Tuvalu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/

Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna om havsvattennivån stiger till följd av klimatförändringarna. Tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen .tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda.

Geografi och klimat

Tuvalu består av nio atoller som ligger strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, mellan Tungaru (Gilbertöarna) i Kiribati och Fiji – och halvvägs mellan Australien och Hawaii. Klimatet på öarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
26 km2 (2020)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Funafuti 6 320 (2017)
Medelnederbörd/år
ca 3 500 mm
Medeltemperatur/dygn
ca 29 °C året om

Källor

Befolkning och språk

Tuvaluanerna är polynesier. Deras språk, tuvaluanska, är närmast en variant av samoanska. Tuvaluanska och engelska är officiella språk men till vardags talas tuvaluanska.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polynesier
Antal invånare
11 646 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
384 (2018)
Andel invånare i städerna
61,5 procent (2017)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2017)
Språk
tuvaluanska

Källor

Religion

Nästan alla tuvaluaner är protestanter och medlemmar av Tuvaluanska kristna kyrkan (Ekalesia Kelisiano Tuvalu). På öarna finns även ett 100-tal katoliker.

Utbildning

Barnen i Tuvalu har formellt tioårig skolplikt och börjar skolan vid sex års ålder. Ett av fyra barn börjar dock inte i skolan och problemen är stora med bristfälliga klassrum och dåligt utbildade lärare.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,6 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (1997)

Källor

Kultur

Tuvaluanerna har i hög grad lyckats behålla sin polynesiska kultur. Kristendomen påverkar också såväl vardagsliv som festligheter på öarna.

Sociala förhållanden

Många tuvaluaner, speciellt utanför huvudatollen Funafuti, lever fortfarande på traditionellt vis i små samhällen där familj och släkt utgör den sociala basen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
21 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
84,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
15,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
507 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Även om allt fler tuvaluaner, särskilt på huvudatollen Funafuti, väljer en mer modern livsstil har de flesta kvar en stark identitet kopplad till hemön. Släktskap är också viktigt för identiteten, och traditionellt har tuvaluanerna i en muntlig tradition hållit reda på sina förfäder i många led bakåt.

Historia

Föga är känt om Polynesiens tidiga historia, men Tuvalu befolkades sannolikt från Samoa och Tonga någon gång mellan vår tideräknings början och 1300-talet. På 1800-talet koloniserades öarna av européer och från 1877 styrdes Tuvalu av Storbritannien. Under kolonialtidens slutfas uttryckte tuvaluanerna en vilja att bilda en egen stat och inte dela nation med de mikronesiska kiribatierna. Tuvalu blev en självständig stat 1978.

Politik

Tuvalu är en konstitutionell monarki med den brittiska drottningen som statschef. Inrikespolitiken har sedan millennieskiftet varit relativt instabil med täta regeringsbyten. Både inrikes- och utrikespolitiken genomsyras av fruktan för klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsnivån. Landet riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden.

Ekonomi

Tuvalu har ont om naturtillgångar och därmed små möjligheter till ekonomisk utveckling. Samtidigt har landet utmärkt sig för relativt sunda statsfinanser där budgeten balanseras och utlandsskulden hålls nere. De flesta invånare får sitt uppehälle genom jordbruk och fiske för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 701 US dollar (2018)
Total BNP
43 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
9,8 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
16,5 procent (2015)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
1,0 procent (2011)
Statsskuldens andel av BNP
28,1 procent (2018)
Valuta
tuvaluansk dollar = australisk dollar
Varuexport
16 miljoner US dollar (2013)
Varuimport
21 miljoner US dollar (2013)
Bytesbalans
7 miljoner US dollar (2013)
Viktigaste exportvaror
kopra (torkat kokosnötskött) (2018)
Största handelspartner
Singapore, Filippinerna, Fiji, Australien, USA, Japan, Nya Zeeland (2018)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Utöver stora fiskbestånd i havet har Tuvalu just inga naturtillgångar. Inte ens sötvatten finns; invånarna är beroende av att lagra regnvatten. Jordmånen är mager. Energibehovet täcks i huvudsak av importerad diesel och solenergi.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
11 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor