Guatemala

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/guatemala/

Guatemala i Centralamerika har storslagen natur och levande ursprungskultur med åldriga rötter. Turismen är trots det begränsad, på grund av landets våldsamma historia. Inbördeskriget 1960–1996 krävde över 200 000 människors liv. Flertalet offer var fattiga maya som föll offer för militärens övervåld. Efter kriget har omfattande våldsbrottslighet och korruption brett ut sig. Guatemala är ett medelinkomstland, men resurserna är extremt snedfördelade och många lever i djup fattigdom.

Guatemala – Geografi och klimat

Guatemala ligger i nordvästra Centralamerika och är till ytan som en fjärdedel av Sverige. Landet har ett kort kustavsnitt mot Karibiska havet i öster och en längre kust mot Stilla havet i söder. Det ligger i den tropiska zonen men klimatet varierar med höjden över havet och skiljer sig mellan olika delar av landet. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
109 000 km2 (2022)
Tid
svensk –7 timmar
Angränsande land/länder
Mexiko, Belize, El Salvador, Honduras
Huvudstad med antal invånare
Guatemala City/Ciudad de Guatemala cirka 1 miljon (med förstäder cirka 3 miljoner, uppskattning 2023)
Övriga större städer
Cobán, Quetzaltenango
Högsta berg
Tajumulco (4 220 m ö h)
Viktiga floder
Usumacinta, Motagua
Största sjö
Izabalsjön
Medelnederbörd/månad
Guatemala City 3 mm (jan), 274 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Guatemala City 17 °C (jan), 21 °C (april)

Guatemala – Befolkning och språk

Guatemala tillhör de latinamerikanska länder som har störst andel ursprungsfolk bland sina invånare. Närmare hälften av guatemalanerna är maya, ett folk som delas in i drygt 20 olika grupper. Resten är i huvudsak av blandat ursprung. Befolkningen är starkt segregerad med stora skillnader i livsstil och levnadsvillkor. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
maya och ladino är största folkgrupper, minoriteter av vita, svarta och xinka
Antal invånare
17 357 886 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
157 (2020)
Andel invånare i städerna
53 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
23,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
4,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,4 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,4 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,5 procent (2022)
Förväntad livslängd
69 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2021)
Förväntad livslängd för män
66 år (2021)
Språk
spanska är officiellt språk 1
1. 22 mayaspråk samt garífuna och xinka är nationella språk

Guatemala – Religion

Religionsfrihet råder i Guatemala men katolska kyrkan har en särskild ställning enligt författningen. Andra kristna samfund har dock vuxit på senare år och protestanterna är nu nästan lika många som katolikerna.

Guatemala – Utbildning

Var femte invånare saknar läs- och skrivkunnighet i Guatemala där utbildningssystemet är eftersatt och håller låg kvalitet. Lärarna är ofta dåligt utbildade och skolböcker och annat material saknas. Undervisningen är många gånger så dålig att de som går i skolan knappt lär sig något.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
83,3 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
86,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
20 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,1 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,4 procent (2022)

Guatemala – Sociala förhållanden

Få länder har en så ojämn inkomstfördelning som Guatemala. Trots att det räknas som ett medelinkomstland lever en stor del av befolkningen i djup fattigdom på grund av den sneda resursfördelningen. Hälften av alla barn under fem år är kroniskt undernärda, den största andelen i hela Latinamerika och en av de högsta siffrorna i världen. Särskilt eländiga är förhållandena på landsbygden där ursprungsfolken dominerar. Bland dem lider runt tre av fyra barn under fem år av kronisk undernäring.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
94 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
67,9 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
20 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
289 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2022)

Guatemala – Kultur

Arvet från de antika mayacivilisationerna är rikt. Det syns både på den stora mängden arkeologiska lämningar och i den samtida mayakulturen. Mycket vittnar också om en sammansmältning mellan spanska influenser och urfolkens traditioner.

Guatemala – Seder och bruk

Guatemalaner brukar ofta beskrivas som vänliga, gästfria och hjälpsamma. Maya är över lag mer försiktiga och mindre öppna vid samtal med okända än vad ladinos är. De brukar undvika känsliga ämnen men svara positivt och vänligt på det man tar upp. Man bör vara försiktig med att ta upp frågor som mänskliga rättigheter och relationerna mellan ladinos och maya, som är mycket känsliga.

