Kiribati

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/kiribati/

De atoller som bildar Kiribati ligger i tre grupper som sträcker sig över ett enormt område längs ekvatorn i Stilla havet. Öarna är låga och hotas av översvämningar orsakade av klimatförändringar. Invånarna fiskar till husbehov, men i övrigt kommer de rika fiskbestånden bara landet till del genom försäljning av fiskelicenser till utlandet. 

Geografi och klimat

Kiribati består av en ö och 32 atoller fördelade på tre ögrupper som ligger längs ekvatorn i Stilla havet. Med havsytan inräknad är landet elva gånger så stort som Sverige, medan landytan motsvarar bara lite drygt halva Öland. Kiribati sträcker sig nära 400 mil i öst-västlig riktning och som mest 200 mil från norr till söder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
811 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
huvudstadsatollen Tarawa cirka 50 200 (2012)
Övriga större städer
sammanhängande städer saknas
Högsta berg
högsta uppmätta punkt (81 möh)
Medelnederbörd/år
Tarawa 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn
ca 28 °C året om

Källor

Befolkning och språk

Nästan alla Kiribatis invånare är mikronesier. De kallar sig själva och sitt austronesiska språk i-kiribati. Engelska, som är landets officiella språk, är utbrett; omkring en tredjedel av befolkningen är tvåspråkig. Nio av tio kiribatier bor i ögruppen Tungaru (Gilbertöarna), som omfattar en tredjedel av landytan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nästan alla invånare är mikronesier
Antal invånare
116 398 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
144 (2017)
Andel invånare i städerna
53,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
28,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
66 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
70 år (2016)
Förväntad livslängd för män
63 år (2016)
Språk
engelska är officiellt språk, i-kiribati talas allmänt

Källor

Religion

Den traditionella religionen på öarna har nästan helt trängts tillbaka av kristen mission. Drygt hälften av kiribatierna är numera katoliker medan nästan alla andra tillhör något protestantiskt samfund.

Utbildning

Barnen i Kiribati börjar skolan vid sex års ålder. De har skolplikt i nio år och flertalet av dem fullföljer grundskolan. Fler än nio av tio kiribatier kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
11,5 procent (2001)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,5 procent (2001)

Källor

Kultur

Traditionell musik består av sång med klapp i händer och stamp i fötter. Ett vanligt tema är kärlek. Dansar gör man ofta med utsträckta händer och fågelliknande huvudrörelser – det ska påminna om fregattfågeln som betraktas som nationalfågel.

Arbetsmarknad

Det stora flertalet kiribatier är helt beroende av fiske och jordbruk för husbehov. Endast en av fyra har ett regelbundet, betalt arbete.

Sociala förhållanden

I fråga om sjukvård, utbildning och livslängd är situationen i Kiribati sämre än på flertalet andra håll i Stillahavsområdet. Fattigdomen är utbredd och barnadödligheten är hög.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
41 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
64,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
47,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
188 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
7 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Det sociala livet i Kiribati kretsar kring storfamiljen och maneaban, det vill säga huset som utgör samlingsplatsen i varje by. Banden till släkten och hemön är viktiga och gemensamhetskänslan stark. Man är van att dela saker och utrymmen, och arbetar ofta tillsammans, även med grannar.

Äldre historia

Kiribati har varit befolkat i minst 3 000 år. På 1800-talet började européer komma i större antal. De bedrev viss handel och förde bort öbor för att arbeta på plantager på annat håll. Gilbertöarna, dagens Tungaru, hamnade tillsammans med Elliceöarna, idag Tuvalu, under brittiskt styre från 1892. Under andra världskriget ockuperades Tungaru av Japan och hårda strider utspelades mellan USA och Japan på atollen Tarawa.

Modern historia

Kiribati blev självständigt från Storbritannien 1979 och Ieremia Tabai blev landets första president. Han valdes om flera gånger och satt på posten fram till 1991, då den förre vicepresidenten Teatao Teannaki tog över. Teannaki ersattes 1994 av Teburoro Tito. Inför millennieskiftet flyttade Kiribati datumgränsen så att landets östra delar blev först i världen med att gå in i det nya årtusendet. 2003 valdes Anote Tong till president. Han ersattes 2016 av Taneti Maamau.

Politiskt system

Författningen från självständigheten 1979 slår fast att Kiribati är en republik. Presidenten är stats- och regeringschef och utser alla landets domare. Presidenten utser också regeringen, som utöver presidenten själv består av vicepresidenten, justitiekanslern och högst tolv parlamentsledamöter som ministrar.

Aktuell politik

Kiribati styrs av president Taneti Maamau och hans regering. Maamau tillträdde presidentämbetet i mars 2016. Han efterträdde då Anote Tong som hade varit stats- och regeringschef sedan 2003 och var förhindrad av författningen att ställa upp för omval.

Fakta – politik

Officiellt namn
Ribaberikin Kiribati/ Republiken Kiribati
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Taneti Maamau (2016–)
Regeringschef
president Taneti Maamau (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Boutokaan Kiribati Moa (BKM) 22, Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 22 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Boutokaan Te Koaua (BTK) 25, Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 19 (2016)
Valdeltagande
83,1 % i presidentvalet 2016, 75,7 % i parlamentsvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Den viktigaste internationella frågan för kiribatierna är klimatförändringarna som orsakar höjda havsnivåer. Kiribatis atoller ligger bara ett par meter över havet och landet riskerar att bli obeboeligt inom ett halvsekel. Tillsammans med andra önationer agerar Kiribati för att väcka opinion i klimatfrågan i FN och i regionala samarbetsorgan som Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum).

Ekonomisk översikt

Kiribati räknas av FN som ett av världens minst utvecklade länder. De väldiga avstånden mellan Kiribatis öar gör det svårt att utveckla en modern ekonomi. En stor del av befolkningen lever i huvudsak av vad naturen ger.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 625 US dollar (2018)
Total BNP
188 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
30,8 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
4,3 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
63,4 procent (2017)
Inflation
1,7 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
20,6 procent (2018)
Valuta
australisk dollar
Varuexport
15 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
114 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
71 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP
59 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kopra (torkat kokosnötskött), kokosnötter, kokosolja; sjögräs, fisk och andra produkter från havet
Största handelspartner
Fiji, Australien, Marocko, Marshallöarna, Filippinerna, Singapore, Nya Zeeland (2013)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Kiribatis viktigaste tillgång är havet. De vidsträckta vattnen bjuder på några av planetens sista riktigt stora fiskbestånd. Samtidigt utgör havet ett allvarligt hot: stigande havsnivåer gör att större delen av landet kan bli obeboeligt inom några årtionden.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
114 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
62 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
4,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

En stor del av Kiribatis befolkning, inte minst på mer avlägsna öar, lever främst på att bedriva jordbruk och fiska för husbehov. Ungefär halva landytan är jordbruksmark.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
30,8 procent (2017)
Andel av landytan som används för jordbruk
42,0 procent (2016)

Källor

Industri

Den lilla industri som finns i Kiribati är koncentrerad till huvudstadsatollen Tarawa, där bland annat kläder, skor, livsmedel, tvål och möbler tillverkas. Fabriker för förädling av kokosprodukter finns också.