Fiji
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/fiji/
Republiken Fiji i sydvästra Stilla havet består av hundratals stora vulkanöar och mindre korallöar. Landets ekonomiska bas utgörs av turism och sockertillverkning. Den forna brittiska kolonin har länge plågats av motsättningar mellan de fijiska urinvånarna och ättlingar till kontraktsarbetare från Indien. Fyra kupper mellan 1987 och 2006 ledde till perioder av diktatur. 2009 påbörjades en återgång till folkvalt styre och demokratiska val kunde hållas 2014.
Fiji – Geografi och klimat
Fiji är ett örike i sydvästra Stilla havet, halvvägs mellan ekvatorn och Nya Zeelands nordspets. Det består av runt 850 öar, atoller och rev på en undervattensplatå runt det ganska grunda Korohavet. Fiji har tropiskt havsklimat, präglat av den ständigt blåsande sydostpassaden.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 18 376 km2 (2022)
- Tid
- svensk +11 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Suva 94 000 (på ön Viti Levu, folkräkning 2017)
- Övriga större städer
-
Nasinu 92 000, Lautoka 71 000, Nadi 71 000, Nausori
58 000, Labasa 27 000, Lami 25 000, Ba 16 000 (folkräkning 2017) - Högsta berg
- Tomaniivi (Mount Victoria på Viti Levu, 1 324 m ö h)
- Medelnederbörd/år
- Suva ca 3 000 mm
- Medeltemperatur/dygn
- 27 °C (jan), 23 °C (juli)
Fiji – Befolkning och språk
Ett 100-tal av Fijis runt 850 öar, atoller och rev är bebodda. Det pågår en inflyttning från mindre öar till huvudöarna och städerna där. Drygt två tredjedelar av befolkningen bor på den största ön, Viti Levu. Befolkningen är ung; tre av tio invånare är under 15 år.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- etniska fijier 57 procent, indier 37 procent, européer, kineser och övriga 6 procent (folkräkning 2007)
- Antal invånare
- 929 766 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 49 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 58 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 20,6 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 8,3 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 0,6 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,5 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 49,9 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 69 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 65 år (2021)
- Språk
- engelska, fiji och "hindustani" är officiella språk
Fiji – Religion
Författningen slår fast att Fiji är en sekulär stat och gör strikt åtskillnad mellan stat och religion. Allas religionsfrihet garanteras. Bland fijier och rotumaner är i stort sett alla kristna, medan de flesta indier är hinduer.
Fiji – Utbildning
I Fiji är skolgången obligatorisk i åtta år från sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt stadium på fem år. Nästan alla barn börjar grundskolan och de fortsätter även till påbyggnadsstadiet. I stort sett alla fijianer kan läsa och skriva.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 96,8 procent (2016)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 28 (2012)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,7 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 14,5 procent (2021)
Fiji – Sociala förhållanden
Fiji hör till de mest välutvecklade samhällena bland småstaterna i södra Stilla havet, men politisk oro har gjort att fattigdom och arbetslöshet har brett ut sig inom alla folkgrupper och i alla regioner.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 94 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 99,2 procent (2020)
- Spädbarnsdödlighet
- 23 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,7 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 186 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 20 procent (2022)
Fiji – Kultur
En hel del gamla kulturmönster lever kvar i Fiji, trots västerländsk och kristen påverkan. Fijierna inser kulturens värde för turistnäringen. Särskilda byar och marknadsplatser har inrättats för att locka turister med traditionellt hantverk och dans- och musikuppvisningar.
Fiji – Seder och bruk
Såväl familje- som samhällslivet i Fiji präglas av sociala hierarkier byggda på familje- och släktband. I en traditionell fijisk by bor familjerna som står högst i rang närmast centrum.
Fiji – Äldre historia
Fijiöarna har varit bebodda i mer än 3 000 år. Under 1800-talet började öarna koloniseras av Storbritannien, som värvade tusentals indier som plantagearbetare. Inflyttningen av indier har i modern tid skapat motsättningar som fortfarande påverkar landets politik.
