Marshallöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/marshalloarna/

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet utgörs av två parallella kedjor av korallatoller: Ratak (soluppgång) i öster och Ralik (solnedgång) i väster. Landets högsta punkt når bara tio meter över havsytan. Traditionella hövdingar har ett stort inflytande över samhällslivet. Mark och titlar går i arv på moderns sida.

Marshallöarna – Geografi och klimat

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet består av två parallella kedjor av korallatoller som löper i nord-sydlig riktning. Atollen Kwajalein är en av de största i världen. Klimatet på Marshallöarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
180 km2 (2022) 1
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
atollen Majuro fungerar som huvudstad (ekonomiskt och administrativt centrum är kommunen Delap-Uliga-Darrit på samma atoll)
Övriga större städer
Ebeye (på atollen Kwajalein)
Medelnederbörd/år
4 000 mm i söder, 500 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
27 °C
1. vid lågvatten fördubblas landytan

Marshallöarna – Befolkning och språk

Befolkningen är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är även engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
mikronesiska folkslag 98 procent, övriga 2 procent (2006)
Antal invånare
41 569 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
329 (2020)
Andel invånare i städerna
79 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
29,0 per 1000 invånare (2011)
Mortalitet/dödstal
3,7 per 1000 invånare (2011)
Befolkningstillväxt
-1,2 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
48,9 procent (2022)
Förväntad livslängd
65 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
67 år (2021)
Förväntad livslängd för män
64 år (2021)
Språk
engelska och marshallesiska är officiella språk

Marshallöarna – Religion

Religionsfriheten är inskriven i Marshallöarnas konstitution och respekteras även i praktiken. En stor majoritet av invånarna är protestanter.

Marshallöarna – Utbildning

Skolor på Marshallöarna drivs både av staten och av kyrkosamfund. Den grundläggande utbildningen är relativt väl utbyggd och läs- och skrivkunnigheten är hög.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
98,3 procent (2011)
Andel barn som börjar grundskolan
73,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,6 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
16,2 procent (2020)

Marshallöarna – Sociala förhållanden

Det traditionella, hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
89 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
84,2 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
25 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
13,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
731 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
6 procent (2022)

Marshallöarna – Seder och bruk

Byarna i Marshallöarna är hierarkiskt skiktade samhällen där äldre och överordnade (hövdingar och klanledare) ska visas stor respekt. Ett viktigt festtillfälle är ett barns första födelsedag. Då samlas ofta hela klanen för att fira med sång, dans och mat.

Marshallöarna – Historia

Före européernas ankomst på 1500-talet levde marshalleserna i små hövdingadömen som ofta låg i fejd med varandra. Under de följande seklerna hamnade öarna under spanskt, tyskt och japanskt herravälde tills USA erövrade territoriet 1944. Mellan 1946 och 1958 genomförde amerikanerna en mängd kärnvapenprov i luften över öarna och radioaktivt nedfall spreds över stora områden. Efter självständigheten 1986 (formellt 1990) har Marshallöarnas band till USA förblivit starka – om än komplicerade.

Marshallöarna – Politik

Republiken Marshallöarna blev självständig från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Den föreskriver att landet ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, där medborgarna väljer ett parlament som i sin tur väljer en president. Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.

Fakta – politik

Officiellt namn
Majõl/Republic of the Marshall Islands/ Republiken Marshallöarna
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Hilda C Heine (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
personval, inga formella politiska partier finns (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
personval, inga formella politiska partier finns (2019)
Valdeltagande
46 procent i parlamentsvalet 2015, 37 procent i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2027

Marshallöarna – Ekonomi

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad igång genom bistånd, främst från USA.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
6 728 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
1,3 procent (2022)
Total BNP
280 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
25,3 procent (2021)
Industrins andel av BNP
10,3 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP
65,3 procent (2021)
Inflation
6,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
21,2 procent (2022)
Valuta
US dollar
Varuexport
43 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
94 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
0,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
49 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
fisk, kokosnötsprodukter (2018)
Största handelspartner
Sydkorea, Singapore, Kina (2018)
Mottaget bistånd per invånare
2 547 US dollar (2021)

Marshallöarna – Naturtillgångar, energi och miljö

Marshallöarnas naturrikedomar finns i huvudsak i havet, till exempel fisk, skaldjur och sjögräs. Eftersom landets högsta punkt bara når tio meter över havsytan riskerar Marshallöarna att dränkas när havsvattennivån stiger på grund av klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
614 kilo oljeekvivalenter (2007)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,16 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,79 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
110 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
32 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)