Vanuatu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/vanuatu/

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och ett 70-tal mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Öarna styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen har lett till instabila regeringar.

Geografi och klimat

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och runt 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. I norra Vanuatu råder tropiskt havsklimat, medan det kan bli ganska svalt under vintern (april–november) på de sydligaste öarna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
12 200 km2 (2020)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Port Vila 51 400 (på Efate, folkräkning 2016)
Övriga större städer
Luganville 16 300 (på Espiritu Santo, folkräkning 2016)
Högsta berg
Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo, 1 877 m ö h)
Medelnederbörd/år
från 2 300 mm i söder till 3 900 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
Port Vila 22–27 °C

Källor

Befolkning och språk

I stort sett alla invånare i Vanuatu är melanesier, indelade i ett stort antal undergrupper. På öarna talas över 100 melanesiska språk, vilket beräknas vara flest språk per invånare i hela världen.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
melanesier (ni-vanuatu)
Antal invånare
299 882 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
24 (2018)
Andel invånare i städerna
25,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
25,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,3 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
70 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2018)
Förväntad livslängd för män
69 år (2018)
Språk
bislama, engelska och franska är officiella språk, dessutom talas många lokala melanesiska språk

Källor

Religion

En stor majoritet av vanuatuerna tillhör ett av flera kristna samfund. På sina håll utövas fortfarande traditionella, inhemska religioner med inslag av andetro och förfädersdyrkan. Blandreligioner har uppstått i form av så kallade cargokulter.

Utbildning

I Vanuatu är skolgången inte obligatorisk. 2010 tog staten över ansvaret för utbildningen efter att andelen barn som börjar skolan sjunkit sedan millennieskiftet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
85,8 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
27 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
84,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,7 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,8 procent (2017)

Källor

Kultur

Bildkonst har troligen förekommit i Vanuatu så länge det funnits befolkning på öarna. En skriven litteratur växte fram först från 1960-talet. Landets mest kända samtida författare är Grace Mera Molisa.

Sociala förhållanden

Merparten av vanuatuerna lever i byar där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
90,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
34,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
110 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem.

Historia

Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt. När Vanuatu blev självständigt 1980 utkämpades ett inbördeskrig, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap.

Politik

Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra. Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé.

Ekonomi

Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av bristfällig infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 033 US dollar (2018)
Total BNP
888 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,9 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
26,6 procent (2015)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
3,6 procent (2015)
Inflation
2,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
51,4 procent (2018)
Utlandsskuld
393 miljoner US dollar (2017)
Valuta
vatu
Varuexport
39 miljoner US dollar (2015)
Varuimport
308 miljoner US dollar (2015)
Bytesbalans
- 82 miljoner US dollar (2015)
Varuhandelns andel av BNP
47 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kopra, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer, kava (2018)
Största handelspartner
Australien, Nya Zeeland, Singapore (2019)

Källor

Naturtillgångar och energi

Vanuatus naturtillgångar består framför allt av timmer, mangan och fisk samt de grödor som används som livsmedel. Merparten av elproduktionen kommer från fossila bränslen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
159 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
147 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,5 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
36,1 procent (2015)

Källor