Nauru

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/nauru/

Republiken Nauru i Stilla havet består av en enda klippö, 30 mil från närmaste grannö. En stor del av Nauru täcks av fosfatrik fågelspillning. Fosfatbrytning skapade under några årtionden stort välstånd, men numera utvinns fosfat endast i liten skala. Sedan 2013 får Nauru inkomster från ett kritiserat flyktingläger som Australien driver på ön.

Geografi och klimat

Nauru utgörs av en ensligt belägen ö strax söder om ekvatorn i västra Stilla havet, 400 landmil nordöst om Australien. Av världens stater är endast Monaco och Vatikanstaten mindre än Nauru.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
21 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Det finns inga städer men distriktet Yaren är administrativt centrum
Högsta berg
högsta punkt ca 65 meter
Medelnederbörd/år
2 000 mm (varierar kraftigt från år till år)
Medeltemperatur/dygn
28 °C året om

Källor

Befolkning och språk

Nauruerna och deras språk, nauriska, uppvisar melanesiska, mikronesiska och polynesiska drag. Nästan alla nauruer förstår också engelska, som är huvudsakligt skriftspråk och används i förvaltningen.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
personer av blandat melanesiskt, mikronesiskt och polynesiskt ursprung är i majoritet; minoriteter av andra Söderhavsbor samt små grupper av européer och kineser
Antal invånare
13 649 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
682 (2017)
Andel invånare i städerna
100,0 procent (2017)
Befolkningstillväxt
4,5 procent (2017)
Språk
nauriska och engelska är officiella språk

Källor

Religion

 Tyska missionärer kom till Nauru under 1800-talet och numera är nästan alla invånare kristna. Omkring två tredjedelar är protestanter och resten är katoliker.

Utbildning

Barnen i Nauru har skolplikt mellan 6 och 16 års ålder. Undervisningen är avgiftsfri och nästan alla barn går i skolan. I stort sett alla vuxna nauruer kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
40 (2016)

Källor

Kultur

Den traditionella kulturen i Nauru har kommit i kläm under de påfrestningar som först långvarig utländsk ockupation och sedan ett plötsligt materiellt överflöd har medfört.

Arbetsmarknad

Staten har varit den ojämförligt största arbetsgivaren i Nauru, men antalet offentliganställda minskade rejält under 2000-talets första årtionde på grund av statens usla finanser. Numera arbetar var femte yrkesaktiv nauruer i jordbruket och runt en fjärdedel av arbetskraften räknas som arbetslös.

Sociala förhållanden

Tack vare det välstånd som fosfatexporten bäddade för fick nauruerna länge det mesta gratis, utan att behöva arbeta. Det skapade ironiskt nog stora hälsoproblem.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
29 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
65,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
812 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
11 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Nauruerna brukar sägas vara mer västerländskt influerade än andra folk på små Söderhavsöar. Den västerländska närvaron under kolonialtiden och det stora materiella överflödet som präglade landet under några årtionden har bidragit till att inhemska seder och traditioner till stor del har trängts undan.

Äldre historia

Nästan inget är känt om Naurus tidiga historia. Under 1800-talet ledde mötet med européer till att många invånare dog i sjukdomar och strider. Tyskland annekterade Nauru 1888 och fosfat började brytas i början av 1900-talet. Efter första världskriget förvaltades ön av Australien och under andra världskriget ockuperades den av Japan.

Modern historia

Efter andra världskriget fick Australien FN:s uppdrag att förvalta Nauru. När fosfatet höll på att ta slut erbjöds nauruerna att flytta till Australien, men de valde självständighet som utropades 1968. Under 1970- och 1980-talet var ekonomin god tack vare fosfatet, men ekonomisk vanskötsel ledde till svårigheter på 1990-talet. Läget förvärrades och från 2004 tog Australien över förvaltningen av öns ekonomi under några år.

Politiskt system

Nauru är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Det folkvalda parlamentet väljer bland sina medlemmar landets president, som samtidigt är regeringschef och själv utser övriga ministrar bland parlamentarikerna. Inrikespolitiken handlar till stor del om maktkamp mellan öns hövdingar. Alla val är personval, egentliga partier finns inte.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Naoero/ Republiken Nauru
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Lionel Aingimea (2019–)
Regeringschef
president Lionel Aingimea (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
endast personval sker (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
endast personval sker (2016)
Valdeltagande
96 % i parlamentsvalet 2019, 82,5 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2022

Källor

Aktuell politik

Nauru styrdes mellan juli 2013 och augusti 2019 av president Baron Waqa och hans regering. Den fick med åren allt skarpare kritik från oppositionen och omvärlden för hur asylsökande i ett australiskt interneringsläger på ön tvingades leva, samt för hur kritiken från såväl politiker som medier tystades av makthavarna. I augusti 2019 ersattes Waqa av Lionel Aingimea som Naurus president.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republik Naoero/ Republiken Nauru
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Lionel Aingimea (2019–)
Regeringschef
president Lionel Aingimea (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
endast personval sker (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
endast personval sker (2016)
Valdeltagande
96 % i parlamentsvalet 2019, 82,5 % i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2022

Källor

Utrikespolitik och försvar

Nauru har ett nära samarbete med Australien, som bevakar landets försvars- och utrikespolitiska intressen samt är största biståndsgivare och viktigaste handelspartner. I utbyte mot ekonomisk ersättning hyser Nauru ett interneringsläger för migranter som stoppats ute till havs när de försökt ta sig till Australien.

Ekonomisk översikt

Från kolonialtiden och fram till 1990-talet baserades Naurus ekonomi helt på export av fosfat. I övrigt saknar ön i stort sett naturtillgångar och måste importera i princip allt, även mat och vatten. En breddning av den ekonomiska basen ledde på 1990-talet till att Nauru blev ett skatteparadis, och sedan 2000-talet har ett australiskt interneringsläger för flyktingar blivit en ny inkomstkälla.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 821 US dollar (2016)
Total BNP
102 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
4,2 procent (2017)
Valuta
australisk dollar
Bistånd per person
1 881 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

De stora tillgångarna av fosfat har helt präglat Nauru. Fosfatet, som används för framställning av gödningsmedel, utvinns ur den fossilerade fågelspillning som tidigare täckte upp till 80 procent av ön. Energibehovet täcks av importerad olja.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
48 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,0 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Bara en enda av Naurus 21 kvadratkilometer lämpar sig för jordbruk. Växtlighet finns endast runt en lagun i det inre av ön och på den 300 meter breda kustremsan runt centralplatån.

Fakta – jordbruk

Andel av landytan som används för jordbruk
20,0 procent (2015)

Källor

Industri

Vid sidan av den viktiga fosfatbrytningen är industrisektorn i Nauru obetydlig. Nästan allt som konsumeras i landet måste importeras.