärdsstat. Trots kraftiga sociala nedskärningar under 1990-talet ligger Nya Zeeland fortfarande bra till i statistik över levnadsförhållanden. Utrikespolitiskt och kulturellt har landet på senare tid gjort en kursändring bort från Storbritannien, varifrån en majoritet av befolkningen härstammar, och knutit närmare band till den omgivande Stillahavsregionen och Asien. Urbefolkningen maorierna är polynesier.

Geografi och klimat

Nya Zeeland ligger i den tempererade zonen av Stilla havet mitt emellan ekvatorn och Sydpolen, ca 160 mil sydöst om Australien. Landet är till ytan något större än Norrland, men lika långt som hela Sverige. Det består i huvudsak av två långsträckta bergiga öar: Nord- och Sydön, som skiljs åt av det tre mil breda Cooks sund.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
270 534 km2 (2018)
Tid
svensk + 11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Wellington 398 000 invånare (2015) 1
Övriga större städer
Auckland 1,5 milj (med förorter), Christchurch 382 000, Hamilton 224 000 (2015) 2
Högsta berg
Mount Cook (3764 m ö h)
Viktiga floder
Waikato (på Nordön), Clutha (på Sydön)
Medelnederbörd/månad
Auckland 64 mm (jan), 142 mm (aug), Christchurch 84 mm (maj), 46 mm (september)
Medeltemperatur/dygn
Auckland 19 °C (jan), 11 °C (juli), Christchurch 17 °C (jan), 6 °C (juli)
1. storstadsområdet
2. storstadsområdet

Källor

Befolkning och språk

Tre fjärdedelar av Nya Zeelands invånare bor på Nordön, som dessutom är mindre än Sydön och därmed betydligt mer tätbefolkad. Nära en tredjedel av landets befolkning återfinns i Stor-Auckland, landets största stad och kommersiella centrum. Trots att landet på många sätt präglas av sitt jordbruk bor nästan nio av tio invånare i tätorter.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
Omkring tre fjärdedelar av invånarna har europeiskt ursprung, drygt 15 % identifierar sig som maorier, därutöver finns en större grupper asiater och polynesier
Antal invånare
4 793 900 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
18 (2017)
Andel invånare i städerna
86,5 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,6 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
82 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2016)
Förväntad livslängd för män
80 år (2016)
Språk
engelska och maori är officiella språk

Källor

Religion

Religionsfrihet råder i Nya Zeeland. Kristendomen dominerar, men andelen invånare som identifierar sig som kristna minskar. I en folkräkning 2013 betecknade sig omkring 46 procent som kristna, medan ungefär lika stor andel uppgav att de inte hade någon religion alls.

Utbildning

Skolväsendet är utformat efter brittisk förebild och det har varit obligatoriskt att gå i skolan sedan 1877. Idag råder skolplikt för barn mellan sex och 16 år. Nästan alla börjar i skolan redan vid fem års ålder och de flesta går 13 år i skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
15 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
18,3 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,3 procent (2016)

Källor

Kultur

Janet Frame (1924–2004) är den nyzeeländska litteraturens främsta namn med en stil som har beskrivits som magisk realism. Hennes mest kända verk är en självbiografisk trilogi ”En ängel vid mitt bord” som 1990 blev till film i regi av Jane Campion.

Äldre historia

Troligen kom maorierna från Polynesien i Stilla havet till Nya Zeeland mellan 800- och 1200-talen. För européerna blev landet känt 1642. På 1800-talet kom valfångare och missionärer, och i ett fördrag 1840 erkände maorierna brittiska kronans överhöghet. Trots löfte om skydd för maoriernas markrätt tog britterna med våld över den bästa marken, och i sjukdomar och strider mer än halverades antalet maorier. Nya Zeeland införde kvinnlig rösträtt 1893.

Modern historia

Nya Zeeland nådde full självständighet från kolonialmakten Storbritannien 1947. Det borgerliga Nationalistpartiet hade därefter makten med några avbrott för kortvariga socialdemokratiska Labourregeringar. Efter en reform av valsystemet stärktes småpartiernas ställning i valet 1996, då högerpopulistiska Nya Zeeland först kom in i parlamentet och regeringen. I början av 2000-talet blev frågan om kompensation för maoriernas forna markförluster en politisk stridsfråga, som kostade Labour stöd bland maorierna.

Politiskt system

Nya Zeeland tillhör Samväldet med den brittiska monarken som statschef. Parlamentet väljs vart tredje år och har vissa platser reserverade för maorier. Borgerliga Nationalistpartiet och socialdemokratiska Labour har växlat vid makten sedan 1930-talet, men ett nytt valsystem från 1996 har stärkt småpartierna.

Demokrati och rättigheter

Nya Zeeland brukar tillsammans med de nordiska länderna ligga i topp i globala utvärderingar av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Medierna och domstolarna har en oberoende ställning och kan verka fritt. 

