Surinam

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/surinam/

Den tidigare kolonin Holländska Guyana vid Sydamerikas nordkust blev det självständiga Surinam 1975. Militärkupper och uppror präglade mycket av den första tiden efter självständigheten. Befolkningen har mycket blandat ursprung. De flesta är ättlingar efter kontraktsarbetare från Indien eller Java, eller efter afrikanska slavar. Flertalet bor i kustregionen medan landet i övrigt till största delen består av orörd regnskog. Ekonomin är baserad främst på guld och jordbruk.

Surinam – Geografi och klimat

Surinam ligger i norra Sydamerika med kust mot Atlanten. Till ytan är det Sydamerikas minsta land, motsvarande drygt en tredjedel av Sveriges. Större delen av landet är täckt av regnskog och klimatet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
163 265 km2 (2022)
Tid
svensk –4 timmar
Angränsande land/länder
Guyana, Brasilien, Franska Guyana
Huvudstad med antal invånare
Paramaribo 224 000 (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Lelydorp 18 200, Niuew Nickerie 13 100 (uppskattning 2019)
Högsta berg
Julianatop (1 230 m ö h)
Viktiga floder
Suriname
Största sjö
van Blommestein-sjön
Medelnederbörd/månad
Paramaribo 310 mm (maj), 76 mm (okt)
Medeltemperatur/dygn
27 °C (året om)

Surinam – Befolkning och språk

Surinams befolkning är nästan helt samlad i kustregionen, där de flesta bor i eller kring huvudstaden Paramaribo. Inlandet är mycket glest befolkat. Invånarna är huvudsakligen av asiatiskt eller afrikanskt ursprung. Ursprungsinvånarna utgör bara några få procent. Nederländska är landets officiella språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
indier (”hindustanier” eller ”östindier”) 27,4 procent, maruner 21,7 procent, kreoler 15,7 procent, javaneser 13,7 procent, blandad härkomst 13,4 procent, urfolk 3,8 procent, kineser 1,5 procent, övriga 2,8 procent 1
Antal invånare
618 040 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
4 (2020)
Andel invånare i städerna
66 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
18,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,5 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,8 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,3 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,2 procent (2022)
Förväntad livslängd
70 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Språk
nederländska är officiellt språk 2
1. självidentifiering i folkräkning 2012
2. blandspråket sranan tongo (eller taki-taki) är utbrett, 15-22 lokala språk varav arawak och karib är störst

Surinam – Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras överlag av myndigheterna. Närmare halva befolkningen räknas som kristna och hinduer utgör den näst största gruppen.

Surinam – Utbildning

Barnen börjar skolan vid sex års ålder och de allra flesta går numera åtminstone de obligatoriska första sex åren. Resursbristen är stor och många lärare har bristfällig utbildning.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
95,0 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
86,0 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
13 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,1 procent (2021)

Surinam – Sociala förhållanden

Surinam hade vid självständigheten ett ganska avancerat offentligt välfärdssystem av nederländskt snitt. Det drabbades av nedskärningar under finanskrisen på 1990-talet, men håller fortfarande betydligt högre standard än det i grannlandet Guyana.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
98 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
90,0 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
15 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
460 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
29 procent (2022)

Surinam – Kultur

Surinamesisk litteratur skrivs främst på nederländska eller kreolspråket sranan tongo. Men det lär finnas litteratur på ytterligare drygt tio av landets språk.

Surinam – Äldre historia

Området som i dag är Surinam kom under nederländskt styre 1667. Under de följande århundradena bedrevs plantagearbete med först slavar från Västafrika och därefter kontraktsarbetare från norra Indien och Java. Efter andra världskriget började en frigörelseprocess som ledde fram till självständighet 1975.

Surinam – Modern historia

Surinam blev en självständig stat 1975. Fem år senare genomförde överste Desi Bouterse en militärkupp med stöd av vänsterkretsar. Han styrde i praktiken landet till 1987 då en folkvald regering tillträdde. Militären behöll dock inflytande och Bouterse behöll en framträdande roll, trots dom i Nederländerna för narkotikasmuggling och åtal i hemlandet om mord på meningsmotståndare i början av 1980-talet. Bouterse återkom till makten som president 2010 och satt kvar till 2020.

Surinam – Demokrati och rättigheter

Surinam är en valdemokrati som dock präglas av korruption och en svag rättsstat. Desi Bouterse som var president 2010–2020 har fällts för mord som begicks när han var militärdiktator på 1980-talet.

Surinam – Inrikespolitik och författning

Surinam är en republik där presidenten utses indirekt, av det folkvalda parlamentet. Presidenten är både stats- och regeringschef och utser regeringen. Valet 2020 ledde till ett maktskifte när den politiska veteranen Chan Santokhi utsågs till ny president. Santokhi efterträdde den tidigare militärdiktatorn Desi Bouterse som mot slutet av sin tioåriga presidentperiod dömdes till fängelse för en massaker på 1980-talet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republiek Suriname/Republiken Surinam
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Chan Santokhi (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Progressiva reformpartiet (VHP) 20, Nationaldemokratiska partiet (NDP) 16, Surinams nationella parti (NPS) 3, Allmänna befrielse- och utvecklingspartiet (Abop) 8, övriga 4 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Nationaldemokratiska partiet (NDP) 26, valallians V7 18, A-kombinationen 5, övriga 2 (2015)
Valdeltagande
71,7 procent i parlamentsvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2025

Surinam – Utrikespolitik och försvar

Banden är starka till den gamla kolonialmakten Nederländerna, även om relationerna ofta har varit ansträngda på grund av bristfällig demokrati i Surinam. Förhållandet till grannländerna är övervägande gott trots mindre gränstvister.

Fakta – försvar

Armén
1 400 man (2022)
Flygvapnet
200 man (2022)
Flottan
240 man (2022)

Surinam – Ekonomisk översikt

Huvudingredienserna i Surinams ekonomi var länge guld och bauxit, med jordbruk som en mindre viktig del. Nu har bauxiten tagit slut och guld står för halva exporten.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
5 858 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
1,3 procent (2022)
Total BNP
3 621 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
9,2 procent (2021)
Industrins andel av BNP
36,7 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP
51,7 procent (2021)
Inflation
47,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
123,2 procent (2022)
Valuta
surinamesisk dollar
Varuexport
1 665 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
1 735 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
0,1 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
94 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
guld, trä, tobak, ris, frukt
Största handelspartner
USA, Förenade arabemiraten, Nederländerna, Kina, Belgien Schweiz
Mottaget bistånd per invånare
47 US dollar (2021)

Surinam – Naturtillgångar, energi och miljö

Surinams ekonomiskt viktigaste naturtillgång var i hundra år bauxit, som är råvara för aluminium. De kända fyndigheterna har dock uttömts och guld har övertagit rollen som viktigaste bidrag till statskassan. Vattenkraft står för över hälften av energin.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 282 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
3 697 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
99 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
97 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
4,31 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
7,35 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
2 601 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,3 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
1 416 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Surinam – Jordbruk och industri

Jordbrukets betydelse har minskat under senare år. Det utgör nu en ganska liten del av ekonomin och sysselsätter bara ungefär var tionde surinames. Tillverkningsindustrin är föga utvecklad.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
9,2 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk
0,5 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
97,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
36,7 procent (2021)