Marshallöarna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/marshalloarna/

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet utgörs av två parallella kedjor av korallatoller: Ratak (soluppgång) i öster och Ralik (solnedgång) i väster. Landets högsta punkt når bara tio meter över havsytan. Traditionella hövdingar har ett stort inflytande över samhällslivet. Mark och titlar går i arv på moderns sida.

Geografi och klimat

Republiken Marshallöarna i västra Stilla havet består av två parallella kedjor av korallatoller som löper i nord-sydlig riktning.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
180 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Rita 20 400 (på atollen Majuro; uppskattning 2013) (ekonomiskt och administrativt centrum är kommunen Delap-Uliga-Darrit på samma atoll)
Övriga större städer
Ebeye 9 600 (på atollen Kwajalein; uppskattning 2013)
Medelnederbörd/år
4 000 mm i söder, 500 mm i norr
Medeltemperatur/dygn
27 °C

Källor

Befolkning och språk

Befolkningen är mikronesier som talar marshallesiska, ett austronesiskt (mikronesiskt) språk med två huvuddialekter. Vid sidan av marshallesiska är även engelska officiellt språk och talas av de flesta invånare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
mikronesiska folkslag 98 %, övriga 2 % (2006)
Antal invånare
53 127 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
295 (2017)
Andel invånare i städerna
76,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
31,2 per 1000 invånare (2011)
Mortalitet/dödstal
3,7 per 1000 invånare (2011)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,1 antal födda barn per kvinna (2011)
Förväntad livslängd
65 år (2000)
Förväntad livslängd för kvinnor
68 år (2000)
Förväntad livslängd för män
63 år (2000)
Språk
engelska och marshallesiska är officiella språk

Källor

Religion

Religionsfriheten är inskriven i Marshallöarnas konstitution och respekteras även i praktiken. En stor majoritet av invånarna är protestanter.

Utbildning

Skolor på Marshallöarna drivs både av staten och av kyrkosamfund. Den grundläggande utbildningen är relativt väl utbyggd och läs- och skrivkunnigheten är hög.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
77,1 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
17 (2002)
Läs- och skrivkunnighet
98,3 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
22,5 procent (2003)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,5 procent (2003)

Källor

Kultur

Befolkningen på Marshallöarna har traditionellt varit skickliga navigatörer och kunnat resa med sina kanoter över stora avstånd på det öppna havet.

Arbetsmarknad

Många invånare i Marshallöarna livnär sig på småskaligt jordbruk och fiske för eget bruk. Den formella arbetsmarknaden domineras av den offentliga tjänstesektorn.

Sociala förhållanden

Det traditionella, starkt hierarkiska samhällslivet på Marshallöarna finns ännu kvar men trängs alltmer undan av en modernare livsstil. Moderniseringen har skapat en del sociala problem, såsom drogmissbruk och ökad brottslighet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
27 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
78,2 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
83,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
22,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
851 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
9 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Även om den traditionella mikronesiska kulturen numera är påverkad av en modern, västerländskt inspirerad livsstil är familjen och bysamhället fortfarande centrala begrepp i de flesta marshallesers tillvaro. Till familjen räknas oftast såväl mor- och farföräldrar som fastrar, morbröder och avlägsna kusiner.

Äldre historia

Före européernas ankomst på 1500-talet levde marshalleserna i små hövdingadömen som ofta låg i fejd med varandra. Under de följande seklerna hamnade öarna under spanskt, tyskt och japanskt herravälde tills USA erövrade territoriet 1944.

Modern historia

Marshallöarna förvaltades från andra världskrigets slut till 1986 (formellt 1990) av USA under FN:s överinseende. Mellan 1946 och 1958 genomförde amerikanerna en mängd kärnvapenprov i luften över öarna och radioaktivt nedfall spreds över stora områden. Några atoller är obeboeliga än idag. Marshallöarna har fått skadestånd från USA i takt med att omfattningen av skadorna uppdagats. Även efter självständigheten 1986 har Marshallöarnas band till USA förblivit starka – om än komplicerade.

Politiskt system

Republiken Marshallöarna blev självständig från amerikanskt förvaltarskap 1986, men fick en egen författning redan 1979. Den föreskriver att landet ska ha ett parlamentariskt styrelseskick, där medborgarna väljer ett parlament som i sin tur väljer en president. Ett demokratiskt politiskt system är något relativt nytt för marshalleserna och det kombineras med den traditionella, hierarkiska kulturen på öarna.

Aktuell politik

I januari 2020 valde parlamentet David Kabua till Marshallöarnas president. I omröstningen besegrade han sittande statschef Hilda Heine, som hade förlorat majoriteten i parlamentet i ett val hösten 2019.

Fakta – politik

Officiellt namn
Majõl/Republic of the Marshall Islands/ Republiken Marshallöarna
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president David Kabua (2020–)
Regeringschef
president David Kabua (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
personval; inga formella politiska partier finns (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
personval; inga formella politiska partier finns (2015)
Valdeltagande
46 % i parlamentsvalet 2015, 38 % i parlamentsvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiskt är Marshallöarnas förhållande till USA centralt. Relationerna mellan de båda staterna är goda, men inte okomplicerade. Förhållandet regleras i avtalet om fri förening (Compact of Free Association) från 1986.

Ekonomisk översikt

Marshallöarnas ekonomi består av en traditionell del, främst baserad på odling, fiske och djurhållning för självhushåll, och en modern servicesektor som man finner i tätorterna Majuro och Ebeye. Den moderna sektorn hålls i hög grad igång genom bistånd, främst från USA.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 621 US dollar (2018)
Total BNP
212 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,5 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
16,8 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
1,8 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
70,2 procent (2017)
Inflation
0,6 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
25,2 procent (2018)
Valuta
US dollar
Varuexport
38 miljoner US dollar (2016)
Varuimport
104 miljoner US dollar (2016)
Bytesbalans
- 16 miljoner US dollar (2016)
Varuhandelns andel av BNP
67 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
fisk, kokosnötsolja, kopra (torkat kokosnötskött)
Största handelspartner
USA, Japan, Australien

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Marshallöarnas naturrikedomar finns i huvudsak i havet, till exempel fisk, skaldjur och sjögräs. Högvärdig fosfat, som används både inom industrin och jordbruket (gödningsmedel), utvinns i landet.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
614 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
103 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,9 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
11,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Ungefär 6 000 invånare i Marshallöarna är anställda inom jordbruket, medan långt fler odlar och fiskar för sin egen försörjning. Tillsammans med fisket bidrar jordbruket med närmare en sjättedel av landets bruttonationalprodukt (BNP).

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
16,8 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
63,9 procent (2016)

Källor

Industri

Industrin i Marshallöarna är relativt outvecklad. I fabrikerna förädlas fiske- och jordbruksprodukter. Kokosnötsolja och kopra (torkat kokosnötskött) tillverkas och fisk konserveras.