Guatemala – Äldre historia

I det område som i dag är Guatemala blomstrade mayafolkets högkultur mellan 300- och 900-talet. Den hade stagnerat när Spanien koloniserade regionen på 1520-talet. Efter självständigheten 1821 ingick Guatemala först i kejsardömet Mexiko och därefter i Centralamerikanska unionen innan det blev en självständig republik 1838. I mitten av 1900-talet inleddes den första demokratiska perioden, som dock avbröts när militären med stöd av USA tog makten 1954.

Guatemala – Modern historia

Mellan 1954 och 1985 var Guatemala en militärdiktatur. Hårt förtryck och ojämn jordfördelning ledde på 1960-talet fram till ett inbördeskrig mellan gerillagrupper och armén. Kriget pågick ända till 1996, då ett fredsavtal slöts. Tiden därefter har präglats av utbredd våldsbrottslighet och fortsatt stora sociala orättvisor.

Guatemala – Demokrati och rättigheter

Demokratin är fortfarande skör i Guatemala, ett drygt kvartssekel efter inbördeskriget. Val genomförs under relativt ordnade förhållanden, men korruption, våld och organiserad brottslighet är utbredda problem som genomsyrar både politik och rättsväsende. Landet är ett av de farligaste på västra halvklotet för journalister.

Guatemala – Inrikespolitik och författning

Guatemala är en republik och har sedan 1985 en demokratisk författning, men militären är fortfarande en maktfaktor. De politiska partierna är ofta kortlivade och det är vanligt att de saknar en stark ideologisk förankring. Sedan januari 2024 styrs landet av Bernardo Arévalo, en vänsterorienterad tidigare diplomat som kunde tillträda trots långtgående försök av politiska motståndare att stoppa honom.

Fakta – politik

Officiellt namn
República de Guatemala/ Republiken Guatemala
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Bernardo Arévalo (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Vamos 39, UNE 28, Semilla 23, Cabal 18, Viva 11, Valor 7, Todos 6, övriga 28 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
UNE 54, Vamos 16, UCN 12, Valor 9, FCN 8, Bien 8, Semilla 7, Viva 7, Todos 7, övriga 32 (2019)
Valdeltagande
ca 60 procent i president- och parlamentsvalet 2023
Kommande val
president- och parlamentsval 2027

Guatemala – Utrikespolitik och försvar

Guatemalas utrikespolitik präglas av närheten till USA, som historiskt sett haft stort inflytande över utvecklingen i landet och som är dess viktigaste handelspartner. Relationerna till andra länder i Centralamerika är också viktiga och Guatemala har varit drivande för att öka det politiska och ekonomiska samarbetet i regionen. Förhållandet till Belize är däremot ansträngt, då Guatemala gör anspråk på delar av grannlandet.

Fakta – försvar

Armén
15 550 man (2022)
Flygvapnet
1 000 man (2022)
Flottan
1 500 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,44 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
3,0 procent (2021)

Guatemala – Ekonomisk översikt

Jordbruk var länge Guatemalas huvudnäring, men i dag är tjänstesektorn störst. Även tillverkningsindustrin har blivit en viktig inkomstkälla, liksom den ökande turismen. Resurserna och inkomsterna i landet är mycket ojämnt fördelade och tillväxten hämmas bland annat av utbredd brottslighet och korruption.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
5 473 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,0 procent (2022)
Total BNP
95 003 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
9,3 procent (2022)
Industrins andel av BNP
22,6 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
62,0 procent (2022)
Inflation
6,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
30,1 procent (2022)
Utlandsskuld
26 965 miljoner US dollar (2021)
Valuta
quetzal
Varuexport
15 695 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
32 116 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
2,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
50 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
kläder, kaffe, matolja, bananer, metaller, socker, kardemumma
Största handelspartner
USA, Kina, Mexiko, El Salvador, Honduras (2021)
Mottaget bistånd per invånare
30 US dollar (2021)

Guatemala – Naturtillgångar, energi och miljö

I Guatemala finns naturtillgångar som olja och mineral, samt vattenkraft och bördig jord. Energibehovet täcks i huvudsak av ved, fossila bränslen och vattenkraft. Utvinningen av naturresurser orsakar både miljöproblem och sociala konflikter.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
825 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
575 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
98 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
98 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
33,17 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,97 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
16 865 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
10 598 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Guatemala – Jordbruk och industri

Kaffe, bananer och socker är de största exportgrödorna i Guatemala där jordbruket står för en tiondel av ekonomin. De flesta bönder är dock småbrukare som odlar basgrödor som majs och bönor för husbehov eller lokal försäljning. Industrin består främst av mindre företag som tillverkar varor för hemmamarknaden och närliggande länder.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
9,3 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
36,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
32,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
22,6 procent (2022)