Fiji

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/oceanien/fiji/

Republiken Fiji i sydvästra Stilla havet består av hundratals stora vulkanöar och mindre korallöar. Landets ekonomiska bas utgörs av turism och sockertillverkning. Den forna brittiska kolonin har länge plågats av motsättningar mellan de fijiska urinvånarna och ättlingar till kontraktsarbetare från Indien. Fyra kupper mellan 1987 och 2006 ledde till perioder av diktatur. 2009 påbörjades en återgång till folkvalt styre och demokratiska val kunde hållas 2014. Valets segrare blev den tidigare kuppledaren Voreqe (Frank) Bainimarama.

Geografi och klimat

Fiji är ett örike i sydvästra Stilla havet, halvvägs mellan ekvatorn och Nya Zeelands nordspets. Det består av runt 850 öar, atoller och rev på en undervattensplatå runt det ganska grunda Korohavet. Ett 100-tal av öarna är bebodda.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
18 376 km2 (2018)
Tid
svensk +11 timmar
Huvudstad med antal invånare
Suva 87 000 (på ön Viti Levu; med förstäder som Lami, Nausori och Nasinu ca 330 000, uppskattning 2017)
Övriga större städer
Lautoka, Nadi (båda på ön Viti Levu)
Högsta berg
Tomaniivi (Mount Victoria; på Viti Levu, 1 324 m ö h)
Medelnederbörd/år
Suva ca 3 000 mm
Medeltemperatur/dygn
27 °C (jan), 23 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Omkring 100 av Fijis drygt 800 öar, atoller och rev är bebodda. Det pågår en inflyttning från mindre öar till huvudöarna och städerna där. Drygt två tredjedelar av befolkningen bor på den största ön Viti Levu. Befolkningen är ung; över en fjärdedel av invånarna är under 15 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
etniska fijier 57 %, indier 38 %, européer, kineser och övriga 5 % (folkräkning 2007)
Antal invånare
905 502 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
50 (2017)
Andel invånare i städerna
55,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
19,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
70 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2016)
Förväntad livslängd för män
67 år (2016)
Språk
engelska, fiji och "hindustani" är officiella språk

Källor

Religion

Författningen slår fast att Fiji är en sekulär stat och gör strikt åtskillnad mellan stat och religion. Allas religionsfrihet garanteras. Bland fijier och rotumaner är i stort sett alla kristna, medan de flesta indier är hinduer.

Utbildning

I Fiji är skolgången obligatorisk i åtta år från sex års ålder. Därefter följer ett frivilligt stadium på tre år. Nästan alla barn börjar grundskolan och fyra av fem fortsätter till påbyggnadsstadiet. Nästan alla fijianer kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
97,2 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
20 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
14,3 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,3 procent (2013)

Källor

Kultur

En hel del gamla kulturmönster lever kvar i Fiji, trots västerländsk och kristen påverkan. Samhällslivet för fijierna präglas av sociala hierarkier byggda på familje- och släktband. Traditionellt hantverk kommer till användning i samband med högtider och ceremonier, då hövdingar till exempel ”kröns” eller gifter sig. Då tillverkas bland annat ”masi”, tyg som framställs ur bark från mullbärsträd.

Arbetsmarknad

Uppemot 70 procent av fijianerna beräknas försörja sig på jordbruk och fiske, i huvudsak för husbehov. Endast ett par procent av den formella arbetskraften återfinns inom jordbruket.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
14,5 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Fiji tillhör de mest välutvecklade samhällena bland småstaterna i södra Stilla havet, men politisk oro har gjort att fattigdom och arbetslöshet har brett ut sig inom alla folkgrupper och i alla regioner.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
22 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
93,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
95,1 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
180 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
16 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Fijierna är kända för sin välkomnande och gästvänliga kultur. Hierarkier inom släkten och i samhället är viktiga.

Äldre historia

Fijiöarna har varit bebodda i mer än 3 000 år. Under 1800-talet började öarna koloniseras av Storbritannien, som värvade tusentals indier som plantagearbetare. Inflyttningen av indier har i modern tid skapat motsättningar som fortfarande påverkar landets politik.

