Tonga

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tonga/

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki. 2005 inleddes dock en försiktig demokratisering, som fem år senare ledde fram till det första allmänna demokratiska valet i örikets historia. Ute i byarna, där de flesta tonganer lever, har den kungavänliga adelsklassen ännu stort inflytande, och traditionella levnadsmönster och sedvänjor dominerar. Merparten av invånarna försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske och på pengar som släktingar utomlands skickar hem till familjen.

Geografi och klimat

Kungariket Tonga i sydvästra Stilla havet omfattar omkring 170 öar, varav 36 är bebodda. Tongaöarna är spridda över ett område motsvarande fyra femtedelar av Sveriges yta och bildar två parallella kedjor i nord-sydlig riktning. Korallön Tongatapu utgör 35 procent av landarealen. På Tongatapu ligger huvudstaden Nuku’alofa.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
748 km2 (2018)
Tid
svensk +12 timmar
Angränsande land/länder
Huvudstad med antal invånare
Nuku’alofa 25 500 (uppskattning 2013)
Övriga större städer
finns inga större städer utöver huvudstaden
Högsta berg
namnlös topp på ön Kao i Ha’apaigruppen (1 033 m ö h)
Viktiga floder
färskvatten saknas
Största sjö
färskvatten saknas
Medelnederbörd/år
Tongatapu 1 500 mm, längst i norr över 2 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Tongatapu 21 °C (juli), 25 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Nästan alla invånare i Tonga är polynesier. Av drygt 100 000 tonganer har bara cirka 300 europeiskt eller blandat polynesiskt och europeiskt ursprung. Det finns även en liten kinesisk minoritet. Två tredjedelar av invånarna bor på huvudön Tongatapu. Den naturliga befolkningstillväxten är hög, men tiotusentals invånare har emigrerat. Det polynesiska språket tonganska är umgängesspråk, medan engelska är undervisnings- och förvaltningsspråk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polynesier
Antal invånare
108 020 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
150 (2017)
Andel invånare i städerna
23,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
24,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,8 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
73 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2016)
Förväntad livslängd för män
70 år (2016)
Språk
tonganska och engelska är officiella språk

Källor

Religion

I stort sett alla tonganer är kristna, varav det stora flertalet är protestanter. Det dominerande samfundet har länge varit det metodistiska Free Wesleyan Church. Samhället präglas i hög grad av kyrkliga seder och bruk. Det är till exempel inte tillåtet att arbeta, leka eller göra inköp på söndagar.

Utbildning

Den nioåriga grundskolan mellan 5 och 14 års ålder är obligatorisk och avgiftsfri. I stort sett alla barn går ut grundskolan. En del grundskolor och yrkesutbildningar drivs av kristna samfund.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,9 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
22 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
99,4 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
18,1 procent (2004)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,1 procent (2004)

Källor

Kultur

Dans fyller en viktig funktion i den traditionella tonganska kulturen. Muntligt överförda berättelser och folkliga legender åskådliggörs ofta genom dans och musik. Skickligt gjorda vävnadsarbeten där materialet utgörs av palmblad är ett kännetecken för tonganskt konsthantverk.

Arbetsmarknad

I den formella ekonomin finns arbetstillfällena främst inom tjänstesektorn. Jordbruket försörjer närmare en fjärdedel av de anställda och industrin runt en tredjedel. Den stora majoriteten tonganer har dock ingen formell anställning, utan försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske i självhushåll.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
1,0 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
3,4 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Nästan var fjärde tongan lever under den nationella fattigdomsgränsen enligt Asiatiska utvecklingsbanken, även om de allra flesta får tillräckligt med mat. Det allmänna hälsotillståndet beskrevs länge som gott, men fet kost har gjort att fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar numera är ett allvarligt hälsoproblem.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
13 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
93,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
203 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Både vardagsliv och festligheter på Tongaöarna präglas av tydliga sociala hierarkier och traditionella, konservativa värderingar. Den kristna tron, kyrkan och byprästen spelar en viktig social roll. De traditionella samhällsklasserna är de kungliga, adeln och folket. Numera finns även en västerländskt inspirerad, ofta välutbildad, medelklass i Nuku’alofa. I huvudstaden förvärvsarbetar en hel del kvinnor i till exempel butiker, banker och på kontor.

