Kiribati

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/kiribati/

De atoller som bildar Kiribati ligger i tre grupper som sträcker sig över ett enormt område längs ekvatorn i Stilla havet. Öarna är låga och hotas av översvämningar orsakade av klimatförändringar. Invånarna fiskar till husbehov, men i övrigt kommer de rika fiskbestånden bara landet till del genom försäljning av fiskelicenser till utlandet. 

Kiribati – Geografi och klimat

Kiribati består av en ö och 32 atoller fördelade på tre ögrupper som ligger längs ekvatorn i Stilla havet. Med havsytan inräknad är landet elva gånger så stort som Sverige, medan landytan motsvarar bara lite drygt halva Öland. Klimatet i landet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
811 km2 (2020)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
huvudstadsatollen Tarawa cirka 45 700 (2015)
Övriga större städer
sammanhängande städer saknas
Högsta berg
högsta uppmätta punkt (81 möh)
Medelnederbörd/år
Tarawa 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn
ca 28 °C året om

Källor

Kiribati – Befolkning och språk

Nästan alla Kiribatis invånare är mikronesier. De kallar sig själva och sitt austronesiska språk i-kiribati. Nio av tio kiribatier bor i ögruppen Tungaru (Gilbertöarna), som omfattar en tredjedel av landytan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nästan alla invånare är mikronesier
Antal invånare
119 446 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
143 (2018)
Andel invånare i städerna
53,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
28,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
68 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
72 år (2019)
Förväntad livslängd för män
64 år (2019)
Språk
engelska är officiellt språk, i-kiribati talas allmänt

Källor

Kiribati – Religion

Den inhemska traditionella religionen på Kiribatis öar har nästan helt trängts tillbaka av kristen mission. Drygt hälften av kiribatierna är numera katoliker medan nästan alla andra är protestanter.

Kiribati – Utbildning

Barnen i Kiribati börjar skolan vid sex års ålder. De har skolplikt i nio år och flertalet av dem fullföljer grundskolan. Fler än nio av tio kiribatier kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
12,0 procent (2001)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,5 procent (2001)

Källor

Kiribati – Kultur

Traditionell musik består av sång med klapp i händer och stamp i fötter. Ett vanligt tema är kärlek. Dansar gör man ofta med utsträckta händer och fågelliknande huvudrörelser – det ska påminna om fregattfågeln som betraktas som nationalfågel.

Kiribati – Sociala förhållanden

I fråga om sjukvård och livslängd är situationen i Kiribati sämre än på flertalet andra håll i Stillahavsområdet. Fattigdomen är utbredd och barnadödligheten är hög. Det sociala livet kretsar kring storfamiljen.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
41 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
64,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
47,8 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
188 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
9 procent (2020)

Källor

Kiribati – Seder och bruk

Det sociala livet i Kiribati kretsar kring maneaban, det vill säga huset som utgör samlingsplatsen i varje by. Maneaban används också när det är fest, eller botaki.

Kiribati – Historia

Kiribati har varit befolkat i minst 3 000 år. På 1800-talet började européer komma i större antal. Gilbertöarna (dagens Tungaru) hamnade tillsammans med Elliceöarna (idag Tuvalu) under brittiskt styre från 1892. Under andra världskriget ockuperades Tungaru av Japan och hårda strider utkämpades mellan USA och Japan på atollen Tarawa. Kiribati blev självständigt från Storbritannien 1979. Inför millennieskiftet flyttade Kiribati datumgränsen så att landets östra delar blev först i världen med att gå in i det nya årtusendet.

Kiribati – Politik

Författningen från självständigheten 1979 slår fast att Kiribati är en republik där presidenten är stats- och regeringschef. Landets 32 atoller har ett betydande mått av självstyre som utövas av folkvalda öråd. Politiska partier i egentlig mening förekommer inte. En ödesfråga för det låglänta Kiribati är klimatförändringarna som orsakar höjda havsnivåer.

Kiribati – Ekonomi

Kiribati räknas av FN som ett av världens minst utvecklade länder. De väldiga avstånden mellan Kiribatis öar gör det svårt att utveckla en modern ekonomi. En stor del av befolkningen lever i huvudsak av vad naturen ger.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
1 625 US dollar (2018)
Total BNP
188 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
30,8 procent (2017)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
4,3 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
63,4 procent (2017)
Inflation
0,6 procent (2015)
Statsskuldens andel av BNP
20,6 procent (2018)
Valuta
australisk dollar
Varuexport
15 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
114 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
71 miljoner US dollar (2017)
Varuhandelns andel av BNP
59 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kopra (torkat kokosnötskött), kokosnötter, kokosolja, sjögräs, sjögurkor
Största handelspartner
Australien, Fiji, Malaysia (2015)

Källor

Kiribati – Naturtillgångar, energi och miljö

Kiribatis viktigaste naturtillgång är havet. De vidsträckta vattnen bjuder på några av planetens sista riktigt stora fiskbestånd. Samtidigt utgör havet ett allvarligt hot. Stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar gör att större delen av landet kan bli obeboeligt inom några årtionden.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
114 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
66 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,6 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
4,3 procent (2015)

Källor