Mikronesiska federationen

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/

Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker dock en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga.

Geografi och klimat

Mikronesiska federationen består av en enorm övärld i västra Stilla havet, norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Klimatet på de hundratals öarna är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
700 km2 (2020)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Palikir (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Övriga större städer
Weno (i delstaten Chuuk) 12 900, Kitti (i delstaten Pohnpei) 7 900 (uppskattning 2013)
Medelnederbörd/år
i genomsnitt 3 000 mm (mer i öster, mindre i väster)
Medeltemperatur/dygn
26–29 °C året om

Källor

Befolkning och språk

En stor majoritet av befolkningen är mikronesier, indelade i åtta större och flera mindre folk- och språkgrupper. De flesta invånarna lever fortfarande i traditionella byar, även om inflyttningen till städerna tog fart under 1990-talet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
mikronesier i majoritet, därutöver små grupper av polynesier, kineser och filippinare
Antal invånare
113 815 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
161 (2018)
Andel invånare i städerna
22,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
23,7 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
6,2 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
48,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
68 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
69 år (2018)
Förväntad livslängd för män
66 år (2018)
Språk
en rad lokala språk; engelska är förvaltningsspråk

Källor

Religion

Kristendom är den dominerande religionen med viss övervikt för katoliker över protestanter. Särskilt på ön Yap finns många katoliker.

Utbildning

Nästan alla vuxna i Mikronesiska federationen kan läsa och skriva. Skolgången är obligatorisk för barn mellan 6 och 14 års ålder, men många elever slutar skolan tidigare än så.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
84,0 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
20 (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
12,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,3 procent (2015)

Källor

Kultur

Träsnideri är ett vanligt hantverk och vid fester förekommer ofta traditionella danser. Varje stat har sin egen form av popmusik, en blandning av traditionell musik och västerländsk popmusik.

Sociala förhållanden

De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat som en följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade ytteröarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
26 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
88,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
88,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
13,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
387 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men seder och bruk skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation.

Historia

Hövdingar från ön Yap styrde över stora delar av den mikronesiska övärlden när europeiska sjöfarare upptäckte området på 1500-talet. Öarna koloniserades under 1800-talet av både Spanien och Tyskland innan Japan tog över styret på 1910-talet. Efter andra världskriget, 1947, blev öarna ett amerikanskt protektorat. Först 1990 blev Mikronesiska federationen formellt en självständig stat.

Politik

Författningen från 1979 har den amerikanska konstitutionen som förebild. Mikronesiska federationen har fyra delstater – Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae – som har en stark ställning i förhållande till den federala staten. Miljö- och klimatfrågor står i centrum för politiken. Utrikespolitiskt är Mikronesiska federationens förhållande till USA helt dominerande.

Ekonomi

Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd. Merparten av biståndet kommer från USA. Turismen och fiskindustrin är viktiga näringar. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 058 US dollar (2018)
Total BNP
345 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,2 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
27,1 procent (2016)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
0,6 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
61,9 procent (2015)
Inflation
0,5 procent (2017)
Statsskuldens andel av BNP
20,3 procent (2018)
Valuta
US dollar
Varuexport
88 miljoner US dollar (2014)
Varuimport
154 miljoner US dollar (2014)
Bytesbalans
22 miljoner US dollar (2014)
Varuhandelns andel av BNP
54 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
fisk, skaldjur, betelnötter, kava (2017)
Största handelspartner
USA, Thailand, Guam, Taiwan (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Mikronesiska federationen är fattigt på naturtillgångar. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. Miljöproblemen är många och allvarliga.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
143 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,3 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
1,2 procent (2015)

Källor