Honduras

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/honduras/

Den centralamerikanska staten Honduras hör till de fattigaste i Latinamerika. Landet uppges vara upphovet till begreppet ”bananrepublik” – ett litet fattigt land som är beroende av någon enda exportvara, styrs av en korrumperad elit och till stor del kontrolleras från utlandet. Banan- och kaffeexporten var länge helt dominerande och militären styrde med starkt stöd från USA:s regering och amerikanska storföretag. På senare tid har landet haft civila ledare, även om en folkvald president avsattes av militären 2009.

Honduras – Geografi och klimat

Honduras ligger mitt i Centralamerika och är ungefär en fjärdedel så stort som Sverige. Landet är bergigt och har en lång, låglänt kust mot Karibiska havet i norr samt en smal kustremsa mot Stilla havet i söder. Klimatet är tropiskt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 112 492 km2 (2022)
Tid: svensk - 7 timmar
Angränsande land/länder: Guatemala, El Salvador, Nicaragua
Huvudstad med antal invånare: Tegucigalpa 1,4 miljoner (uppskattning 2021)
Övriga större städer: San Pedro Sula, El Progreso, La Ceiba
Högsta berg: Las Minas (2 865 m ö h)
Viktiga floder: Río Patuca, Río Choluteca
Medelnederbörd/månad: 185 mm (juni), 2 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn: inlandet 24 °C (maj), 15 °C (jan)

Källor

Honduras – Befolkning och språk

En stor majoritet av honduranerna har blandad härkomst från både européer och ursprungsfolk. Det finns också mindre grupper av ursprungsfolk. Spanska är det dominerande språket. Befolkningstillväxten är hög men har börjat avta. Utvandringen främst till USA har länge varit omfattande.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: mestiser cirka 90 procent, minoriteter av urfolk, svarta, vita, garífuna
Antal invånare: 10 432 860 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 89 (2020)
Andel invånare i städerna: 60 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 21,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 4,5 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 1,5 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,4 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 49,5 procent (2022)
Förväntad livslängd: 70 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 73 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 68 år (2021)
Språk: spanska är officiellt språk ¹

1. engelska, kreol, garífuna och olika urfolksspråk talas av minoriteter

Källor

Honduras – Religion

Katolska kyrkan har traditionellt dominerat i Honduras och säger sig fortfarande företräda en majoritet av befolkningen. Men andelen protestanter har ökat snabbt och i en undersökning 2017 identifierade sig för första gången fler honduraner som protestanter än som katoliker.

Honduras – Utbildning

På pappret omfattar den obligatoriska skolgången i Honduras allt från förskola till gymnasium. I verkligheten är det bara de första sex grundskoleåren som flertalet barn verkligen går. Undervisningen är avgiftsfri i den statliga skolan men håller ofta låg kvalitet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 80,1 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 26 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 88,5 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 6,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 13,5 procent (2022)

Källor

Honduras – Kultur

Kolonialismen slog i hög grad sönder ursprungsbefolkningens kulturer, men i några byar utövas fortfarande traditionellt konsthantverk, främst träsnideri. En del folkgrupper brukar dessutom sin jord på traditionellt kollektivt sätt.

Honduras – Sociala förhållanden

Honduras är ett av Latinamerikas ekonomiskt mest ojämlika länder och befolkningen en av de fattigaste i regionen. Våld och brottslighet präglar vardagen för många invånare.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 14 per 1000 födslar (2021)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,2 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till elektricitet: 86 procent (2021)
Andel av befolkningen som har tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 96 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 83,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 9,1 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 254 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 27 procent (2022)

Källor

Honduras – Seder och bruk

Motståndet mot USA enar honduranerna, samtidigt som landet är starkt amerikaniserat och de flesta honduraner har familj i USA. Även de olika ursprungsfolken och garífunafolket i norr är sammansvetsade i smeknamnet och hatkärleken till USA. Honduranernas smeknamn på sig själva är catracho, som kommer från general Florencio Xatruch som ledde de honduranska styrkorna mot den amerikanska legosoldaten William Walkers invasionsstyrka 1856. Smeknamnet används i dagligt tal bland vanligt folk på gatan, i sportsammanhang och i politiken.

Honduras – Äldre historia

Centralamerika tros ha befolkats norrifrån för minst 10 000 år sedan. Mayacivilisationens utbredning nådde de västra delarna av dagens Honduras. På 1500-talet koloniserades området av Spanien. Honduras styrdes först från Guatemala men blev en självständig republik 1838. Under 1900-talet hade amerikanska fruktbolag stort inflytande i landet som styrdes med järnhand och med stöd från USA.

