Vanuatu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/vanuatu/

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar. Invånarna tillhör många olika folkgrupper som ofta har levt isolerade och behållit egna språk och traditioner. Området kallades tidigare Nya Hebriderna och styrdes fram till självständigheten 1980 gemensamt av Frankrike och Storbritannien. Vanuatu är en ganska väl fungerande demokrati, men ett splittrat partiväsen har lett till instabila regeringar.

Geografi och klimat

Vanuatu i sydvästra Stilla havet omfattar tolv större och cirka 70 mindre öar som nästan alla är bebodda. De sträcker sig över 130 mil från norr till söder. Närmaste granne är Nya Kaledonien i sydväst.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
12 200 km2 (2018)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Port Vila 53 400 (på Efate, uppskattning 2014)
Övriga större städer
Luganville 14 500 (på Espiritu Santo, uppskattning 2014)
Högsta berg
Mount Tabwemasana (på Espiritu Santo, 1 877 m ö h)
Medelnederbörd/år
från 2 300 mm i söder till 3 900 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
Port Vila 22–27 °C

Källor

Befolkning och språk

Nästan alla Vanuatus närmare 300 000 invånare är melanesier. De är indelade i ett stort antal grupper. Vissa har länge levt isolerade och har utvecklat säregna stenålderskulturer som levt kvar in i modern tid.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
melanesier (ni-vanuatu)
Antal invånare
276 244 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
23 (2017)
Andel invånare i städerna
25,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
25,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,3 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
72 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2016)
Förväntad livslängd för män
70 år (2016)
Språk
bislama, engelska och franska är officiella språk, dessutom talas många lokala melanesiska språk

Källor

Religion

Fyra av fem vanuatuer tillhör kristna samfund, av vilka presbyterianerna har flest anhängare. Kyrkorna har stort inflytande i samhället.

Utbildning

Vid självständigheten 1980 hade Vanuatu två separata skolsystem, ett franskt och ett engelskt. Fortfarande bedrivs undervisning på både engelska och franska, samt numera också på bislama.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
85,8 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
27 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
84,7 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
11,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,8 procent (2017)

Källor

Kultur

De många folkgrupperna i Vanuatu har länge levt till stor del isolerade från varandra och behållit egna språk, traditioner och kulturella drag.

Arbetsmarknad

En stor del av invånarna står utanför den formella ekonomin och försörjer sig i huvudsak på att odla för husbehov. Två av tre vanuatuer är sysselsatta inom jordbruket.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
5,4 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
10,9 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Merparten av vanuatuerna lever fortfarande i bysamhällen där de materiella villkoren är knappa men där det finns fungerande sociala nätverk. En snabb inflyttning till tätorterna har gjort att problem som arbetslöshet och dåliga sanitära förhållanden uppstått.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
90,5 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
34,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
110 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Gå aldrig med rak rygg mellan en hövding och den han pratar med. Jäkta aldrig, och tala gärna med lågmäld röst. Och glöm inte ta av dig skorna när du går in i ett vanuanskt hem.

Äldre historia

Vanuatu, med en flera tusen år gammal historia, började koloniseras av européer på 1700-talet. Här genomfördes under 1900-talet ett unikt samarbete mellan Storbritannien och Frankrike, som styrde öarna gemensamt.

Modern historia

När Vanuatu blev självständigt 1980 rådde ett mindre inbördeskrig i landet, när en rebellrörelse försökte dela den nya staten innan den ens var född. Men upproret slogs ned och sedan dess har det rått fred. Partisplittring och personliga rivaliteter har dock skapat ett instabilt politiskt landskap med kortlivade regeringar och ständiga misstroendeomröstningar i parlamentet.

Politiskt system

Vanuatu är en tämligen väl fungerande demokratisk republik. På papperet speglar partiväsendet ungefär samma ideologier som i väst, men i praktiken är det starkt personfixerat. De mänskliga rättigheterna respekteras överlag ganska bra.

Aktuell politik

Stor partisplittring har gjort att många partier numera har platser i parlamentet men inget har någon rejäl majoritet. Vanuatu fortsätter därför att dras med kroniskt instabila regeringar, inte minst därför att lojaliteten inom allianserna är svag. Byten på premiärministerposten är vanliga.

Fakta – politik

Officiellt namn
Ripablik blong Vanuatu/ Republiken Vanuatu
Statsskick
republik
Statschef
president Tallis Obed Moses (2017–)
Regeringschef
premiärminister Bob Loughman (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Vanuatus ledarparti (LPV) 5, Vårt lands parti (VP) 7, Återföreningsrörelsen för förändring (RMC) 7, Mark- och rättvisepartiet (LJP) 9, Moderata partiers union (UMP) 5, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga småpartier och oberoende 15 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Mark- och rättvisepartiet (LJP) 6, Vårt lands parti (VP) 6, Moderata partiers union (UMP) 6, Iuakogruppen 4, Nationella förenade partiet (NUP) 4, övriga och oberoende 26 (2016)
Valdeltagande
56 % i parlamentsvalet 2016, 51 % i parlamentsvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Vanuatu är Oceaniens enda alliansfria stat och har ingen armé. Länge höll landet viss distans till alla stormakter, men av inte minst ekonomiska skäl har man nära förbindelser med den regionala supermakten Australien. Mest centralt i Vanuatus utrikespolitik är dock samarbetet med de andra små östaterna i Stilla havet.

Ekonomisk översikt

Vanuatu är enligt FN:s definition ett av världens minst utvecklade länder. Överlag har den ekonomiska utvecklingen hållits tillbaka av outvecklad infrastruktur (vägar, hamnar, elförsörjning) och ett alltför stort beroende av det väderlekskänsliga jordbruket.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 033 US dollar (2018)
Total BNP
888 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
26,6 procent (2015)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
3,6 procent (2015)
Inflation
2,0 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
51,4 procent (2018)
Utlandsskuld
393 miljoner US dollar (2017)
Valuta
vatu
Varuexport
39 miljoner US dollar (2015)
Varuimport
308 miljoner US dollar (2015)
Bytesbalans
- 82 miljoner US dollar (2015)
Varuhandelns andel av BNP
47 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kopra, kava, kokosnötsolja, kakao, nötkött, timmer
Största handelspartner
Australien, Nya Zeeland

Källor

Naturtillgångar och energi

Vanuatus naturtillgångar består framför allt av timmer, mangan och fisk samt de grödor som används som livsmedel.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
159 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
154 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
36,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

I sina byar odlar vanuatuerna taro, jams, brödfrukt, kassava (maniok), bananer och sötpotatis för husbehov samt föder upp grisar, getter och höns. På öarna Espiritu Santo och Efate odlas kokosnötter, kakao och kaffe på plantager som anlades under kolonialtiden.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
26,6 procent (2015)
Andel av landytan som används för jordbruk
15,3 procent (2016)

Källor

Industri

Den lilla industri som finns sysslar mest med förädling av jordbruksprodukter och i viss mån fisk.