Tuvalu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/

Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna om havsvattennivån stiger till följd av klimatförändringarna. Tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen .tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda.

Tuvalu – Geografi och klimat

Tuvalu består av nio atoller som ligger strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, mellan Tungaru (Gilbertöarna) i Kiribati och Fiji – och halvvägs mellan Australien och Hawaii. Klimatet på öarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
26 km2 (2022)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Funafuti 6 320 (2017)
Medelnederbörd/år
ca 3 500 mm
Medeltemperatur/dygn
ca 29 °C året om

Källor

Tuvalu – Befolkning och språk

Tuvaluanerna är polynesier. Deras språk, tuvaluanska, är närmast en variant av samoanska. Tuvaluanska och engelska är officiella språk men till vardags talas tuvaluanska.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polynesier
Antal invånare
11 312 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
393 (2020)
Andel invånare i städerna
66 procent (2022)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2022)
Fertilitetsgrad
3,2 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
48,7 procent (2022)
Förväntad livslängd
65 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
69 år (2021)
Förväntad livslängd för män
61 år (2021)
Språk
tuvaluanska

Källor

Tuvalu – Religion

Nästan alla tuvaluaner är protestanter och medlemmar av Tuvaluanska kristna kyrkan (Ekalesia Kelisiano Tuvalu). På öarna finns även ett 100-tal katoliker.

Tuvalu – Utbildning

Barnen i Tuvalu har formellt tioårig skolplikt och börjar skolan vid sex års ålder. Ett av fyra barn börjar dock inte i skolan och problemen är stora med bristfälliga klassrum och dåligt utbildade lärare.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
76,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (1997)

Källor

Tuvalu – Kultur

Tuvaluanerna har i hög grad lyckats behålla sin polynesiska kultur. Kristendomen påverkar också såväl vardagsliv som festligheter på öarna.

Tuvalu – Sociala förhållanden

Många tuvaluaner, speciellt utanför huvudatollen Funafuti, lever fortfarande på traditionellt vis i små samhällen där familj och släkt utgör den sociala basen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
18 per 1000 födslar (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till elektricitet
99 procent (2021)
Andel av befolkningen som har tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
83,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
21,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 071 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
6 procent (2022)

Källor

Tuvalu – Seder och bruk

Även om allt fler tuvaluaner, särskilt på huvudatollen Funafuti, väljer en mer modern livsstil har de flesta kvar en stark identitet kopplad till hemön. Släktskap är också viktigt för identiteten, och traditionellt har tuvaluanerna i en muntlig tradition hållit reda på sina förfäder i många led bakåt.

Tuvalu – Historia

Föga är känt om Polynesiens tidiga historia, men Tuvalu befolkades sannolikt från Samoa och Tonga någon gång mellan vår tideräknings början och 1300-talet. På 1800-talet koloniserades öarna av européer och från 1877 styrdes Tuvalu av Storbritannien. Under kolonialtidens slutfas uttryckte tuvaluanerna en vilja att bilda en egen stat och inte dela nation med de mikronesiska kiribatierna. Tuvalu blev en självständig stat 1978.

Tuvalu – Politik

Tuvalu är en konstitutionell monarki med den brittiska kungen som statschef. Inrikespolitiken har sedan millennieskiftet varit relativt instabil med täta regeringsbyten. Både inrikes- och utrikespolitiken genomsyras av fruktan för klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsnivån. Landet riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden.

Officiellt namn
Tuvalu
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
Storbritanniens kung Charles III (2022–)
Regeringschef
premiärminister Kausea Natano (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2015)
Valdeltagande
uppgift saknas
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Tuvalu – Ekonomi

Tuvalu har ont om naturtillgångar och små möjligheter till ekonomisk utveckling. Samtidigt har landet utmärkt sig för relativt sunda statsfinanser där budgeten balanseras och utlandsskulden hålls nere. De flesta invånare får sitt uppehälle genom jordbruk och fiske för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 335 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
0,7 procent (2022)
Total BNP
60 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
15,9 procent (2015)
Industrins andel av BNP
7,0 procent (2015)
Inflation
5,7 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
7,6 procent (2022)
Valuta
tuvaluansk dollar = australisk dollar
Varuimport
34 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
56 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
kopra (torkat kokosnötskött) (2018)
Största handelspartner
Singapore, Filippinerna, Fiji, Australien, USA, Japan, Nya Zeeland (2018)
Bistånd per person
3 214 US dollar (2021)

Källor

Tuvalu – Naturtillgångar, energi och miljö

Utöver stora fiskbestånd i havet har Tuvalu just inga naturtillgångar. Inte ens sötvatten finns; invånarna är beroende av att lagra regnvatten. Jordmånen är mager. Energibehovet täcks i huvudsak av importerad diesel och solenergi.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen som har tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av koldioxid totalt
7 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,6 ton (2020)
Andelen energi från förnybara källor
6,7 procent (2021)

Källor