Vanuatu
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/vanuatu/

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och ett 70-tal mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Öarna styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen har lett till instabila regeringar.
Geografi och klimat
Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och runt 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. I norra Vanuatu råder tropiskt havsklimat, medan det kan bli ganska svalt under vintern (april–november) på de sydligaste öarna.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 12 200 km2 (2020)
- Tid
- svensk +10 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Port Vila 51 400 (på Efate, folkräkning 2016)
- Övriga större städer
- Luganville 16 300 (på Espiritu Santo, folkräkning 2016)
- Högsta berg
-
Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo,
1 877 m ö h) - Medelnederbörd/år
- från 2 300 mm i söder till 3 900 mm i norr
- Medeltemperatur/dygn
- Port Vila 22–27 °C
Källor
Befolkning och språk
I stort sett alla invånare i Vanuatu är melanesier, indelade i ett stort antal undergrupper. På öarna talas över 100 melanesiska språk, vilket beräknas vara flest språk per invånare i hela världen.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- melanesier (ni-vanuatu)
- Antal invånare
- 299 882 (2019)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 24 (2018)
- Andel invånare i städerna
- 25,2 procent (2017)
- Nativitet/födelsetal
- 25,9 per 1000 invånare (2016)
- Mortalitet/dödstal
- 4,8 per 1000 invånare (2016)
- Befolkningstillväxt
- 2,1 procent (2017)
- Fertilitetsgrad
- 3,3 antal födda barn per kvinna (2016)
- Andel kvinnor
- 49,4 procent (2017)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2018)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 72 år (2018)
- Förväntad livslängd för män
- 69 år (2018)
- Språk
- bislama, engelska och franska är officiella språk, dessutom talas många lokala melanesiska språk
Källor
Religion
En stor majoritet av vanuatuerna tillhör ett av flera kristna samfund. På sina håll utövas fortfarande traditionella, inhemska religioner med inslag av andetro och förfädersdyrkan. Blandreligioner har uppstått i form av så kallade cargokulter.
Utbildning
I Vanuatu är skolgången inte obligatorisk. 2010 tog staten över ansvaret för utbildningen efter att andelen barn som börjar skolan sjunkit sedan millennieskiftet.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 85,8 procent (2015)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 27 (2015)
- Läs- och skrivkunnighet
- 84,7 procent (2014)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,7 procent (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 11,8 procent (2017)
Källor
Kultur
Bildkonst har troligen förekommit i Vanuatu så länge det funnits befolkning på öarna. En skriven litteratur växte fram först från 1960-talet. Landets mest kända samtida författare är Grace Mera Molisa.
Sociala förhållanden
Merparten av vanuatuerna lever i byar där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 22 per 1000 födslar (2018)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 90,5 procent (2015)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 34,1 procent (2017)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,5 procent (2015)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 110 US dollar (2016)
- Andel kvinnor i parlamentet
- procent (2018)
Källor
Seder och bruk
Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem.
Historia
Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt. När Vanuatu blev självständigt 1980 utkämpades ett inbördeskrig, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap.
Politik
Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra. Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé.
Ekonomi
Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av bristfällig infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 3 033 US dollar (2018)
- Total BNP
- 888 miljoner US dollar (2018)
- BNP-tillväxt
- 2,9 procent (2019)
- Jordbrukets andel av BNP
- 26,6 procent (2015)
- Tillverkningsindustrins andel av BNP
- 3,6 procent (2015)
- Inflation
- 2,8 procent (2019)
- Statsskuldens andel av BNP
- 51,4 procent (2018)
- Utlandsskuld
- 393 miljoner US dollar (2017)
- Valuta
- vatu
- Varuexport
- 39 miljoner US dollar (2015)
- Varuimport
- 308 miljoner US dollar (2015)
- Bytesbalans
- - 82 miljoner US dollar (2015)
- Varuhandelns andel av BNP
- 47 procent (2018)
- Viktigaste exportvaror
- kopra, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer, kava (2018)
- Största handelspartner
- Australien, Nya Zeeland, Singapore (2019)
Källor
Naturtillgångar och energi
Vanuatus naturtillgångar består framför allt av timmer, mangan och fisk samt de grödor som används som livsmedel. Merparten av elproduktionen kommer från fossila bränslen.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per person
- 159 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 147 tusen ton (2016)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,5 ton (2016)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 36,1 procent (2015)
Källor