Salomonöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/salomonoarna/

Salomonöarna består av två parallella ögrupper öster om ön Nya Guinea i Stilla havet. Under andra världskriget var det då brittiska protektoratet skådeplats för hårda strider mellan USA och Japan. I slutet av 1990-talet utbröt stridigheter mellan invånare på ön Guadalcanal och invandrare från grannön Malaita. Situationen förbättrades när en Australienledd regional fredsstyrka sattes in 2003. Nio av tio invånare lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov.

Geografi och klimat

Salomonöarna utgörs av två parallella ökedjor, som sträcker sig över ett cirka 140 mil långt område öster om ön Nya Guinea i sydvästra Stilla havet. Flera av öarna har vulkaniskt ursprung och är bergiga och skogbevuxna, medan andra är flacka atoller och korallrev.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
27 556 km2 (2018)
Tid
svensk +10 timmar
Huvudstad med antal invånare
Honiara 73 300 (FN-uppskattning 2014)
Övriga större städer
Gizo, Auki
Medelnederbörd/år
Honiara ca 2 300 mm
Medeltemperatur/dygn
Honiara 27 °C

Källor

Befolkning och språk

Befolkningstillväxten i Salomonöarna är mycket hög. Mer än hälften av invånarna är under 25 år. En stor majoritet av befolkningen är melanesier, som är indelade i en rad olika folkgrupper. Etniska motsättningar har periodvis plågat landet, särskilt under inbördeskriget 1999‒2000 då gwalefolket på ön Guadalcanal slogs mot invandrare från ön Malaita.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
majoritet av melanesier; små grupper av polynesier, mikronesier, européer, kineser m fl
Antal invånare
611 343 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
22 (2017)
Andel invånare i städerna
23,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
28,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
71 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2016)
Förväntad livslängd för män
69 år (2016)
Språk
engelska är officiellt språk, pijin talas allmänt, därutöver drygt 70 lokala språk och dialekter

Källor

Religion

Över 95 procent av befolkningen i Salomonöarna är medlemmar av kristna samfund. Samtidigt lever traditionella inhemska religioner kvar, framför allt i bergstrakterna, och ofta tillsammans med kristendomen.

Utbildning

Det råder ingen skolplikt i Salomonöarna men sedan den sexåriga grundskolan blev avgiftsfri 2009 skriver alltfler föräldrar in sina barn i skolan. Läs- och skrivkunnigheten är låg bland de vuxna, särskilt på landsbygden.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
26 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
76,6 procent (1999)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
17,5 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
17,5 procent (2010)

Källor

Kultur

I Salomonöarnas kultur är man mån om att bevara gamla seder, däribland förfädersdyrkan och magi. På pijin kallas detta för kastom (custom = sedvana). Vid fester åskådliggörs ofta det förflutna genom sånger, danser och berättelser.

Massmedier

Salomonöarnas enda dagstidning är Solomon Star. Eftersom många av öborna inte kan läsa spelar radio och TV en viktig roll som informationskälla. Medierna kan arbeta relativt fritt även om enskilda journalister har utsatts för påtryckningar och hot från politiker. En lag mot ärekränkning gör att många mediearbetare är försiktiga.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
76 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
11 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

Högst en tiondel av befolkningen i Salomonöarna beräknas ha ett lönearbete. Övriga lever av jordbruk och fiske i självhushåll. I huvudstaden Honiara är arbetslösheten mycket hög.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,1 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
4,4 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

I de tusentals byarna i Salomonöarna lever i stort sett alla människor av vad jorden och havet kan ge. De utländska skogsbolagens närvaro har dock bidragit till förändrade livsvillkor för befolkningen. Övergången från naturahushållning till penningekonomi har bland annat lett till sämre folkhälsa på grund av dålig mat och ökad alkoholkonsumtion.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
64,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
29,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
152 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
2 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

I ett land som Salomonöarna med många olika språkgrupper finns en djupt rotad tradition av att ta ansvar för varandra inom den egna gruppen. Det kallas wantoksystemet och har präglat relationerna i hela samhället.

Kommunikationer

Vägförbindelserna i Salomonöarna är dåliga. Mellan öarna paddlar invånarna vanligtvis kanot, medan allmänna transporter sköts av ett 100-tal större fartyg. Från Honiaras internationella flygplats går flyg till Australien och några andra länder i Oceanien.

Äldre historia

Melanesiska folkslag har levt på Salomonöarna i minst 3 000 år. Spanjoren Alvaro de Mendaña anlände till öarna som förste kände europé 1567. Han följdes under 1700-talet av tyskar och britter som utnyttjade lokalbefolkningen för arbete på plantager i Australien. År 1900 blev samtliga öar ett brittiskt protektorat (skyddsområde). Japan invaderade territoriet i början av andra världskriget, men besegrades efter hårda strider av USA 1943.

Modern historia

Den brittiska kolonin Salomonöarna blev självständig 1978. Två årtionden senare ledde en etnisk konflikt till ett inbördeskrig, som krävde många dödsoffer och fördrev tiotusentals invånare från ön Guadalcanal. Med australisk medling slöts ett fredsavtal 2000. Tre år senare sattes en australiskledd fredsstyrka in och situationen stabiliserades. 2013 offentliggjorde en sannings- och försoningskommission sin utredning av misstänkta människorättsbrott begångna under kriget.

Politiskt system

Salomonöarna är medlem av Samväldet, som samlar Storbritannien och forna brittiska kolonier. Den brittiska drottningen Elizabeth II är landets statschef. Det lagstiftande parlamentets 50 ledamöter utses i allmänna val vart fjärde år. Landets regering har den verkställande makten och är ansvarig inför parlamentet. Premiärministern utses bland parlamentets ledamöter. Partiväsendet är instabilt och regeringsskiftena är täta.

