Grenada
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/grenada/

Grenada i Västindien kallas också Kryddön med anledning av de stora odlingarna av främst muskot. Den tidigare brittiska kolonin hamnade i rampljuset 1983, då splittring inom landets marxistiska ledning ledde till militärkupp – vilket i sin tur föranledde USA att invadera landet. Den amerikanska invasionen följdes av allmänna val och sedan 1984 har maktväxlingar skett på demokratiska grunder.
Grenada – Geografi och klimat
Grenada ligger 16 mil norr om Venezuelas kust och är den sydligaste ön inom ögruppen Lovartöarna (Windward Islands). Dessa utgör i sin tur södra delen av ökedjan Små Antillerna i Karibien (Västindien). Till Grenada hör också ett antal öar inom ögruppen Grenadinerna, framför allt Carriacou och Petite Martinique, norr om huvudön.
- Yta
- 344 km2 (2022)
- Tid
- svensk - 5 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- St George's 38 000 (inkl förorter, uppskattning 2014)
- Övriga större städer
- Gouyave, Hillsborough
- Högsta berg
- St Catherine (841 m ö h)
Källor
Grenada – Befolkning och språk
Majoriteten av Grenadas befolkning är svart och härstammar från slavar, som under kolonialtiden fördes från Afrika för att arbeta på öns plantager.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- ca 85% svarta, ca 11% personer av blandat ursprung, övriga bla asiater och européer
- Antal invånare
- 125 438 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 331 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 37 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 15,9 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 9,6 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 0,7 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,0 antal födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 50,0 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 75 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 72 år (2021)
- Språk
- engelska är officiellt språk 1
Källor
Grenada – Religion
Katolicismen är utbredd i Grenada, vilket är ett av de tydligaste arven från den franska kolonialtiden. Knappt hälften av grenadierna beräknas vara katoliker.
Grenada – Utbildning
Skolgången är obligatorisk och avgiftsfri för barn mellan 5 och 16 år och praktiskt taget alla barn deltar i utbildningen. Utbildningssystemet är uppbyggt efter brittisk förebild.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 95,9 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 16 (2018)
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,6 procent (2014)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,6 procent (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,9 procent (2022)
Källor
Grenada – Kultur
Den grenadiska kulturen bygger på arvet från kolonialmakterna Storbritannien och Frankrike samt på de afrikanska traditioner som slavarna bar med sig. Det afrikanska arvet märks bland annat i musiken och danserna.
Sociala förhållanden
Jämfört med många andra utvecklingsländer är levnadsstandarden ganska god med en förhållandevis hög BNP per invånare och god tillgång till hälsovård.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 96 procent (2017)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 91,5 procent (2017)
- Spädbarnsdödlighet
- 14 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 5,8 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 491 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 31 procent (2022)
Källor
Grenada – Seder och bruk
Grenada präglas av sin fransk-brittiska bakgrund. Så är till exempel en majoritet av befolkningen katoliker och många geografiska namn är franska, medan skolsystemet är brittiskt och den populäraste sporten är cricket. Till detta kommer påverkan från övriga Karibien och traditioner som de svarta slavarna förde med sig från Västafrika, inte minst på musikens område. På senare år har också många välbeställda britter och nordamerikaner bosatt sig på Grenada och fört med sig nya vanor.
Grenada – Kommunikationer
Vägnätet omfattar drygt hundra mil av relativt god standard, men vägarna är ofta smala och kurviga. Det allmänna transportsystemet trafikeras till stor del av minibussar. Grenada har vänstertrafik. Den största hamnen finns i Saint George’s och kan ta emot större fartyg. Mindre hamnar finns även i Grenville och på ön Carriacou. Flygplatsen, Maurice Bishop International Airport söder om huvudstaden, tar emot internationell trafik.
Grenada – Äldre historia
I mitten av 1600-talet intog fransmännen Grenada, men först efter att i blodiga strider i stort sett ha utplånat urbefolkningen. En mångårig kamp om herraväldet över ön följde mellan fransmän och britter, en kamp som britterna slutgiltigt vann 1783. Då hade den omfattande importen av afrikanska slavar till européernas sockerplantager medfört att befolkningsmajoriteten var svart. Uppror och social oro präglade ön tills slaveriet avskaffades 1834. År 1974 blev Grenada en självständig stat inom Samväldet.
Grenada – Modern historia
Utvecklingen för Grenada som självständig stat blev tidigt dramatisk. 1979 tog Maurice Bishop makten i en oblodig kupp och införde ett marxistiskt styre. Bishop störtades i sin tur och avrättades 1983 av mer dogmatiska marxister, som dock avsattes av USA och några av Grenadas grannländer. Efter att ett övergångsråd styrt landet i tio år kom det konservativa partiet NNP att dominera politiken. Grenada drabbades hårt då orkanen Ivan 2004 förstörde stora delar av ön.
Grenada – Politiskt system
Grenada är sedan 1974 en självständig republik inom Samväldet med ett tvåkammarparlament och en generalguvernör som representant för statschefen, den brittiska monarken. Partipolitiken karaktäriseras av personliga motsättningar, vilket lett till en rad utbrytningar och nya partibildningar. Rättssystemet bygger på det brittiska.
Aktuell politik
I valet 2013 återtog Nya nationella partiet (NNP) makten efter närmare fem år i opposition. Premiärminister Keith Mitchell lyckades väl med sin föresats att ta itu med Grenadas ekonomiska problem. Men han fick inte invånarna med sig i de ambitiösa försöken att modernisera författningen. Ändå fick regeringen på nytt väljarnas förtroende i valet 2018.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Grenada
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- Storbritanniens kung Charles III (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Keith Mitchell (2013–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Nya nationella partiet (NNP) 15 (2018)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Nya nationella partiet (NNP) 15 (2013)
- Valdeltagande
- 74 procent i parlamentsvalet 2018
- Kommande val
- parlamentsval senast 2023
Källor
Grenada – Utrikespolitik och försvar
Grenada har sedan USA:s invasion 1983 fört en västvänlig politik, där relationerna till USA och till de karibiska staterna har varit viktiga. USA har sedan invasionen varit en viktig biståndsgivare. Under senare år har även Kina utökat sitt samarbete med Grenada.
Grenada – Ekonomisk översikt
Grenada är starkt beroende av turism och jordbruk. Den lilla ekonomin är sårbar för väder och vind liksom för svängningar i världsekonomin, vilket blev tydligt efter orkanerna 2004−2005 och den internationella finanskrisen några år senare. Under 2010-talet har det ekonomiska läget förbättrats betydligt.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 10 016 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 6,0 procent (2022)
- Total BNP
- 1 256 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,3 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 15,1 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 62,9 procent (2022)
- Inflation
- 4,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 64,5 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 726 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- östkaribisk dollar
- Bistånd per invånare
- 547 US dollar (2021)
Källor
Grenada – Naturtillgångar och energi
Förutom bördig jordbruksmark och goda förutsättningar för turism är Grenadas naturtillgångar små.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 782 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 94 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 2,40 miljoner ton (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 21,31 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 325 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 2,6 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 2 047 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Källor