Honduras – Modern historia

Bortsett från en kort period 1957–1963 har Honduras i stort sett kontrollerats av militären under landets hela moderna historia. Ett försök att skilja militären från den civila makten på 1990-talet visade sig i och med 2009 års statskupp ha misslyckats. En av anledningarna är den frånvaro av fredsprocess och uppgörelse med militärdiktaturerna som grannländerna tvingades genomgå efter 1980-talets inbördeskrig.

Honduras – Demokrati och rättigheter

De demokratiska institutionerna är svaga i Honduras som präglas av korruption och våld. Press- och yttrandefriheten är kringskuren och landet har blivit ett av de farligaste i världen för både miljöaktivister och journalister.

Honduras – Inrikespolitik och författning

Honduras är en republik som länge dominerades av två högerpartier med liten ideologisk skillnad. Trots övergången till civilt styre 1982 har militären fortsatt att ha inflytande vilket inte minst en statskupp 2009 visade. Men kuppen bidrog till att fler partier bildades och i januari 2022 fick landet för första gången en president som hör hemma på vänsterkanten: Xiomara Castro.

Fakta – politik

Officiellt namn: República de Honduras/ Republiken Honduras
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: president Xiomara Castro (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Libre 50, Nationalistpartiet (PNH) 44, Liberala partiet (PLH) 22, Frälsarpartiet (PSH) 10, Antikorruptionspartiet (PAC) 1, Kristdemokratiska partiet (PDC) 1 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Nationalistpartiet (PNH) 61, Libre 30, Liberala partiet (PLH) 26, Förnyelsepartiet (Pinu) 4, Patriotiska alliansen (AP) 4, Demokratisk förening (UD) 1, Kristdemokratiska partiet (PDC) 1, Antikorruptionspartiet (PAC) 1 (2017)
Valdeltagande: 69 procent i president- och kongressvalet 2021
Kommande val: president- och kongressval 2025

Källor

Honduras – Aktuell politik

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Honduras – Utrikespolitik och försvar

Sedan slutet av 1800-talet har USA spelat en viktig roll i Honduras utveckling – ekonomiskt, politiskt och militärt. Relationerna med grannländerna Nicaragua och El Salvador är i nuläget stabila, trots flera konflikter tidigare, och Honduras har ingått handelsavtal med flera länder i regionen.

Fakta – försvar

Armén: 7 300 man (2020)
Flygvapnet: 2 300 man (2018)
Flottan: 1 350 man (2017)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,61 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 5,7 procent (2021)

Källor

Honduras – Ekonomisk översikt

Honduras är ett av Latinamerikas fattigaste länder. Historiskt har ekonomin varit helt beroende av kaffe- och bananexport. Numera är tillverkning av kläder i skattefria zoner ett viktigt inslag. Pengar som honduraner utomlands skickar hem till sina familjer spelar också en viktig roll för ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 3 040 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 4,0 procent (2022)
Total BNP: 31 718 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 12,6 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 26,3 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 56,4 procent (2022)
Inflation: 8,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 50,0 procent (2022)
Utlandsskuld: 11 850 miljoner US dollar (2021)
Valuta: lempira
Varuexport: 12 222 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 17 573 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -1,2 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 94 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: kläder, kaffe, palmolja, bananer, skaldjur, tobaksvaror, elektriska apparater
Största handelspartner: USA, Guatemala, Kina, El Salvador, Mexiko
Bistånd per person: 60 US dollar (2021)

Källor

Honduras – Naturtillgångar, energi och miljö

Guld och silver hittades redan på kolonialtiden i Honduras, men mineralbrytning har aldrig spelat någon framträdande roll. Försök att stimulera utvinning har mötts av protester av miljöskäl. Några oljereserver finns inte utan all olja importeras. Fossila bränslen står för knappt hälften av elektriciteten och vattenkraft för en tredjedel.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 673 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 697 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen som har tillgång till elektricitet: 94 procent (2021)
Utsläpp av koldioxid totalt: 8 835 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,9 ton (2020)
Andel energi från förnybara källor: 50,1 procent (2020)

Källor

Honduras – Jordbruk och industri

Jordbruket var länge landets ekonomiska bas och sektorn sysselsätter fortfarande runt 30 procent av arbetskraften. Men de senaste årtiondena har industrin växt sig stark genom utlandsägda sammansättningsfabriker.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 12,6 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 30,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 56,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 26,3 procent (2022)

Källor