Äldre historia

När européer på 1600-talet besökte Tonga för första gången beboddes öarna av polynesier som styrdes av en överhövding. Två sekler senare kristnades öarnas befolkning och överhövdingen Taufa’ahau Tupou utropade sig till kung. Tonga blev ett ärftligt kungadöme där monarken och adelsklassen hade närmast oinskränkt makt. Efter en period med hårda maktstrider mellan öns olika hövdingar vände sig kungen till Storbritannien för hjälp och Tonga blev ett brittiskt protektorat år 1900.

Modern historia

Tonga styrdes fram till 2010 av en näst intill enväldig kung med stöd från öarnas 33 adelsfamiljer. Under 1980-talet började krav ställas på demokratiska reformer. En framstående demokratiledare var redaktören Akilisi Pohiva, numera premiärminister och ordförande för landets största parti. Under 1990- och 2000-talen stärktes demokratirörelsen av en rad skandaler kring kungahuset. Efter kung Tupou IV:s död 2006 beträddes vägen mot landets första allmänna demokratiska val fyra år senare.

Politiskt system

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki, där kungen utövade i det närmaste oinskränkt makt tillsammans med landets 33 adelsfamiljer. Omfattande grundlagsändringar 2010 förändrade dock det politiska systemet i demokratisk riktning. En stor del av makten överfördes då från kungen och hans kronråd till regering och parlament. Samma år hölls det första demokratiska allmänna valet i landets historia.

Aktuell politik

I januari 2015 tog demokratiaktivisten och den tidigare oppositionsledaren Akilisi Pohiva vid som premiärminister sedan hans reformvänliga Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) segrat i valet hösten 2014. Hans mandatperiod blev turbulent och hösten 2017 upplöste kungen parlamentet. I ett nyval i november samma år fick DPFI egen majoritet i församlingen och kunde åter bilda regering. Pohiva avled i september 2019 efter en tids sjukdom. Till ny premiärminister valdes Pohiva Tu'i'onetoa.

Fakta – politik

Officiellt namn
Pule’anga Fakatu’i ’o Tonga/ Kungariket Tonga
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Tupou VI (Tupouto'a Lavaka Ata; 2012–)
Regeringschef
premiärminister Pohiva Tu'i'onetoa (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 14, oberoende kandidater 3 (2017)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI) 9, oberoende kandidater 8 (2014)
Valdeltagande
67 % i parlamentsvalet 2017, 79 % i parlamentsvalet 2014
Kommande val
parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Tonga har nära relationer med Storbritannien, Australien och Nya Zeeland genom sitt medlemskap i Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier. Landets viktigaste handelspartner är Australien och Nya Zeeland.

Ekonomisk översikt

Få naturresurser och ett isolerat geografiskt läge gör Tonga till ett ekonomiskt svagt utvecklat land. Beroendet av utländskt bistånd är stort, liksom av pengar som tonganer utomlands skickar hem till anhöriga på öarna. Den stora folkmajoriteten lever av småskaligt jordbruk och fiske, näringar som ofta drabbas hårt av tropiska cykloner. Industrisektorn är liten, medan turismen är ekonomiskt betydelsefull.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 364 US dollar (2018)
Total BNP
450 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
17,2 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
6,2 procent (2016)
Inflation
3,8 procent (2019)
Utlandsskuld
169 miljoner US dollar (2017)
Valuta
pa'anga
Varuexport
14 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
218 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 29 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
63 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
pumpor, fisk, vanilj
Största handelspartner
Nya Zeeland, Japan, USA, Fiji, Australien

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Tonga har få naturtillgångar. De viktigaste är bördig jord och rik tillgång på fisk i havet. Landet är beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Elektricitet produceras främst i oljeeldade värmekraftverk.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
568 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
121 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,1 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
1,9 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

De flesta av Tongaöarna har en bördig jordmån. Drygt två tredjedelar av örikets landyta används som jordbruksmark. Många tonganer lever på jordbruk och fiske i självhushåll. Det kommersiella fiskets betydelse för landets ekonomi har ökat sedan 1990-talet. Satsningar har också gjorts på att odla pärlor.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
17,2 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
45,8 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin i Tonga är outvecklad och kämpar mot import av billiga konsumtionsvaror. Knappt en tredjedel av arbetskraften återfinns inom industrin.