Palau

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/palau/

Palaus hundratals öar i västra Stilla havet administrerades fram till 1994 av USA, och landet är idag beroende av amerikanskt bistånd. Andra viktiga inkomster kommer från turism och utländska fiskeflottor som är verksamma i Palaus fiskrika vatten. De låglänta öarna riskerar att försvinna under ytan om havsvattennivåerna stiger till följd av klimatförändringarna.

Geografi och klimat

Palau, som också kallas Belau, består av åtta större och fler än 250 mindre bergs- och korallöar. De ligger utspridda i en 65 mil lång kedja som löper i sydväst-nordöstlig riktning. Ökedjan omges av vidsträckta korallrev.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
508 km2 (2018)
Tid
svensk +8 timmar
Huvudstad med antal invånare
Ngerulmud drygt 600 (i delstaten Melekeok på Babeldaob) (uppskattning 2013)
Övriga större städer
Koror 8 700 (uppskattning 2013)
Medelnederbörd/år
Koror 3 800 mm
Medeltemperatur/dygn
Koror 27 °C

Källor

Befolkning och språk

Palaus befolkning är koncentrerad till de större öarna. Närmare hälften av invånarna bor i Koror, som är den största staden och fram till 2006 också var provisorisk huvudstad.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
huvudsakligen mikronesier, därutöver främst filippinare och kineser
Antal invånare
21 729 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
47 (2017)
Andel invånare i städerna
79,4 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
12,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
10,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,2 antal födda barn per kvinna (2015)
Förväntad livslängd
69 år (2005)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2005)
Förväntad livslängd för män
66 år (2005)
Språk
engelska är officiellt språk i hela landet; palau, japanska och lokala språk har officiell status i delar av landet

Källor

Religion

Religionsfrihet råder. Över hälften av befolkningen är katoliker och uppskattningsvis en fjärdedel tillhör andra kristna samfund.

Utbildning

Utbildningsväsendet i Palau är baserat på det amerikanska systemet. Obligatorisk och avgiftsfri skolgång gäller från 6 till 14 års ålder. Nästan alla barn går i grundskolan och i stort sett hela befolkningen kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2014)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2000)
Läs- och skrivkunnighet
96,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
15,5 procent (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
15,5 procent (2002)

Källor

Kultur

Bildkonsten i Palau är väl utvecklad och har långa historiska rötter. I möteshusen i byarna har vanligtvis reliefer karvats in i väggar och träbalkar.

Arbetsmarknad

Det råder brist på inhemsk arbetskraft, vilket gör att arbetslösheten är låg. Huvuddelen av löntagarna är utländska medborgare, flertalet filippinare.

Sociala förhållanden

Palau har med hjälp av omfattande bistånd från USA nått en av de högsta levnadsstandarderna i Stillahavsregionen. Samtidigt finns det stora sociala problem, som alkoholism och våld inom hemmet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
17 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
99,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 674 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
13 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Palauerna har i högre grad än andra mikronesiska befolkningar övergått till en västerländsk livsstil, men de traditionella samhällsstrukturerna har samtidigt fortfarande en stor betydelse.

Äldre historia

Palaus ursprungsbefolkning kom sannolikt från Indonesien för mellan 2 500 och 4 500 år sedan. Efter det att européer upptäckt öarna på 1500-talet kom området att hamna under spansk, tysk, japansk och slutligen amerikansk överhöghet innan Palau började söka självständighet från slutet av 1970-talet.

Modern historia

Mellan 1947 och 1994 administrerade USA de öar som numera utgör republiken Palau. Efter att i en folkomröstning ha sagt nej till att tillhöra den Mikronesiska federationen fick Palau en egen författning 1981 och full självständighet 1994. Landets beroende av USA har dock förblivit stort även efter självständigheten, inte minst ekonomiskt.

Politiskt system

Republiken Palau med 16 delstater har ett politiskt system som liknar det amerikanska. Enligt författningen från 1981 väljs en president i allmänna val för en fyraårsperiod och kan väljas om högst en gång. Presidenten har den verkställande makten och leder regeringen.

Aktuell politik

Republiken Palau styrs sedan januari 2013 av president Thomas (Tommy) E Remengesau och hans regering. Den kanske största politiska utmaningen för den är att finna former för att locka utländskt kapital till landet, inte minst för att på sikt minska beroendet av bistånd från USA. Av det skälet har Palau valt att satsa på ekoturism.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republic of Palau/ Belu’u era Belau/ Republiken Palau
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president Tommy Remengesau (2013–)
Regeringschef
president Tommy Remengesau (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
personval
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
personval
Valdeltagande
61 % i parlamentsvalet 2012, 61 % i presidentvalet 2012, 63 % i presidentvalet 2016
Kommande val
president- och parlamentsval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Palaus utrikespolitik präglas i hög grad av det så kallade avtalet om fri förening med USA – Compact of Free Association – från 1994. Avtalet slår fast att USA ska sköta Palaus försvar och nationella säkerhet mot att amerikanerna får upprätta militärbaser på öarna. USA har dock lovat att inte utnyttja denna rätt i fredstid. President Remengesau erbjöd inför Irakkriget 2003 USA att utnyttja denna möjlighet, men det skedde aldrig.

Ekonomisk översikt

Tjänstesektorn står för den ojämförligt största andelen av Palaus bruttonationalprodukt (BNP). I tjänstesektorn ryms den stora offentliga sektorn samt turismen, som har expanderat kraftigt sedan 1990-talet och numera är en viktig källa till utländsk valuta. Textilier, tonfisk och tropiska grödor exporteras i viss utsträckning. Många palauer livnär sig på att odla och fiska för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
17 318 US dollar (2018)
Total BNP
310 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
5,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
3,2 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
1,0 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
78,4 procent (2017)
Inflation
2,2 procent (2019)
Valuta
US dollar
Varuexport
10 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
154 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
- 52 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP
52 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
tonfisk, kläder, skaldjur, kopra (torkat kokosnötskött)
Största handelspartner
USA, Japan, Kina, Singapore, Filippinerna

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Palau har små förekomster av guld och andra mineraler på havsbottnen. Energibehovet täcks i huvudsak av importerade oljeprodukter. Merparten av landets el kommer från oljeeldade kraftverk och en mindre del från inhemsk vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
4 869 kilo oljeekvivalenter (1990)
Utsläpp av koldioxid totalt
260 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för husbehov. Även fisket sker framför allt för den egna försörjningen. Det finns en fiskeindustri, och utländska företag fiskar på licens i palauiska vatten, men allt kommersiellt fiske ska fasas ut till år 2020 då merparten av Palaus ekonomiska havszon ska ha omvandlats till ett marint skyddsområde.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
3,2 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
10,9 procent (2016)

Källor

Industri

Tillverkningsindustrin i Palau är mycket liten. Den enda större fabriken tillverkar textilier, främst med hjälp av utländsk arbetskraft.