Vanuatu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/vanuatu/

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och ett 70-tal mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Öarna styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen leder ofta till instabila regeringar.

Vanuatu – Geografi och klimat

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och runt 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. I norra Vanuatu råder tropiskt havsklimat, medan det kan bli ganska svalt under vintern (april–november) på de sydligaste öarna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
12 200 km2 (2025)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Port Vila 49 000 (på Efate, folkräkning 2020)
Övriga större städer
Luganville 17 700 (på Espiritu Santo, folkräkning 2020)
Högsta berg
Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo, 1 877 m ö h)
Medelnederbörd/år
från 2 300 mm i söder till 3 900 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
Port Vila 22–27 °C

Vanuatu – Befolkning och religion

I stort sett alla invånare i Vanuatu är melanesier, indelade i ett stort antal undergrupper. På öarna talas över 100 melanesiska språk, vilket beräknas vara flest språk per invånare i hela världen. De allra flesta vanuatuer är kristna.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
334 506 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
26 (2022)
Andel invånare i städerna
26 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
29,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,3 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
3,7 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
2,3 procent (2023)
Förväntad livslängd
70 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2022)
Förväntad livslängd för män
68 år (2022)
Andel kvinnor
49,5 procent (2023)

Vanuatu – Sociala förhållanden

Merparten av vanuatuerna lever i byar där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden har uppstått. Grundläggande skolgång är avgiftsfri men inte obligatorisk.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
29,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,3 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
16 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
3,7 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
70 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
133 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,4 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
2 procent (2024)

Vanuatu – Kultur och seder

Vanuatus runt hundra olika folkgrupper har genom åren i hög grad levt isolerade från varandra och därmed har de lyckats behålla sina egna språk, traditioner och kulturella drag. Gemensamt är dock att det är viktigt att respektera byns hövding – gå aldrig med rak rygg mellan honom och den han pratar med.

Vanuatu – Historia

Vanuatus historia går tusentals år tillbaka i tiden. På 1700-talet började öarna koloniseras av européer och under 1900-talet styrdes de gemensamt av Storbritannien och Frankrike. När Vanuatu blev självständigt 1980 utkämpades ett inbördeskrig när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred.

Vanuatu – Politik

Vanuatu är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé.

Officiellt namn
Ripablik blong Vanuatu/ Republiken Vanuatu
Statsskick
republik
Statschef
president Nikenike Vurobaravu (2022–)
Regeringschef
premiärminister Jotham Napat (2025–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Vanuatus ledarparti (LPV) 11, Vårt lands parti (VP) 7, Moderata partiers union (UMP) 6, Återföreningsrörelsen för förändring (RMC) 6, Iuakogruppen (IG) 5, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 4, övriga partier och oberoende 13 (2025)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Vårt lands parti (VP) 7, Moderata partiers union (UMP) 7, Återföreningsrörelsen för förändring (RMC) 5, Vanuatus ledarparti (LPV) 5, Partiet för landsbygdsutveckling (RDP) 4, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 4, Nationella förenade partiet (NUP) 4, Iuakogruppen (IG) 3, övriga partier och oberoende 13 (2022)
Valdeltagande
69 procent i parlamentsvalet 2025
Kommande val
parlamentsval 2029

Vanuatu – Ekonomi

Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. De flesta vanuatuer lever i bysamhällen där de materiella villkoren är knappa. Jordbruket sysselsätter en majoritet av befolkningen, men de viktigaste ekonomiska bidragen till statskassan kommer från turism, byggprojekt och bistånd.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
3 515 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2023)
Total BNP
1 126 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
21,2 procent (2018)
Industrins andel av BNP
10,0 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
59,8 procent (2018)
Inflation
4,2 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
44,6 procent (2024)
Utlandsskuld
471 miljoner US dollar (2023)
Valuta
vatu
Varuexport
60 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
473 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
47 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
kopra, kokosnötsolja, kava, kakao, nötkött, timmer
Största handelspartner
Australien, Nya Zeeland
Mottaget bistånd per invånare
399 US dollar (2022)

Vanuatu – Naturtillgångar, energi och miljö

Vanuatu har goda tillgångar av mangan och timmer. Merparten av energiförsörjningen sker med fossila bränslen, främst importerade oljeprodukter. Vanuatus låglänta öar riskerar att dränkas om den havsnivåhöjning som orsakas av klimatförändringarna inte stoppas.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
70 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
61 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,59 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,92 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
121 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
374 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)