Salomonöarna
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/salomonoarna/
Salomonöarna består av två parallella ögrupper öster om ön Nya Guinea i Stilla havet. Under andra världskriget var det då brittiska protektoratet skådeplats för hårda strider mellan USA och Japan. I slutet av 1990-talet utbröt stridigheter mellan invånare på ön Guadalcanal och invandrare från grannön Malaita. Situationen förbättrades när en Australienledd regional fredsstyrka sattes in 2003. Nio av tio invånare lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov.
Salomonöarna – Geografi och klimat
Salomonöarna utgörs av två parallella ökedjor, som sträcker sig över ett cirka 140 mil långt område öster om ön Nya Guinea i sydvästra Stilla havet. Flera av öarna har vulkaniskt ursprung och är bergiga och skogbevuxna, medan andra är flacka atoller och korallrev. Klimatet i Salomonöarna är tropiskt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 27 556 km2 (2022)
- Tid
- svensk +10 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Honiara 81 800 (FN-uppskattning 2018)
- Övriga större städer
- Auki, Gizo, Noro
- Medelnederbörd/år
- Honiara ca 2 300 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Honiara 27 °C
Salomonöarna – Befolkning och språk
Salomonöarna har en hög befolkningstillväxt. Fyra av tio invånare är under 15 år. En stor majoritet av befolkningen är melanesier, som är indelade i en rad undergrupper.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- majoritet av melanesier, små grupper av polynesier, mikronesier, européer, kineser m fl
- Antal invånare
- 724 273 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 25 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 26 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 31,4 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 4,2 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 2,3 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 4,0 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 48,9 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 72 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 69 år (2021)
- Språk
- engelska är officiellt språk, pijin talas allmänt, därutöver drygt 70 lokala språk och dialekter
Salomonöarna – Religion
Nästan hela befolkningen i Salomonöarna är medlemmar av kristna samfund. Samtidigt lever traditionella inhemska religioner kvar, framför allt i bergstrakterna, och ofta tillsammans med kristendomen.
Salomonöarna – Utbildning
Det råder ingen skolplikt i Salomonöarna men sedan den sexåriga grundskolan blev avgiftsfri 2009 skriver alltfler föräldrar in sina barn i skolan. Läs- och skrivkunnigheten är låg bland de vuxna, särskilt på landsbygden.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 76,6 procent (2009)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 67,5 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 25 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 12,8 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 31,9 procent (2020)
Salomonöarna – Sociala förhållanden
I de tusentals byarna i Salomonöarna lever i stort sett alla människor av vad jorden och havet kan ge. De utländska skogsbolagens närvaro har dock bidragit till förändrade livsvillkor för befolkningen. Övergången från naturahushållning till penningekonomi har lett till sämre folkhälsa på grund av dålig mat och ökad alkoholkonsumtion.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 67 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 34,8 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 16 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 4,4 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 99 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 8 procent (2022)
Salomonöarna – Kultur
Musiken är betydelsefull i folklivet i Salomonöarna och traditionellt konsthantverk är en viktig del av kulturen. Muntligt berättande var länge vanligare än den skrivna litteraturen.
Salomonöarna – Seder och bruk
I Salomonöarna finns en tradition av att ta ansvar för varandra inom den egna folkgruppen. Systemet kallas wantok och präglar relationerna i hela samhället.
Salomonöarna – Historia
Melanesiska folkslag har levt på Salomonöarna i minst 3 000 år. Spanjoren Alvaro de Mendaña anlände till öarna som förste kände europé 1567. Under kolonialtiden utnyttjade tyskar och britter lokalbefolkningen för plantagearbete i Australien. 1978 blev den brittiska kolonin Salomonöarna självständig. Mellan 1999 och 2000 ledde en etnisk konflikt till inbördeskrig.
Salomonöarna – Politik
Salomonöarna är en självständig medlem av Samväldet. Storbritanniens monark är statschef, men regeringen har den verkställande makten. Inrikespolitiken präglas av täta partibildningar och skiftande maktallianser. Regeringsskiften och ministerbyten är vanliga. Salomonöarna saknar eget försvar. Australien har lovat bistå landet vid oroligheter. Sedan 2019 har Salomonöarna knutits tätare till Kina.
- Officiellt namn
- Solomon Islands/ Salomonöarna
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- Storbritanniens kung Charles III (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Manasseh Sogavare (2019–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 8, Salomonöarnas demokratiska parti (SIDP) 8, Förenade demokratiska partiet (UDP) 4, Demokratiska allianspartiet (DAP) 3, Förenade partiet (UP) 2, Folkets alliansparti (PAP) 2, oberoende kandidater 21 (2019)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Demokratiska allianspartiet 7, Förenade demokratiska partiet 5, Folkets alliansparti 3, Salomonöarnas parti för landsbygdsutveckling (Sipra) 2, Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 1, Salomonöarnas folket först-parti (SIPFP) 1, oberoende ledamöter 31 (2014)
- Valdeltagande
- 90 procent i parlamentsvalet 2014, 67,5 procent i parlamentsvalet 2019
- Kommande val
- parlamentsval 2024
Salomonöarna – Ekonomi
Nio av tio invånare i Salomonöarna lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov. Utländskt bistånd bidrar till en stor del av samhällsekonomin, som i övrigt främst baseras på export av timmer men också av fisk, palmolja och kakao.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 2 203 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- -4,1 procent (2022)
- Total BNP
- 1 596 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 34,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 17,2 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 48,6 procent (2020)
- Inflation
- 3,7 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 16,9 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 483 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- salomondollar
- Varuexport
- 333 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 644 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,1 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 61 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- timmer, fisk, kakao, kopra, palmolja (2018)
- Största handelspartner
- Kina, Australien, Singapore, Malaysia (2018)
- Mottaget bistånd per invånare
- 373 US dollar (2021)
Salomonöarna – Naturtillgångar, energi och miljö
Salomonöarnas viktigaste naturresurser är regnskogen och de vidsträckta fiskevattnen. Landets energibehov täcks i huvudsak med vattenkraft. Klimatförändringarna med stigande havsnivåer som följd kan på sikt leda till att öar tillhörande Salomonöarna försvinner.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 130 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 76 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 75 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,84 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,22 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 223 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 416 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)