Kiribati
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/kiribati/
De korallöar som bildar Kiribati ligger i tre grupper som sträcker sig över ett enormt område längs ekvatorn i Stilla havet. Öarna är låga och hotas av översvämningar orsakade av klimatförändringar. Invånarna fiskar till husbehov, men i övrigt kommer de rika fiskbestånden bara landet till del genom försäljning av fiskelicenser till utlandet.
Kiribati – Geografi och klimat
Kiribati består av en ö och 32 atoller fördelade på tre ögrupper som ligger längs ekvatorn i Stilla havet. Med havsytan inräknad är landet elva gånger så stort som Sverige, medan landytan motsvarar bara lite drygt halva Öland. Klimatet i landet är tropiskt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 811 km2 (2022)
- Tid
- svensk +11 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- huvudstadsatollen Tarawa cirka 45 700 (2015)
- Övriga större städer
- sammanhängande städer saknas
- Högsta berg
- högsta uppmätta punkt (81 möh)
- Medelnederbörd/år
- Tarawa 1 500 mm
- Medeltemperatur/dygn
- ca 28 °C året om
Kiribati – Befolkning och språk
Nästan alla Kiribatis invånare är mikronesier. De kallar sig själva och sitt austronesiska språk i-kiribati. Nio av tio kiribatier bor i ögruppen Tungaru (Gilbertöarna), som omfattar en tredjedel av landytan.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- nästan alla invånare är mikronesier
- Antal invånare
- 131 232 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 147 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 57 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 27,0 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 6,3 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 1,8 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 3,3 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 51,3 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 69 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 66 år (2021)
- Språk
- engelska är officiellt språk, i-kiribati talas allmänt
Kiribati – Religion
Den inhemska traditionella religionen på Kiribatis öar har nästan helt trängts tillbaka av kristen mission. Drygt hälften av kiribatierna är numera katoliker medan nästan alla andra är protestanter.
Kiribati – Utbildning
Barnen i Kiribati börjar skolan vid sex års ålder. De har skolplikt i nio år och flertalet av dem fullföljer grundskolan. Fler än nio av tio kiribatier kan läsa och skriva.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 94,7 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 25 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 12,4 procent (2019)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,9 procent (2022)
Kiribati – Sociala förhållanden
I Kiribati är de sociala förhållandena sämre än på andra håll i Stilla havet. Fattigdomen är utbredd och barnadödligheten hög. Den förväntade livslängden är relativt låg och sjukvården är bristfällig.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 78 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 45,6 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 38 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 11,6 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 167 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 7 procent (2022)
Kiribati – Kultur
Traditionell musik består av sång med klapp i händer och stamp i fötter. Ett vanligt tema är kärlek. Dansar gör man ofta med utsträckta händer och fågelliknande huvudrörelser – det ska påminna om fregattfågeln som betraktas som nationalfågel.
Kiribati – Seder och bruk
Det sociala livet i Kiribati kretsar kring maneaban, det vill säga huset som utgör samlingsplatsen i varje by. Maneaban används också när det är fest, eller botaki.
Kiribati – Historia
Kiribati har varit befolkat i minst 3 000 år. På 1800-talet började européer komma i större antal. Gilbertöarna (dagens Tungaru) hamnade tillsammans med Elliceöarna (idag Tuvalu) under brittiskt styre från 1892. Under andra världskriget ockuperades Tungaru av Japan och hårda strider utkämpades mellan USA och Japan på atollen Tarawa. Kiribati blev självständigt från Storbritannien 1979. Inför millennieskiftet flyttade Kiribati datumgränsen så att landets östra delar blev först i världen med att gå in i det nya årtusendet.
Kiribati – Politik
Författningen från självständigheten 1979 slår fast att Kiribati är en republik där presidenten är stats- och regeringschef. Landets 32 atoller har ett betydande mått av självstyre som utövas av folkvalda öråd. Politiska partier i egentlig mening förekommer inte. En ödesfråga för det låglänta Kiribati är klimatförändringarna som orsakar höjda havsnivåer.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Ribaberikin Kiribati/ Republiken Kiribati
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Taneti Maamau (2016–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Boutokaan Kiribati Moa (BKM) 22, Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 22 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Boutokaan Te Koaua (BTK) 25, Tobwaan Kiribati Pati (TKP) 19 (2016)
- Valdeltagande
- 83 procent i presidentvalet 2016, 76 procent i parlamentsvalet 2020
- Kommande val
- parlamentsval 2024, presidentval 2024
Kiribati – Ekonomi
Kiribati räknas av FN som ett av världens minst utvecklade länder. De väldiga avstånden mellan Kiribatis öar gör det svårt att utveckla en modern ekonomi. En stor del av befolkningen lever i huvudsak av vad naturen ger.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 702 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 1,2 procent (2022)
- Total BNP
- 223 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 26,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 10,0 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 69,2 procent (2020)
- Inflation
- 5,6 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 15,2 procent (2022)
- Valuta
- australisk dollar
- Varuexport
- 11 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 106 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 0,1 miljarder US dollar (2020)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 52 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- kopra (torkat kokosnötskött), kokosnötter, kokosolja, sjögräs, sjögurkor
- Största handelspartner
- Australien, Fiji, Malaysia (2015)
- Mottaget bistånd per invånare
- 565 US dollar (2021)
Kiribati – Naturtillgångar, energi och miljö
Kiribatis viktigaste naturtillgång är havet. De vidsträckta vattnen bjuder på några av planetens sista riktigt stora fiskbestånd. Samtidigt utgör havet ett allvarligt hot. Stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar gör att större delen av landet kan bli obeboeligt inom några årtionden.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 114 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 93 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 94 procent (2020)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,09 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 0,74 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 57 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 23 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)