Mikronesiska federationen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/

Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker dock en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga.

Geografi och klimat

Mikronesiska federationen ligger i västra Stilla havet norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Landet utgör huvuddelen av ögruppen Karolinerna i den geografiska regionen Mikronesien som ligger nordöst om Melanesien och väster om Polynesien.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
700 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Palikir (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Övriga större städer
Weno (i delstaten Chuuk) 12 900, Kitti (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Medelnederbörd/år
i genomsnitt 3 000 mm (mer i öster, mindre i väster)
Medeltemperatur/dygn
26–29 °C året om

Källor

Befolkning och språk

Befolkningen är främst mikronesier, med undantag för en mindre grupp polynesier på några öar i sydvästra delen av delstaten Pohnpei. På ön Yap, vars första bosättare tros ha kommit från Filippinerna eller Indonesien, har invånarna ett mer melanesiskt utseende. I landet finns även små minoriteter av kineser och filippinare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
mikronesier i majoritet, därutöver små grupper av polynesier, kineser och filippinare
Antal invånare
105 544 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
151 (2017)
Andel invånare i städerna
22,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
23,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
48,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
69 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
70 år (2016)
Förväntad livslängd för män
68 år (2016)
Språk
en rad lokala språk; engelska är förvaltningsspråk

Källor

Religion

Kristendom är den dominerande religionen med viss övervikt för katoliker över protestanter. Särskilt på ön Yap finns många katoliker.

Utbildning

Nästan alla vuxna i Mikronesiska federationen kan läsa och skriva. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 års ålder, men många elever slutar skolan tidigare än så.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,0 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
20 (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
22,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,3 procent (2015)

Källor

Kultur

Träsnideri är ett vanligt hantverk och vid fester förekommer ofta traditionella danser. Varje stat har sin egen form av popmusik, en blandning av traditionell musik och västerländsk popmusik.

Arbetsmarknad

Staten är den i särklass största arbetsgivaren i Mikronesiska federationen, trots att den offentliga sektorn skurits ned i takt med att biståndet från USA har minskat. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov och står utanför den formella arbetsmarknaden.

Sociala förhållanden

De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat som en följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
26 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
88,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
88,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
13,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
387 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men seder och bruk skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation.

Äldre historia

De första invånarna på de öar som numera ingår i Mikronesiska federationen kom troligtvis från sydöst (möjligen Fijiområdet) för ungefär 4 000 år sedan, men uppgifterna varierar mellan olika källor. Ett undantag är delstaten Yap längst i väster som sannolikt befolkades årtusendet före vår tideräknings början av människor från nuvarande Indonesien eller Filippinerna.

Modern historia

Under andra världskriget erövrade USA ögruppen Karolinerna, där Mikronesiska federationen ingår, från Japan. 1947 blev öarna ett amerikanskt protektorat under FN:s överinseende. Krav på självständighet började höras från befolkningen redan på 1960-talet. 1979 fick landet en författning och sin första president, men först 1990 blev Mikronesiska federationen en fullt självständig stat.

Politiskt system

Författningen från 1979 har den amerikanska konstitutionen som förebild. Den garanterar skydd för medborgarnas mänskliga fri- och rättigheter samt föreskriver att den verkställande, lagstiftande respektive dömande makten ska vara åtskilda.

Aktuell politik

Mikronesiska federationen styrs av president David W Panuelo och hans federala regering. De fyra delstatsregeringarna har dock stort inflytande över politiken. De viktigaste politiska frågorna är hur landet ska kunna minska det stora ekonomiska beroendet av USA samt hur kampen bäst ska föras mot hotet mot öarnas sköra miljö.

Fakta – politik

Officiellt namn
The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
president David W Panuelo (2019–)
Regeringschef
president David W Panuelo (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
formella partier saknas: val sker endast mellan personer
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
formella partier saknas, val sker endast mellan personer
Valdeltagande
33 % i kongressvalet 2017
Kommande val
kongressval 2021, presidentval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiskt är Mikronesiska federationens förhållande till USA helt dominerande. Relationerna mellan de båda länderna regleras i avtalet om så kallad fri förening (Compact of Free Association) från 1986.

Ekonomisk översikt

Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd. Merparten av biståndet kommer från USA. Därutöver är fiskindustrin en viktig näring. Många invånare livnär sig på jordbruk och fiske för eget bruk.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 058 US dollar (2018)
Total BNP
345 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
1,4 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
27,1 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
0,6 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
61,9 procent (2015)
Inflation
1,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
20,3 procent (2018)
Valuta
US dollar
Varuexport
88 miljoner US dollar (2014)
Varuimport
154 miljoner US dollar (2014)
Bytesbalans
22 miljoner US dollar (2014)
Varuhandelns andel av BNP
54 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
fisk, skaldjur, betelnötter, kava
Största handelspartner
USA, Guam, Japan, Australien

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Fisk är den i särklass viktigaste resursen. Dessutom finns fosfat att utvinna på några av öarna, liksom timmer från skogen.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
150 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,4 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
1,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Omkring en tredjedel av landytan utgörs av jordbruksmark. Jordbruket bedrivs nästan uteslutande för självhushållning och täcker inte hela landets livsmedelsbehov. Importen av livsmedel är därför relativt stor.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
27,1 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
31,4 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin har länge varit småskalig och av liten ekonomisk betydelse. De viktigaste produkterna är fisk och kläder.