Marshallöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/marshalloarna/

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet utgörs av två parallella kedjor av korallatoller: Ratak (soluppgång) i öster och Ralik (solnedgång) i väster. Landets högsta punkt når bara tio meter över havsytan. Traditionella hövdingar har ett stort inflytande över samhällslivet. Mark och titlar går i arv på moderns sida.

Marshallöarna – Geografi och klimat

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet består av två parallella kedjor av korallatoller som löper i nord-sydlig riktning. Atollen Kwajalein är en av de största i världen. Klimatet på Marshallöarna är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 180 km2 (2022) ¹
Tid: svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare: atollen Majuro fungerar som huvudstad (ekonomiskt och administrativt centrum är kommunen Delap-Uliga-Darrit på samma atoll)
Övriga större städer: Ebeye (på atollen Kwajalein)
Medelnederbörd/år: 4 000 mm i söder, 500 mm i norr
Medeltemperatur/dygn: 27 °C

1. vid lågvatten fördubblas landytan

Källor

Marshallöarna – Befolkning och språk

Befolkningen är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är även engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: mikronesiska folkslag 98 procent, övriga 2 procent (2006)
Antal invånare: 59 618 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 329 (2020)
Andel invånare i städerna: 78 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 29,0 per 1000 invånare (2011)
Mortalitet/dödstal: 3,7 per 1000 invånare (2011)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 4,1 antal födda barn per kvinna (2011)
Förväntad livslängd: 65 år (2000)
Förväntad livslängd för kvinnor: 68 år (2000)
Förväntad livslängd för män: 63 år (2000)
Språk: engelska och marshallesiska är officiella språk

Källor

Marshallöarna – Religion

Religionsfriheten är inskriven i Marshallöarnas konstitution och respekteras även i praktiken. En stor majoritet av invånarna är protestanter.

Marshallöarna – Utbildning

Skolor på Marshallöarna drivs både av staten och av kyrkosamfund. Den grundläggande utbildningen är relativt väl utbyggd och läs- och skrivkunnigheten är hög.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 73,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 17 (2002)
Läs- och skrivkunnighet: 98,3 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 9,6 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 16,2 procent (2020)

Källor

Marshallöarna – Sociala förhållanden

Det traditionella, hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 26 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 88,6 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 84,2 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 17,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 643 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 6 procent (2020)

Källor

Marshallöarna – Seder och bruk

Byarna i Marshallöarna är hierarkiskt skiktade samhällen där äldre och överordnade (hövdingar och klanledare) ska visas stor respekt. Ett viktigt festtillfälle är ett barns första födelsedag. Då samlas ofta hela klanen för att fira med sång, dans och mat.

Marshallöarna – Historia

Före européernas ankomst på 1500-talet levde marshalleserna i små hövdingadömen som ofta låg i fejd med varandra. Under de följande seklerna hamnade öarna under spanskt, tyskt och japanskt herravälde tills USA erövrade territoriet 1944. Mellan 1946 och 1958 genomförde amerikanerna en mängd kärnvapenprov i luften över öarna och radioaktivt nedfall spreds över stora områden. Efter självständigheten 1986 (formellt 1990) har Marshallöarnas band till USA förblivit starka – om än komplicerade.

Marshallöarna – Politik

Republiken Marshallöarna blev självständig från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Den föreskriver att landet ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, där medborgarna väljer ett parlament som i sin tur väljer en president. Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.

Fakta – politik

Officiellt namn: Majõl/Republic of the Marshall Islands/ Republiken Marshallöarna
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: president David Kabua (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: personval, inga formella politiska partier finns (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: personval, inga formella politiska partier finns (2015)
Valdeltagande: 46 procent i parlamentsvalet 2015, 38 procent i parlamentsvalet 2019
Kommande val: parlamentsval 2023

Källor

Marshallöarna – Ekonomi

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad igång genom bistånd, främst från USA.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 6 172 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 1,5 procent (2022)
Total BNP: 244 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 21,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 12,8 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 67,2 procent (2020)
Inflation: 6,4 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 19,8 procent (2021)
Valuta: US dollar
Varuexport: 80 miljoner US dollar (2021)
Varuimport: 80 miljoner US dollar (2021)
Bytesbalans: 0,1 miljarder US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 49 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: fisk, kokosnötsprodukter (2018)
Största handelspartner: Sydkorea, Singapore, Kina (2018)
Bistånd per person: 1 122 US dollar (2019)

Källor

Marshallöarna – Naturtillgångar, energi och miljö

Marshallöarnas naturrikedomar finns i huvudsak i havet, till exempel fisk, skaldjur och sjögräs. Eftersom landets högsta punkt bara når tio meter över havsytan riskerar Marshallöarna att dränkas när havsvattennivån stiger på grund av klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 614 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt: 180 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,1 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 11,7 procent (2019)

Källor