Vanuatu
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/vanuatu/
Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Området kallades tidigare Nya Hebriderna och styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen har lett till instabila regeringar.
Geografi och klimat
Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. De sträcker sig över 130 mil från norr till söder. Närmaste granne är Nya Kaledonien i sydväst.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 12 200 km2 (2018)
- Tid
- svensk +10 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Port Vila 53 400 (på Efate, uppskattning 2014)
- Övriga större städer
- Luganville 14 500 (på Espiritu Santo, uppskattning 2014)
- Högsta berg
-
Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo,
1 877 m ö h) - Medelnederbörd/år
- från 2 300 mm i söder till 3 900 mm i norr
- Medeltemperatur/dygn
- Port Vila 22–27 °C
Källor
Befolkning och språk
Nästan alla Vanuatus närmare 300 000 invånare är melanesier. De är indelade i ett stort antal grupper. Vissa har länge levt isolerade och har utvecklat säregna stenålderskulturer som levt kvar in i modern tid.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- melanesier (ni-vanuatu)
- Antal invånare
- 276 244 (2017)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 23 (2017)
- Andel invånare i städerna
- 25,2 procent (2017)
- Nativitet/födelsetal
- 25,9 per 1000 invånare (2016)
- Mortalitet/dödstal
- 4,8 per 1000 invånare (2016)
- Befolkningstillväxt
- 2,1 procent (2017)
- Fertilitetsgrad
- 3,3 antal födda barn per kvinna (2016)
- Andel kvinnor
- 49,4 procent (2017)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2016)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 74 år (2016)
- Förväntad livslängd för män
- 70 år (2016)
- Språk
- bislama, engelska och franska är officiella språk, dessutom talas många lokala melanesiska språk
Källor
Religion
Fyra av fem vanuatuer tillhör kristna samfund, av vilka presbyterianerna har flest anhängare. Kyrkorna har stort inflytande i samhället.
Utbildning
Vid självständigheten 1980 hade Vanuatu två separata skolsystem, ett franskt och ett engelskt. Fortfarande bedrivs undervisning på både engelska och franska, samt numera också på bislama.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 85,8 procent (2015)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 27 (2015)
- Läs- och skrivkunnighet
- 84,7 procent (2014)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 11,8 procent (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 11,8 procent (2017)
Källor
Kultur
De många folkgrupperna i Vanuatu har länge levt till stor del isolerade från varandra och behållit egna språk, traditioner och kulturella drag.
Arbetsmarknad
En stor del av invånarna står utanför den formella ekonomin och försörjer sig i huvudsak på att odla för husbehov. Två av tre vanuatuer är sysselsatta inom jordbruket.
Fakta – arbetsmarknad
- Arbetslöshet
- 5,4 procent (2019)
- Ungdomsarbetslöshet
- 10,9 procent (2019)
Källor
Sociala förhållanden
Merparten av vanuatuerna lever fortfarande i bysamhällen där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 22 per 1000 födslar (2018)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 90,5 procent (2015)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 34,1 procent (2017)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,5 procent (2015)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 110 US dollar (2016)
- Andel kvinnor i parlamentet
- procent (2018)
Källor
Seder och bruk
Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem.
Äldre historia
Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt.
Modern historia
När Vanuatu blev självständigt 1980 rådde ett mindre inbördeskrig i landet, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap med kortlivade regeringar och ständiga misstroendeomröstningar i parlamentet.
Politiskt system
Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra.
Aktuell politik
Stor partisplittring har gjort att många partier numera har platser i parlamentet men inget har någon rejäl majoritet. Vanuatu fortsätter därför att dras med kroniskt instabila regeringar, inte minst därför att lojaliteten inom allianserna är svag. Byten på premiärministerposten är vanliga.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Ripablik blong Vanuatu/ Republiken Vanuatu
- Statsskick
- republik
- Statschef
- president Tallis Obed Moses (2017–)
- Regeringschef
- premiärminister Bob Loughman (2020–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Vanuatus ledarparti (LPV) 5, Vårt lands parti (VP) 7, Återföreningsrörelsen för förändring (RMC) 7, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 9, Moderata partiers union (UMP) 5, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga småpartier och oberoende 15 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Mark- och rättvisepartiet (LJP) 6, Vårt lands parti (VP) 6, Moderata partiers union (UMP) 6, Iuakogruppen 4, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga och oberoende 26 (2016)
- Valdeltagande
- 56 % i parlamentsvalet 2016, 51 % i parlamentsvalet 2020
- Kommande val
- parlamentsval 2024
Källor
Utrikespolitik och försvar
Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé. Länge höll landet viss distans till alla stormakter, men av inte minst ekonomiska skäl har man nära förbindelser med den regionala supermakten Australien. Mest centralt i Vanuatus utrikespolitik är dock samarbetet med de andra små östaterna i Stilla havet.
Ekonomisk översikt
Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av outvecklad infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 3 033 US dollar (2018)
- Total BNP
- 888 miljoner US dollar (2018)
- BNP-tillväxt
- 3,2 procent (2018)
- Jordbrukets andel av BNP
- 26,6 procent (2015)
- Tillverkningsindustrins andel av BNP
- 3,6 procent (2015)
- Inflation
- 2,0 procent (2019)
- Statsskuldens andel av BNP
- 51,4 procent (2018)
- Utlandsskuld
- 393 miljoner US dollar (2017)
- Valuta
- vatu
- Varuexport
- 39 miljoner US dollar (2015)
- Varuimport
- 308 miljoner US dollar (2015)
- Bytesbalans
- - 82 miljoner US dollar (2015)
- Varuhandelns andel av BNP
- 47 procent (2018)
- Viktigaste exportvaror
- kopra, kava, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer
- Största handelspartner
- Australien, Nya Zeeland
Källor
Naturtillgångar och energi
Vanuatus naturtillgångar består framför allt av timmer, mangan och fisk samt de grödor som används som livsmedel.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per person
- 159 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 154 tusen ton (2014)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,6 ton (2014)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 36,1 procent (2015)
Källor
Jordbruk och fiske
I sina byar odlar vanuatuerna taro, jams, brödfrukt, kassava (maniok), bananer och sötpotatis för husbehov samt föder upp grisar, getter och höns. På öarna Espiritu Santo och Efate odlas kokosnötter, kakao och kaffe på plantager som anlades under kolonialtiden.
Fakta – jordbruk
- Jordbrukets andel av BNP
- 26,6 procent (2015)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 15,3 procent (2016)
Källor
Industri
Den lilla industri som finns sysslar mest med förädling av jordbruksprodukter och i viss mån fisk.