Tuvalu

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tuvalu/

Nio öar i Stilla havet bildar den lilla nationen Tuvalu. Öarna är små och höjer sig som mest knappt fem meter över havet. Oron är därför stor för att landet ska försvinna på grund av klimatförändringarna. De knappt 12 000 tuvaluanerna lever i huvudsak av att odla och fiska till husbehov. En viktig inkomstkälla är internetdomänen .tv, som ett företag i USA har betalat en rejäl summa för att få använda.

Geografi och klimat

Tuvalu består av nio atoller som ligger strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, mellan Tungaru (Gilbertöarna) i Kiribati och Fiji – och halvvägs mellan Australien och Hawaii. Namnet betyder ”åtta tillsammans”, vilket förklaras med att en atoll inte har varit permanent bebodd.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
26 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Funafuti 6 200 (2012)
Medelnederbörd/år
ca 3 500 mm
Medeltemperatur/dygn
ca 29 °C året om

Källor

Befolkning och språk

Tuvaluanerna är polynesier. Deras språk, tuvaluanska, är närmast en variant av samoanska. Tuvaluanska och engelska är officiella språk men till vardags talas tuvaluanska.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polynesier
Antal invånare
11 192 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
373 (2017)
Andel invånare i städerna
61,5 procent (2017)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2017)
Språk
tuvaluanska

Källor

Religion

Nästan alla tuvaluaner är protestanter och medlemmar av den Tuvaluanska kristna kyrkan (Ekalesia Kelisiano Tuvalu). På öarna finns även ett 100-tal katoliker.

Utbildning

Barnen i Tuvalu har tioårig skolplikt och börjar skolan vid sex års ålder. De första åtta åren kan alla barn gå i skola på sin hematoll, men därefter är de hänvisade till den största atollen Vaitupu där de får bo i internat under veckorna.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,6 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2016)

Källor

Kultur

Tuvaluanerna har i hög grad lyckats behålla sina polynesiska traditioner, trots att kristendomen dominerar.

Arbetsmarknad

Flertalet tuvaluaner är sysselsatta inom traditionellt fiske och jordbruk, och är inte formellt anställda. Av löntagarna är omkring två tredjedelar offentliganställda medan en fjärdedel återfinns i jordbruket.

Sociala förhållanden

Många tuvaluaner, speciellt utanför huvudatollen Funafuti, lever fortfarande på traditionellt vis i små samhällen där familj och släkt utgör den sociala basen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
21 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
83,3 procent (2013)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
15,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
439 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Släkten och gemenskapen på hemön är centralt i tuvaluanernas liv. Man delar mat, arbetar tillsammans och stödjer varandra på andra sätt. Det är både ett sätt att fördela tillgångar och att stärka de sociala relationerna.

Äldre historia

Föga är känt om Polynesiens tidiga historia, men Tuvalu befolkades sannolikt från Samoa och Tonga någon gång mellan vår tideräknings början och 1300-talet. På 1800-talet koloniserades öarna av européer och från 1877 styrdes Tuvalu av Storbritannien.

Modern historia

Vid tiden för andra världskriget utgjorde Elliceöarna (nu Tuvalu) och Gilbertöarna (idag Kiribati) tillsammans en brittisk koloni. Under kolonialtidens slutfas uttryckte tuvaluanerna en vilja att bilda en egen stat och inte dela nation med de mikronesiska kiribatierna. Tuvalu blev en självständig stat 1978.

Politiskt system

Tuvalu är en konstitutionell monarki med den brittiska drottningen som statschef. Landet är medlem av Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier.

Fakta – politik

Officiellt namn
Tuvalu
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
drottning Elizabeth II (1952–)
Regeringschef
premiärminister Kausea Natano (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2015)
Valdeltagande
uppgift saknas
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Aktuell politik

Tuvalus inrikespolitik har sedan millennieskiftet varit relativt instabil med täta regeringsbyten. Det senaste maktskiftet skedde i september 2019, då premiärminister Enele Sopoaga ersattes av Kausea Natano.

Fakta – politik

Officiellt namn
Tuvalu
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
drottning Elizabeth II (1952–)
Regeringschef
premiärminister Kausea Natano (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Politiska partier finns inte, endast personval sker (2015)
Valdeltagande
uppgift saknas
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Tuvalus utrikespolitik genomsyras av fruktan för klimatförändringarna och den pågående höjningen av havsnivån. Landet riskerar att helt läggas under vatten inom loppet av några årtionden.

Ekonomisk översikt

Tuvalu är ett av världens minst utvecklade länder enligt FN. Det har ont om naturtillgångar och därmed små möjligheter till ekonomisk utveckling.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 084 US dollar (2016)
Total BNP
34 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
22,2 procent (2016)
Industrins andel av BNP
9,5 procent (2015)
Servicesektorns andel av BNP
68,8 procent (2015)
Inflation
3,5 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
58,2 procent (2015)
Valuta
tuvaluansk dollar = australisk dollar
Varuexport
16 miljoner US dollar (2013)
Varuimport
21 miljoner US dollar (2013)
Bytesbalans
7 miljoner US dollar (2013)
Viktigaste exportvaror
kopra (torkat kokosnötskött), frimärken
Största handelspartner
Fiji, Japan (2015)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Utöver stora fiskbestånd i havet har Tuvalu just inga naturtillgångar. Inte ens sötvatten finns; invånarna är beroende av att lagra regnvatten. Jordmånen är mager. Energibehovet täcks i huvudsak av importerad diesel.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
11 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruk och fiske bedrivs nästan inte alls kommersiellt. Jorden är av dålig kvalitet och den enda grödan som exporteras är kopra (torkat kokosnötskött).

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
22,2 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
60,0 procent (2015)

Källor

Industri

 Tillverkning i liten skala av hantverksprodukter, tvål och kläder är den enda form av industri som förekommer.