Fakta – politik

Officiellt namn
Solomon Islands/ Salomonöarna
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
drottning Elizabeth II (1978–)
Regeringschef
premiärminister Manasseh Sogavare (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 8, Salomonöarnas demokratiska parti (SIDP) 8, Förenade demokratiska partiet (UDP) 4, Demokratiska allianspartiet (DAP) 3, Förenade partiet (UP) 2, Folkets alliansparti (PAP) 2, oberoende kandidater 21 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska allianspartiet 7, Förenade demokratiska partiet 5, Folkets alliansparti 3, Salomonöarnas parti för landsbygdsutveckling (Sipra) 2, Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 1, Salomonöarnas folket först-parti (SIPFP) 1; oberoende ledamöter 31 (2014)
Valdeltagande
90 % i parlamentsvalet 2014, 52 % i parlamentsvalet 2010
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Demokrati och rättigheter

Salomonöarna har en fungerande demokrati, även om korruptionen inom det politiska systemet är omfattande och politiska påtryckningar mot medierna förekommer. Situationen för de mänskliga rättigheterna har förbättrats väsentligt sedan inbördeskriget tog slut 2000.

Aktuell politik

Inrikespolitiken i Salomonöarna präglas av täta partibildningar och skiftande maktallianser. Våren 2019 valdes Manasseh Sogavare till premiärminister. Han hade även lett en koalitionsregering mellan 2014 och hösten 2017, då han ersattes av Rick Houenipwel efter att ha förlorat en förtroendeomröstning i parlamentet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Solomon Islands/ Salomonöarna
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
drottning Elizabeth II (1978–)
Regeringschef
premiärminister Manasseh Sogavare (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 8, Salomonöarnas demokratiska parti (SIDP) 8, Förenade demokratiska partiet (UDP) 4, Demokratiska allianspartiet (DAP) 3, Förenade partiet (UP) 2, Folkets alliansparti (PAP) 2, oberoende kandidater 21 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska allianspartiet 7, Förenade demokratiska partiet 5, Folkets alliansparti 3, Salomonöarnas parti för landsbygdsutveckling (Sipra) 2, Salomonöarnas Kadere-parti (KPSI) 1, Salomonöarnas folket först-parti (SIPFP) 1; oberoende ledamöter 31 (2014)
Valdeltagande
90 % i parlamentsvalet 2014, 52 % i parlamentsvalet 2010
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Salomonöarna har nära relationer med Australien, som är landets största biståndsgivare. Salomonöarna saknar eget försvar, men det finns en polisstyrka (RSIPF) som övervakar öarnas ekonomiska zon med patrullbåtar. Därutöver har Australien lovat bistå vid oroligheter.

Ekonomisk översikt

Nio av tio invånare i Salomonöarna lever av jordbruk och/eller fiske för husbehov. Utländskt bistånd bidrar till en stor del av samhällsekonomin, som i övrigt främst baseras på export av timmer men också av fisk, palmolja och kakao. De stora tillgångarna på mineraler som guld, silver och koppar har endast delvis kunnat utvinnas. Omställningen från naturahushållning till en modern penningekonomi går sakta.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
2 005 US dollar (2016)
Total BNP
1 202 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
3,2 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
35,7 procent (2009)
Industrins andel av BNP
6,8 procent (2006)
Servicesektorns andel av BNP
57,6 procent (2006)
Inflation
4,5 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
10,4 procent (2015)
Utlandsskuld
350 107 656 US dollar (2017)
Valuta
salomondollar
Bistånd per person
306 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Salomonöarnas viktigaste naturresurser är regnskogen och de vidsträckta fiskevattnen. På ön Guadalcanal finns också stora förekomster av mineraler som guld, silver och koppar. Guldbrytningen avbröts dock 2014 på grund av svåra översvämningar. Energibehovet täcks av importerad diesel men satsningar görs på förnybar energi.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
130 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
202 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,4 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
63,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Över 80 procent av befolkningen i Salomonöarna bor på landsbygden, där de allra flesta lever av jordbruk eller fiske för husbehov. Vanliga grödor är sötpotatis samt rotsakerna taro, kassava och jams. Det odlas också mycket frukt, till exempel bananer, papaya och mango.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
35,7 procent (2009)
Andel av landytan som används för jordbruk
3,9 procent (2015)

Källor

Industri

Industrisektorn står för runt en tiondel av landets bruttonationalprodukt (BNP). Viktigaste grenar är framställning av palmolja, kopra och kakao samt konservering av fisk. Skogsindustrin blir alltmer betydelsefull, även om det mesta av timret fortfarande exporteras osågat.

Utrikeshandel

Timmer och mineraler är Salomonöarnas viktigaste exportvaror. Importen består främst av bränsle, maskiner och livsmedel. Kina är den överlägset största exportmarknaden.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
415 000 000 US dollar (2016)
Varuimport
430 000 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
21,5 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
73 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
timmer, fisk, kopra, palmolja, kakao
Största handelspartners
Kina, Australien, Thailand, Malaysia

Källor

Turism

Trots Söderhavets lockande vita sandstränder var turismen länge blygsam i Salomonöarna. Först i början av 2000-talet började turismen komma igång. För de turister som besöker öarna är dykning vid korallreven populärt, liksom vandring i berg, regnskog och floddalar. De många folkgrupperna erbjuder en rikedom av kulturella upplevelser.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
23 200 (2016)
Turistinkomster
71 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
12,8 procent (2016)

Källor