Tonga

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/tonga/

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki. 2005 inleddes dock en försiktig demokratisering, som fem år senare ledde fram till det första allmänna demokratiska valet i örikets historia. Ute i byarna, där de flesta tonganer lever, har den kungavänliga adelsklassen ännu stort inflytande, och traditionella levnadsmönster och sedvänjor dominerar. Merparten av invånarna försörjer sig på småskaligt jordbruk och fiske och på pengar som släktingar utomlands skickar hem till familjen.

Tonga – Geografi och klimat

Kungariket Tonga i sydvästra Stilla havet omfattar runt 170 öar, varav 36 är bebodda. Tongaöarna (tidigare Vänskapsöarna) är spridda över ett område motsvarande fyra femtedelar av Sveriges yta. Klimatet är varmt och fuktigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
748 km2 (2020)
Tid
svensk +12 timmar
Angränsande land/länder
Huvudstad med antal invånare
Nuku'alofa 23 221 (folkräkning 2016)
Övriga större städer
finns inga större städer utöver huvudstaden
Högsta berg
namnlös topp på ön Kao i Ha’apaigruppen (1 033 m ö h)
Viktiga floder
färskvatten saknas
Största sjö
färskvatten saknas
Medelnederbörd/år
Tongatapu 1 500 mm, längst i norr över 2 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Tongatapu 21 °C (juli), 25 °C (jan)

Källor

Tonga – Befolkning och språk

Nästan alla invånare i Tonga är polynesier. Den naturliga befolkningstillväxten är hög, men tiotusentals invånare har emigrerat, främst till Nya Zeeland eller USA.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
polynesier
Antal invånare
104 494 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
143 (2018)
Andel invånare i städerna
23,2 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
24,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,8 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,8 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2018)
Förväntad livslängd för män
69 år (2018)
Språk
tonganska och engelska är officiella språk

Källor

Tonga – Religion

I stort sett alla tonganer är kristna, varav det stora flertalet är protestanter. Det dominerande samfundet har länge varit det metodistiska Free Wesleyan Church, vilket drygt en tredjedel av befolkningen tillhör.

Tonga – Utbildning

Den nioåriga grundskolan mellan 6 och 14 års ålder är obligatorisk och avgiftsfri. Nästan alla barn går ut grundskolan. En del grundskolor och yrkesutbildningar drivs av kristna samfund.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,9 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
22 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
99,4 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,9 procent (2004)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,1 procent (2004)

Källor

Tonga – Kultur

Dans fyller en viktig funktion i den traditionella tonganska kulturen. Muntligt överförda berättelser och folkliga legender åskådliggörs ofta genom dans och musik.

Tonga – Sociala förhållanden

Ungefär var femte tongan lever under den nationella fattigdomsgränsen, men de allra flesta får tillräckligt med mat. Det allmänna hälsotillståndet beskrevs länge som gott, men fet kost har gjort att fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar numera är ett allvarligt hälsoproblem.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
13 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
93,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
203 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2018)

Källor

Tonga – Seder och bruk

Både vardagsliv och festligheter i Tonga präglas av strikta sociala hierarkier och traditionella kristna värderingar. Kyrkan och byprästen spelar en viktig social roll. Numera finns även en västerländskt inspirerad, ofta välutbildad, medelklass i huvudstaden Nuku’alofa.

Tonga – Historia

När européer på 1600-talet besökte Tongaöarna för första gången beboddes de av polynesier som styrdes av en överhövding. Två sekler senare blev öarna ett ärftligt kungadöme där monarken och adelsklassen hade oinskränkt makt. Konflikter mellan olika hövdingar fick kungen att vända sig till Storbritannien för hjälp och Tonga blev ett brittiskt protektorat år 1900. Tonga styrdes därefter av en näst intill enväldig kung med stöd från adeln. Under 1990- och 2000-talet växte en demokratirörelse sig stark och 2010 hölls de första demokratiska valen.

Tonga – Politik

Tonga kallades länge Söderhavets sista absoluta monarki, där kungen utövade i det närmaste oinskränkt makt tillsammans med landets adel. Grundlagsändringar 2010 förändrade det politiska systemet i demokratisk riktning, men fortfarande är nio platser i parlamentet reserverade för adeln. Ett enda parti, Vänskapsöarnas demokratiska parti (DPFI), dominerar. Utrikespolitiskt har Tonga nära relationer med Storbritannien, Australien, Nya Zeeland och på senare tid Kina.

Tonga – Ekonomi

Få naturresurser och ett isolerat geografiskt läge gör Tonga till ett ekonomiskt svagt utvecklat land. Beroendet av utländskt bistånd är stort, liksom av pengar som tonganer utomlands skickar hem till anhöriga på öarna. Den stora folkmajoriteten lever av småskaligt jordbruk och fiske. Industrisektorn är liten, medan turismen är ekonomiskt betydelsefull.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 364 US dollar (2018)
Total BNP
450 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
17,2 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
6,2 procent (2016)
Inflation
7,4 procent (2017)
Utlandsskuld
169 miljoner US dollar (2017)
Valuta
pa'anga
Varuexport
14 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
218 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 29 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
63 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
pumpor, fisk, vanilj (2019)
Största handelspartner
Nya Zeeland, USA, Australien, Kina (2019)

Källor

Tonga – Naturtillgångar, energi och miljö

Tonga har få naturtillgångar. De viktigaste är bördig jord och rik tillgång på fisk i havet. Landet är beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Elektricitet produceras främst i oljeeldade värmekraftverk.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
568 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
128 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,3 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
1,9 procent (2015)

Källor