Modern historia

Sedan Fiji blev en självständig stat 1970 har landets politik präglats av motsättningar mellan den fijiska ursprungsbefolkningen och ättlingarna till de indier som kom till öarna som plantagearbetare under den tidiga kolonialtiden. Konflikterna har sedan 1987 lett till att militären tagit makten fyra gånger. En återgång till demokrati fullföljdes hösten 2014, men det skedde på militärens villkor.

Politiskt system

Fiji har sedan självständigheten 1970 haft fyra olika författningar. Den senaste antogs i september 2013 och återupprättade demokratin efter det att landet styrts som en militärdiktatur sedan 2006, då dåvarande arméchef Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama tog makten i en kupp.

Demokrati och rättigheter

Militärkuppen 2006 satte demokratiska principer och rätten till mänskliga rättigheter ur spel. Politisk inblandning i rättsprocesser förekom, liksom inskränkningar i föreningsrätt och yttrandefrihet. Sedan en ny författning antagits 2013 och demokratiska val hållits året därpå har rättssäkerheten och respekten för mänskliga rättigheter stärkts.

Aktuell politik

Fijis inrikespolitik präglas av motsättningar mellan landets två stora folkgrupper: fijier och indier. Spänningarna har sedan 1980-talet lett till fyra militärkupper. I den senaste, 2006, tog dåvarande arméchef Frank Bainimarama makten under förevändning att han skulle göra Fiji till ett mångkulturellt samhälle utan etniska konflikter. Istället ledde han en militärdiktatur i åtta år innan påtryckningar från omvärlden tvingade regimen att hålla demokratiska val. När valet hölls i september 2014 segrade den gamle kuppledarens parti Fiji först och Bainimarama valdes till regeringschef på demokratisk väg. Fiji först segrade också i valet hösten 2018.

Fakta – politik

Officiellt namn
Matanitu Ko Viti/ Republiken Fiji
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Jioji Konrote (2015–)
Regeringschef
premiärminister Josaia "Frank" Voreqe Bainimarama (2007–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fiji först 27, Sodelpa 21, Nationella federationspartiet (NFP) 3 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fiji först 32, Sodelpa 15, Nationella federationspartiet (NFP) 3 (2014)
Valdeltagande
72 % i parlamentsvalet 2018, 85 % i parlamentsvalet 2014, 64 % i parlamentsvalet 2006
Kommande val
parlamentsval 2022

Källor

Utrikespolitik och försvar

Fiji är litet i världen men stort i Oceanien. Flera regionala institutioner har eller har haft sin bas här, som samarbetsorganet Stillahavsöarnas forum (Pacific Islands Forum, PIF) och University of the South Pacific. Många internationella organ har också regionala högkvarter i Fiji. Australien och Nya Zeeland är viktiga samarbetspartner, men under 2010-talet har Kina blivit största utländska investerare.

Fakta – försvar

Armén
3 200 man (2017)
Flottan
300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,9 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,9 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Fiji är den största, mest utvecklade och minst biståndsberoende ekonomin i södra Stilla havet, men i ett globalt perspektiv är landet litet och sårbart. Fiji räknas av Världsbanken som ett medelinkomstland, men många invånare är fattiga. Socker- och beklädnadsindustri var länge motorer i ekonomin, men båda har gått tillbaka sedan 2000-talet. Numera är servicenäringen den i särklass viktigaste delen av ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
6 202 US dollar (2018)
Total BNP
5 480 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
5,0 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
10,4 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
10,8 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
54,0 procent (2018)
Inflation
3,5 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
46,2 procent (2018)
Utlandsskuld
899 miljoner US dollar (2017)
Valuta
fijiansk dollar
Varuexport
1 012 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
2 362 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 486 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
68 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
mineralvatten, socker, kläder, fisk, guld, timmer (2015)
Största handelspartner
USA, Australien, Storbritannien, Singapore, Kina, Nya Zeeland (2015)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Fiji har goda naturtillgångar. Marken är bördig och det finns bland annat guld, timmer och fisk att utvinna. Det förekommer också brytning av silver, koppar och bauxit.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
628 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 170 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
31,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Uppemot 70 procent av fijierna beräknas försörja sig på jordbruk eller fiske, men de allra flesta odlar för eget bruk. Socker är den viktigaste exportvaran från jordbruket.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
10,4 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
23,3 procent (2016)

Källor

Industri

Sockertillverkning är Fijis viktigaste industri, även om mineralvatten på flaska har gått om sockret som största exportvara. Socker är landets viktigaste avsalugröda.