Surinam

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/sydamerika/surinam/

Den tidigare kolonin Holländska Guyana vid Sydamerikas nordkust blev det självständiga Surinam 1975. Militärkupper och uppror präglade mycket av den första tiden efter självständigheten. Befolkningen har mycket blandat ursprung. De flesta är ättlingar efter kontraktsarbetare från Indien eller Java, eller efter afrikanska slavar. Flertalet bor i kustregionen medan landet i övrigt till största delen består av orörd regnskog. Ekonomin är baserad på guld, olja och till en mindre del jordbruk.

Geografi och klimat

Surinam ligger i norra Sydamerika med kust mot Atlanten. Till ytan är det Sydamerikas minsta land, motsvarande drygt en tredjedel av Sveriges. Större delen av landet är täckt av regnskog och klimatet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
163 265 km2 (2018)
Tid
svensk –4 timmar
Angränsande land/länder
Guyana, Brasilien, Franska Guyana
Huvudstad med antal invånare
Paramaribo 224 000 (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Lelydorp 18 200, Niuew Nickerie 13 100 (uppskattning 2019)
Högsta berg
Julianatop (1 230 m ö h)
Viktiga floder
Suriname
Största sjö
van Blommestein-sjön
Medelnederbörd/månad
Paramaribo 310 mm (maj), 76 mm (okt)
Medeltemperatur/dygn
27 °C (året om)

Källor

Befolkning och språk

Surinams befolkning är nästan helt samlad i kustregionen, där de flesta bor i eller kring huvudstaden Paramaribo. Inlandet är mycket glest befolkat. Invånarna är huvudsakligen av asiatiskt eller afrikanskt ursprung. Ursprungsinvånarna utgör bara några få procent. Nederländska är landets officiella språk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
indier (”hindustanier” eller ”östindier”) 27,4 procent, maruner 21,7 procent, kreoler 15,7 procent, javaneser 13,7 procent, blandad härkomst 13,4 procent, urfolk 3,8 procent, kineser 1,5 procent, övriga 2,8 procent 1
Antal invånare
563 402 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
4 (2017)
Andel invånare i städerna
66,0 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
18,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2016)
Förväntad livslängd för män
68 år (2016)
Språk
nederländska är officiellt språk 2
1. självidentifiering i folkräkning 2012
2. blandspråket sranan tongo (eller taki-taki) är utbrett, 15-22 lokala språk varav arawak och karib är störst

Källor

Religion

Religionsfrihet garanteras i författningen och respekteras överlag av myndigheterna. Närmare halva befolkningen räknas som kristna och hinduer utgör den näst största gruppen.

Utbildning

Barnen börjar skolan vid sex års ålder och de allra flesta går numera åtminstone de obligatoriska första sex åren. Resursbristen är stor och många lärare har bristfällig utbildning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
90,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
15 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
92,9 procent (2012)

Källor

Kultur

Många av Surinams författare bor idag i Nederländerna, dit en stor del av landets intellektuella flyttade strax före självständigheten 1975. Annars lär det finnas skriven surinamesisk litteratur på 13 av landets språk, framför allt på nederländska och sranan tongo.

Arbetsmarknad

Merparten av de yrkesverksamma surinameserna finns inom servicesektorn. Nästan hälften är offentligt anställda medan ungefär var tionde arbetar inom jordbruket.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
7,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
16,1 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Surinam hade vid självständigheten ett ganska avancerat offentligt välfärdssystem av nederländskt snitt. Det drabbades av nedskärningar under finanskrisen på 1990-talet, men håller fortfarande betydligt högre standard än det i grannlandet Guyana.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
17 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
1,4 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,3 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,3 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
94,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
84,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
356 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
26 procent (2018)

Källor

Äldre historia

Nuvarande Surinam kom under nederländskt styre 1667. Där bedrevs under de följande århundradena plantagearbete baserat på import av slavar från Västafrika, därefter kontraktsarbetare från norra Indien och Java. Efter andra världskriget började en frigörelseprocess som ledde fram till självständighet 1975.

Modern historia

Surinam blev en självständig stat 1975. Fem år senare genomförde överste Desi Bouterse en militärkupp med stöd av vänsterkretsar. Han styrde i praktiken landet till 1987 då en folkvald regering tillträdde. Militären behöll dock inflytande och Bouterse behöll en framträdande roll, trots dom i Nederländerna för narkotikasmuggling och åtal i hemlandet om mord på meningsmotståndare i början av 1980-talet.

Politiskt system

Surinam är en republik med en stark presidentmakt. Presidenten utses av ett folkvalt parlament som brukar domineras av breda partiallianser. Partisplittringen återspeglar landets mångkulturella koloniala förflutna.

Demokrati och rättigheter

Surinam är en valdemokrati som dock präglas av korruption och en svag rättsstat. Presidenten själv är åtalad i en mordrättegång som har pågått i över ett årtionde.

Aktuell politik

Den tidigare kuppmakaren och militärdiktatorn Desi Bouterse återkom till makten i Surinam 2010. Nu har han dömts till fängelse för en massaker på 1980-talet men säger ändå att han "självklart" ställer upp i valet i maj 2020.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Suriname/Surinam
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Desi Bouterse (2010–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationaldemokratiska partiet (NDP) 26, V7 18, A-kombinationen 5, övriga 2 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Megakombinationen 23, Nya fronten 14, A-kombinationen 7, Folkalliansen för framsteg 6, övriga 1 (2010)
Valdeltagande
73,2 % parlamentsvalet 2010
Kommande val
parlamentsval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Banden är starka till den gamla kolonialmakten Nederländerna. Men förhållandet har ofta varit spänt på grund av bristfällig demokrati i Surinam. När den förre diktatorn Desi Bouterse återkom till makten 2010 försämrades relationerna på nytt.

Fakta – försvar

Armén
1 400 man (2017)
Flygvapnet
200 man (2017)
Flottan
240 man (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Huvudingredienserna i Surinams ekonomi är guld och olja, med jordbruk som en mindre viktig del. Bauxitindustrin som tidigare dominerade stängde ned 2015 då bauxiten, som är råvara för aluminium, i princip tog slut.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 950 US dollar (2018)
Total BNP
3 427 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
12,6 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
14,6 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
48,7 procent (2017)
Inflation
5,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
72,8 procent (2018)
Valuta
surinamesisk dollar
Varuexport
2 124 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
1 499 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 189 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
111 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
bauxit, aluminium, ris
Största handelspartner
USA, Nederländerna, Norge, Trinidad och Tobago

Källor

Naturtillgångar och energi

Surinams ekonomiskt viktigaste naturtillgång är bauxit, som är råvara för aluminium.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 282 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3697 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 991 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
24,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbrukets betydelse har minskat under senare år. Det utgör nu en ganska liten del av ekonomin och sysselsätter bara ungefär var tionde surinames.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
12,6 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
0,6 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin domineras helt av aluminiumtillverkning, baserad på bauxit. Tillverkningsindustrin är föga utvecklad och producerar främst livsmedel, cigarretter, kläder och byggmaterial. Industrin har varit hårt beskattad.