Aktuell politik

Efter att Nya Zeeland under tre mandatperioder styrts av det borgerliga Nationalistpartiet blev det maktskifte hösten 2017. Labour, vars popularitet på kort tid hade vuxit, gick framåt i parlamentsvalet i september, även om Nationalistpartiet förblev störst. Med stöd av det lilla invandringsfientliga partiet Nya Zeeland först kunde Labourledaren Jacinda Ardern samla tillräckligt med mandat för att bilda en koalitionsregering.

Fakta – politik

Officiellt namn
New Zealand/Nya Zeeland
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
drottning Elizabeth II
Regeringschef
premiärminister Jacinda Ardern (2017)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationalistpartiet 56, Labourpartiet 46, Gröna partiet 8, Nya Zeeland först 9, ACT Nya Zeeland 1 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationalistpartiet 61, Labourpartiet 32, Gröna partiet 13, Nya Zeeland först 11 (2014)
Valdeltagande
ca 80 % i parlamentsvalet i september 2017
Kommande val
parlamentsval måste hållas senast 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Nya Zeelands tidigare starka band till Storbritannien har efter hand ersatts av en allt tydligare orientering mot Stillahavsregionen och länder i Asien. Särskilt nära står Australien, både ekonomiskt och politiskt.

Fakta – försvar

Armén
4 500 man (2017)
Flygvapnet
2 450 man (2017)
Flottan
2 050 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,5 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Det exportberoende Nya Zeeland är fortfarande ett utpräglat jordbruksland. Produktionen av mejerivaror, kött och ull byggdes upp på 1800-talet för den brittiska marknaden men har stor betydelse för den nyzeeländska ekonomin även på 2000-talet. Fiske och skogsbruk ger också viktiga inkomster.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
41 966 US dollar (2018)
Total BNP
205 025 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,8 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
6,6 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
10,0 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
65,6 procent (2016)
Inflation
1,4 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
29,8 procent (2018)
Valuta
nyzeeländsk dollar

Källor

Naturtillgångar och energi

Nya Zeeland har en del olja och naturgas men är annars relativt fattigt på mineraler. Endast fosfat, kol, kalksten, dolomit och järnsand förekommer i större mängd. Viss utvinning av guld och silver sker dock. Landets stora naturtillgång är den bördiga jordbruksmarken. Nya Zeeland är till nära fyra femtedelar självförsörjande på energi. 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 445 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per person
9026 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
34 664 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,7 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
30,8 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Nya Zeeland är ett framstående jordbruksland. Jorden är bördig, klimatet är gynnsamt och tekniken och brukningsmetoderna avancerade. Drygt 40 procent av landytan är jordbruksmark och används främst för uppfödning av boskap, som ger mejeriprodukter men också kött och ull. Exporten av frukt, grönsaker och vin har blivit allt viktigare.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,6 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
40,5 procent (2016)

Källor

Industri

Tillverkningsindustrin svarar för nära hälften av Nya Zeelands export och sysselsätter en tiondel av arbetskraften. Livsmedelsproduktion dominerar, men viktiga sektorer är också trä- och massaindustri, maskintillverkning och metallbearbetning samt oljeraffinering.

Utrikeshandel

Nya Zeelands ekonomi är starkt beroende av utrikeshandeln. Exporten domineras av jordbruksprodukter, främst mejerivaror och kött, medan importen består av råmaterial samt komponenter och utrustning till industrin. Australien och Kina är största handelspartner.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
39 804 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
43 330 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 7 554 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
41 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
mejeriprodukter, kött (lamm, får, nöt), trä och papper, frukt och nötter
Största handelspartner
USA, Australien, Japan, Kina, Storbritannien, andra EU-länder

Källor

Arbetsmarknad

Fackföreningarna har traditionellt haft en stark ställning i Nya Zeeland, men deras inflytande har försvagats under de senaste decennierna. Arbetslösheten ökade efter den globala finanskrisen 2008 för att sjunka något efter 2012. Mot slutet av 2010-talet höll sig arbetslösheten på en förhållandevis låg nivå.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,8 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
12,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Den traditionella nyzeeländska välfärdsstaten har genomgått stora förändringar under senare decennier. I början av 1990-talet sänktes bidrag och ersättningar och medborgarna förväntades ta större eget ansvar för sin sociala trygghet. Labourregeringen i början av 00-talet stärkte de sociala förmånerna till en del. I slutet av 2010-talet har den Labourledda koalitionsregeringen fortsatt på samma spår.    

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
3 745 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
38 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Nyzeeländare brukar kallas för kiwis, och deras traditioner har sina rötter både i maorisk och europeisk kultur. Befolkningen är en blandning mellan pakeha , nyzeeländare av europeisk härkomst, och maorier, landets ursprungsbefolkning (se Befolkning och språk).