Marshallöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/marshalloarna/

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet utgörs av två parallella kedjor av korallatoller: Ratak (soluppgång) i öster och Ralik (solnedgång) i väster. Landets högsta punkt når bara tio meter över havsytan. Traditionella hövdingar har ett stort inflytande över samhällslivet. Mark och titlar går i arv på moderns sida.

Marshallöarna – Geografi och klimat

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet består av två parallella kedjor av korallatoller som löper i nord-sydlig riktning. Atollen Kwajalein är en av de största i världen. Klimatet på Marshallöarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
180 km2 (2022) 1
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
atollen Majuro fungerar som huvudstad (ekonomiskt och administrativt centrum är kommunen Delap-Uliga-Darrit på samma atoll); Majuro har 27 800 invånare (uppskattning från Stillahavsgemenskapen 2024).
Övriga större städer
Ebeye (på atollen Kwajalein)
Medelnederbörd/år
4 000 mm i söder, 500 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
27 °C
1. vid lågvatten fördubblas landytan

Marshallöarna – Befolkning och religion

Befolkningen i Marshallöarna är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare. En stor majoritet av marshalleserna är protestanter.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
41 996 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
223 (2022)
Andel invånare i städerna
79 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
18,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,9 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-3,2 procent (2023)
Förväntad livslängd
65 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
67 år (2022)
Förväntad livslängd för män
64 år (2022)
Andel kvinnor
48,7 procent (2023)

Marshallöarna – Sociala förhållanden

Ett traditionellt, hierarkiskt samhällsliv finns ännu kvar på Marshallöarna men det trängs alltmer undan av en modern livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, som drogmissbruk och ökad brottslighet. Den grundläggande utbildningen är relativt väl utbyggd på öarna.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
18,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,9 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
24 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
65 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
767 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
12,5 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
12 procent (2024)

Marshallöarna – Kultur och seder

Byarna i Marshallöarna är hierarkiskt skiktade samhällen där äldre, hövdingar och klanledare ska visas stor respekt. Ett viktigt festtillfälle är ett barns första födelsedag. Då samlas ofta hela klanen för att fira med sång, dans och mat.

Marshallöarna – Historia

Före européernas ankomst på 1500-talet levde marshalleserna i små hövdingadömen. Under de följande seklerna hamnade öarna under spanskt, tyskt och japanskt herravälde tills USA erövrade territoriet 1944. Mellan 1946 och 1958 genomförde amerikanerna en mängd kärnvapenprov i luften över öarna och radioaktivt nedfall spreds över stora områden. Efter självständigheten 1986 (formellt 1990) har Marshallöarnas band till USA förblivit starka.

Marshallöarna – Politik

Marshallöarna är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Presidenten är både stats- och regeringschef. Marshallöarna blev självständigt från amerikanskt förvaltarskap 1986 men fick en egen författning redan 1979. Det demokratiska systemet är relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med en traditionell, hierarkisk kultur på öarna där lokala hövdingar har stort inflytande.

Fakta – politik

Officiellt namn
Majõl/Republic of the Marshall Islands/ Republiken Marshallöarna
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Hilda C Heine (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
personval, inga formella politiska partier finns (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
personval, inga formella politiska partier finns (2019)
Valdeltagande
33 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
parlamentsval 2027

Marshallöarna – Ekonomi

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern tjänstesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad i gång genom bistånd från främst USA.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
6 678 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
-3,9 procent (2023)
Total BNP
259 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
19,5 procent (2023)
Industrins andel av BNP
11,1 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
70,5 procent (2023)
Inflation
5,4 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
16,7 procent (2024)
Utlandsskuld
miljoner US dollar (2023)
Valuta
US dollar
Varuexport
60 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
104 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
63 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
tonfisk och annan fisk, kopra, kokosnötsolja
Största handelspartner
Kina, Japan, Sydkorea, Singapore, Tyskland
Mottaget bistånd per invånare
3 502 US dollar (2022)

Marshallöarna – Naturtillgångar, energi och miljö

Marshallöarnas naturrikedomar finns i huvudsak i havet, till exempel fisk, skaldjur och sjögräs. Energiförsörjningen sker med importerade oljeprodukter. Eftersom landets högsta punkt bara når tio meter över havsytan riskerar Marshallöarna att dränkas när havsvattennivån stiger på grund av klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,16 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,79 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
110 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
32 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)