Salomonöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/salomonoarna/

Salomonöarna består av två parallella ögrupper öster om ön Nya Guinea i Stilla havet. Under andra världskriget var det då brittiska protektoratet skådeplats för hårda strider mellan USA och Japan. I slutet av 1990-talet utbröt stridigheter mellan invånare på ön Guadalcanal och invandrare från grannön Malaita. Situationen förbättrades när en Australienledd regional fredsstyrka sattes in 2003. Nio av tio invånare lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov.

Geografi och klimat

Salomonöarna utgörs av två parallella ökedjor, som sträcker sig över ett cirka 140 mil långt område öster om ön Nya Guinea i sydvästra Stilla havet. Flera av öarna har vulkaniskt ursprung och är bergiga och skogbevuxna, medan andra är flacka atoller och korallrev. Klimatet i Salomonöarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
27 556 km2 (2020)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Honiara 81 800 (FN-uppskattning 2018)
Övriga större städer
Auki, Gizo, Noro
Medelnederbörd/år
Honiara ca 2 300 mm
Medeltemperatur/dygn
Honiara 27 °C

Källor

Befolkning och språk

Salomonöarna har en hög befolkningstillväxt. Fyra av tio invånare är under 15 år. En stor majoritet av befolkningen är melanesier, som är indelade i en rad undergrupper.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
majoritet av melanesier; små grupper av polynesier, mikronesier, européer, kineser m fl
Antal invånare
669 823 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
23 (2018)
Andel invånare i städerna
23,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
28,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
73 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2018)
Förväntad livslängd för män
71 år (2018)
Språk
engelska är officiellt språk, pijin talas allmänt, därutöver drygt 70 lokala språk och dialekter

Källor

Religion

Nästan hela befolkningen i Salomonöarna är medlemmar av kristna samfund. Samtidigt lever traditionella inhemska religioner kvar, framför allt i bergstrakterna, och ofta tillsammans med kristendomen.

Utbildning

Det råder ingen skolplikt i Salomonöarna men sedan den sexåriga grundskolan blev avgiftsfri 2009 skriver alltfler föräldrar in sina barn i skolan. Läs- och skrivkunnigheten är låg bland de vuxna, särskilt på landsbygden.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
69,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
26 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
76,6 procent (1999)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
9,9 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
17,5 procent (2010)

Källor

Kultur

Musiken är betydelsefull i folklivet i Salomonöarna och traditionellt konsthantverk är en viktig del av kulturen. Muntligt berättande var länge vanligare än den skrivna litteraturen.

Sociala förhållanden

I de tusentals byarna i Salomonöarna lever i stort sett alla människor av vad jorden och havet kan ge. De utländska skogsbolagens närvaro har dock bidragit till förändrade livsvillkor för befolkningen. Övergången från naturahushållning till penningekonomi har lett till sämre folkhälsa på grund av dålig mat och ökad alkoholkonsumtion.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
17 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
64,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
33,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
106 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
4 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

I Salomonöarna finns en tradition av att ta ansvar för varandra inom den egna folkgruppen. Systemet kallas wantok och präglar relationerna i hela samhället.

Historia

Melanesiska folkslag har levt på Salomonöarna i minst 3 000 år. Spanjoren Alvaro de Mendaña anlände till öarna som förste kände europé 1567. Under kolonialtiden utnyttjade tyskar och britter lokalbefolkningen för plantagearbete i Australien. 1978 blev den brittiska kolonin Salomonöarna självständig. Mellan 1999 och 2000 ledde en etnisk konflikt till inbördeskrig.

Politik

Salomonöarna är en självständig medlem av Samväldet. Storbritanniens drottning Elizabeth II är landets statschef, men regeringen har den verkställande makten. Inrikespolitiken präglas av täta partibildningar och skiftande maktallianser. Regeringsskiften och ministerbyten är vanliga. Salomonöarna saknar eget försvar. Australien har lovat bistå landet vid oroligheter.

Demokrati och rättigheter

Salomonöarna har en fungerande demokrati, även om korruptionen inom det politiska systemet är omfattande och politiska påtryckningar mot medierna förekommer. Situationen för de mänskliga rättigheterna har förbättrats väsentligt sedan inbördeskriget tog slut 2000.

Ekonomi

Nio av tio invånare i Salomonöarna lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov. Utländskt bistånd bidrar till en stor del av samhällsekonomin, som i övrigt främst baseras på export av timmer men också av fisk, palmolja och kakao.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 163 US dollar (2018)
Total BNP
1 412 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,7 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
35,0 procent (2006)
Inflation
1,6 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
9,4 procent (2018)
Utlandsskuld
350 miljoner US dollar (2017)
Valuta
salomondollar
Varuexport
534 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
530 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 51 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
85 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
timmer, fisk, kakao, kopra, palmolja (2018)
Största handelspartner
Kina, Australien, Singapore, Malaysia (2018)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Salomonöarnas viktigaste naturresurser är regnskogen och de vidsträckta fiskevattnen. Landets energibehov täcks i huvudsak med vattenkraft. Klimatförändringarna med stigande havsnivåer som följd kan på sikt leda till att öar tillhörande Salomonöarna försvinner.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
130 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
169 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
63,3 procent (2015)

Källor