Mikronesiska federationen
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/mikronesiska_federationen/
Mikronesiska federationen i västra Stilla havet består av fler än 600 öar vars sammanlagda storlek ungefär motsvarar halva Öland. Landets territorialvatten täcker en yta som är fem gånger så stor som Frankrike. Mikronesiska federationen får omfattande bistånd från USA, som sköter landets försvar i utbyte mot rätten att upprätta militära baser på öarna. Biståndet fördelas ojämnt bland befolkningen, vilket leder till stora sociala skillnader mellan rika och fattiga.
Mikronesiska federationen – Geografi och klimat
Mikronesiska federationen består av en enorm övärld i västra Stilla havet, norr om Papua Nya Guinea och Salomonöarna. Klimatet på de hundratals öarna är tropiskt med en hög och jämn temperatur året om och stora mängder nederbörd.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 700 km2 (2022)
- Tid
- svensk +11 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Palikir (i delstaten Pohnpei) 6 900 (uppskattning 2024)
- Övriga större städer
- Weno (i delstaten Chuuk), Kitti (i delstaten Pohnpei)
- Medelnederbörd/år
- i genomsnitt 3 000 mm (mer i öster, mindre i väster)
- Medeltemperatur/dygn
- 26–29 °C året om
Mikronesiska federationen – Befolkning och religion
En stor majoritet av befolkningen är mikronesier, indelade i åtta större och flera mindre folk- och språkgrupper. De flesta invånarna lever i traditionella byar, även om inflyttningen till städerna har tagit fart sedan 1990-talet. Kristendom är den dominerande religionen.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 115 224 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 160 (2022)
- Andel invånare i städerna
- 23 procent (2023)
- Nativitet/födelsetal
- 20,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,3 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 0,9 födda barn per kvinna (2023)
- Befolkningstillväxt
- 0,5 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 71 år (2022)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 75 år (2022)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2022)
- Andel kvinnor
- 50,3 procent (2023)
Mikronesiska federationen – Sociala förhållanden
De sociala skillnaderna mellan rika och fattiga är stora, bland annat till följd av att biståndet har fördelats ojämlikt. Stadsbor på de större huvudöarna har det i allmänhet bättre ställt än bönder och fiskare på de mindre utvecklade öarna. Där saknas ibland både rinnande vatten och elektricitet. Nästan alla vuxna kan läsa och skriva.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 90 procent (2020)
- Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
- 90,5 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 21 per 1000 födslar (2022)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 85,5 procent (2015)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 20 (2015)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 425 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 11,6 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 10,5 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,6 procent (2020)
Mikronesiska federationen – Kultur och seder
Levnadsmönstren i de mikronesiska bysamhällena är vanligtvis traditionella, konservativa och präglade av invånarnas kristna tro. Men kultur och seder skiljer sig åt mellan de olika delstaterna och invånarna är oftast mer identifierade med den ö de lever på än med Mikronesiska federationen som nation.
Mikronesiska federationen – Historia
Hövdingar från ön Yap styrde över stora delar av den mikronesiska övärlden när europeiska sjöfarare upptäckte området på 1500-talet. Öarna koloniserades under 1800-talet av både Spanien och Tyskland innan Japan tog över styret på 1910-talet. Efter andra världskriget, 1947, blev öarna ett amerikanskt protektorat. Först 1990 blev Mikronesiska federationen formellt en självständig stat.
Mikronesiska federationen – Politik
Förbundsstaten Mikronesiska federationen är en republik där presidenten väljs av parlamentet men inte är ansvarig inför det. Författningen har den amerikanska konstitutionen som förebild. De fyra delstaterna Yap, Chuuk, Pohnpei och Kosrae har en stark ställning i förhållande till den federala staten. Miljö- och klimatfrågor står i centrum för politiken. Utrikespolitiskt är förhållandet till USA viktigast.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- The Federated States of Micronesia/ Mikronesiska federationen
- Statsskick
- republik, förbundsstat
- Stats- och regeringschef
- president Wesley W Simina (2023–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- formella partier saknas: val sker endast mellan personer
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- formella partier saknas, val sker endast mellan personer
- Valdeltagande
- 33 procent i parlamentsvalet 2017 1
- Kommande val
- parlamentsval 2027, presidentval 2027
Mikronesiska federationen – Ekonomi
Mikronesiska federationens ekonomi baseras i hög grad på bistånd, varav merparten kommer från USA. Turism och fiskindustri är viktiga näringar. Minst halva befolkningen livnär sig på fiske och jordbruk för husbehov och står utanför den formella sektorn av ekonomin.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 4 084 US dollar (2023)
- BNP-tillväxt
- 0,8 procent (2023)
- Total BNP
- 460 miljoner US dollar (2023)
- Jordbrukets andel av BNP
- 22,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 4,9 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 66,8 procent (2022)
- Inflation
- 6,2 procent (2023)
- Statsskulden i andel av BNP
- 14,0 procent (2022)
- Valuta
- US dollar
- Varuexport
- 134 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 223 miljoner US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 84 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- fisk och skaldjur
- Största handelspartner
- USA, Kina, Guam, Japan
- Mottaget bistånd per invånare
- 1 156 US dollar (2021)
Mikronesiska federationen – Naturtillgångar, energi och miljö
Vid sidan av de fiskrika vattnen runt öarna är Mikronesiska federationen fattigt på naturtillgångar. Energibehovet täcks i hög grad av importerade oljeprodukter. Den globala uppvärmningen hotar på sikt att lägga låglänta mikronesiska öar under vatten då havsnivån stiger.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 84 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 79 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,19 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,69 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 108 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,0 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 53 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)