Fiji – Modern historia
Sedan Fiji blev en självständig stat 1970 har landets politik präglats av motsättningar mellan den fijiska ursprungsbefolkningen och ättlingar till de indier som kom till öarna som plantagearbetare under den tidiga kolonialtiden. Konflikterna har sedan 1987 lett till att militären tagit makten fyra gånger. En återgång till demokrati fullföljdes hösten 2014, men det skedde på militärens villkor.
Fiji – Demokrati och rättigheter
En militärkupp 2006 satte demokratiska principer ur spel och rätten till mänskliga rättigheter urholkades. Sedan en ny författning antagits 2013 och demokratiska val hållits året därpå har rättssäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter stärkts. Politisk inblandning i rättsprocesser förekommer dock fortfarande, liksom inskränkningar i föreningsrätt och yttrandefrihet.
Fiji – Inrikespolitik och författning
Parlamentsvalet 2022 ledde till maktskifte när en oppositionsallians ledd av den tidigare kuppmakaren Sitiveni Rabuka besegrade premiärministern Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama och hans parti Fiji först. Bainimarama var arméchef när han 2006 grep makten i en militärkupp. En ny författning från 2013 lade grunden för en återgång till demokrati.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Matanitu Ko Viti/ Republiken Fiji
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Ratu Wiliame Katonivere (2021–)
- Regeringschef
- premiärminister Sitiveni Rabuka (2022–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Fiji först 26, Folkalliansen 21, Nationella federationspartiet (NFP) 5, Sodelpa 3 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Fiji först 27, Sodelpa 21, Nationella federationspartiet (NFP) 3 (2018)
- Valdeltagande
- 68 procent i parlamentsvalet 2022, 72 procent i parlamentsvalet 2018
- Kommande val
- parlamentsval 2026
Fiji – Utrikespolitik och försvar
Fiji är litet i världen men stort i Oceanien. Flera regionala institutioner har eller har haft sin bas här, som samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum, PIF) och University of the South Pacific. Många internationella organ har också regionala högkvarter i Fiji. Kina är landets största biståndsgivare och utländska investerare. Relationerna till Australien och Nya Zeeland är centrala men har periodvis varit mycket ansträngda.
Fakta – försvar
- Armén
- 3 700 man (2022)
- Flottan
- 340 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,65 procent (2021)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 4,0 procent (2021)
Fiji – Ekonomisk översikt
Fiji är den största och mest utvecklade ekonomin i södra Stilla havet, men i ett globalt perspektiv är landet litet och sårbart. Sockerframställning och beklädnadsindustri var länge motorerna i ekonomin, men efter millennieskiftet har tjänstesektorn tagit över den rollen.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 5 317 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 14,5 procent (2022)
- Total BNP
- 4 943 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 9,2 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 17,6 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 50,3 procent (2022)
- Inflation
- 4,7 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 92,8 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 2 028 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- fijiansk dollar
- Varuexport
- 1 085 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 2 984 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,7 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 82 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- mineralvatten, guld, timmer, kläder, socker, fisk (2021)
- Största handelspartner
- Australien, Kina, USA, Nya Zeeland, Singapore (2021)
- Mottaget bistånd per invånare
- 655 US dollar (2021)
Fiji – Naturtillgångar, energi och miljö
Fiji har gott om framför allt guld, timmer och fisk. Elektricitet utvinns i huvudsak ur vattenkraft. Internationellt arbetar Fiji för att motverka de miljömässiga effekterna av klimatförändringarna.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 628 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 92 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 87 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 1,76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,97 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 1 028 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,1 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 444 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Fiji – Jordbruk och industri
Uppemot 70 procent av fijianerna beräknas försörja sig på jordbruk eller fiske, varav de allra flesta odlar och fiskar för eget bruk. Sockertillverkning är Fijis viktigaste industri, även om mineralvatten på flaska har gått om sockret som största exportvara.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 9,2 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 23,3 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 62,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 17,6 procent (2022)