Dominikanska republiken

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/dominikanska-republiken/

USA:s skugga faller över Dominikanska republikens historia. När det västindiska landet i början av 1900-talet inte kunde hantera sin utlandsskuld ockuperade USA det i åtta år och hjälpte generalen Rafael Trujillo till makten. Trujillo ledde ett skräckvälde tills han mördades. När vänstern senare kom till makten i fria val ingrep USA genom en ny invasion 1965. Idag är fattigdomen utbredd och de sociala klyftorna djupa. Handel med kvinnor och barn frodas i strömmen av nordamerikanska och europeiska turister.

Dominikanska republiken – Geografi och klimat

Dominikanska republiken är till ytan något större än Danmark och upptar två tredjedelar av ön Hispaniola i Karibien (Västindien). På öns västra del ligger Haiti.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
48 311 km2 (2022)
Tid
svensk –5 timmar
Angränsande land/länder
Haiti
Huvudstad med antal invånare
Santo Domingo 3,6 miljoner (i storstadsområdet, uppskattning 2017)
Övriga större städer
Santiago 750 000, La Romana 218 000, San Pedro de Macorís 208 000 (uppskattning 2017)
Högsta berg
Pico Duarte (3 175 m ö h)
Viktiga floder
Yaque del Norte
Största sjö
Lago Enriquillo
Medelnederbörd/månad
212 mm (maj), 52 mm (mars)
Medeltemperatur/dygn
Santo Domingo 27 °C (aug), 24 °C (feb)

Källor

Dominikanska republiken – Befolkning och språk

De flesta dominikaner är av blandat afrikanskt och europeiskt ursprung. De ser sig vanligen som latinamerikaner snarare än västindier. Befolkningstillväxten är hög. En tredjedel av invånarna är under 15 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
klar majoritet av blandat svart och vitt ursprung, minoriteter av vita och svarta
Antal invånare
10 953 714 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer
225 (2020)
Andel invånare i städerna
83 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
18,9 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
6,2 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,0 procent (2021)
Fertilitetsgrad
2,3 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
50,1 procent (2020)
Förväntad livslängd
74 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2019)
Förväntad livslängd för män
71 år (2019)
Språk
spanska är officiellt språk

Källor

Dominikanska republiken – Religion

Religionsfrihet råder och respekteras generellt. En övervägande majoritet av dominikanerna är katoliker och katolska kyrkan har en viss särställning. Andra kyrkor, som protestantiska eller frikyrkliga samfund, växer dock snabbt.

Dominikanska republiken – Utbildning

Formellt råder skolplikt mellan 5 och 14 års ålder, vilket inbegriper ett års förskola. Trots det går färre än hälften av barnen i förskola och en dryg tredjedel slutför aldrig den åttaåriga grundskolan. Efter grundskolan finns möjlighet att läsa fyra år på gymnasienivå.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
93,8 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,0 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,3 procent (2020)

Källor

Dominikanska republiken – Kultur

I dominikanskt kulturliv står musiken i centrum. De flesta dominikaner tycker om att dansa, gärna till musikstilarna merengue och bachata. Musikern Juan Luis Guerra är internationellt känd.

Dominikanska republiken – Sociala förhållanden

Trots stark ekonomisk tillväxt sedan mitten av 2010-talet är Dominikanska republiken ett av de fattigaste länderna i Karibien, då tillväxten inte kommer alla till del. Även om andelen fattiga har minskat lever närmare en tredjedel av invånarna fortfarande i fattigdom och nästan en tiondel i extrem fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
24 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,9 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,3 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,7 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
87,2 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
462 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2020)

Källor

Dominikanska republiken – Seder och bruk

”Si Dios quiere” – om Gud vill – är ett vanligt uttryck som kan sägas spegla en viss ödestro bland dominikanerna. Artighet betraktas som viktigt. Man hälsar ordentligt med ett buenos días, buenas tardes eller buenas noches, beroende på tidpunkt på dygnet.

Dominikanska republiken – Äldre historia

Urbefolkningen taino utplånades efter européernas ankomst på 1400-talet. I stället hämtades slavar från Afrika till de sockerrörsodlingar som anlades. Området var först spanskt men Frankrike och Haiti, som blivit en egen stat 1804, kontrollerade det i omgångar. Dominikanska republiken utropades 1844 som självständigt från Haiti. En obetald utlandsskuld bidrog till att USA ockuperade landet 1916–1924. En militärkupp av general Trujillo 1930 blev upptakten till 30 års diktatur.

Dominikanska republiken – Modern historia

Årtiondena efter Trujillos diktatur (1930–1961) dominerades det politiska livet i Dominikanska republiken av hans skyddsling Joaquín Balaguer, med Juan Bosch som evig motståndare. En demokratisering inleddes under 1970-talet. Från 1996 tog en ny generation politiker över. PLD:s Leonel Fernández var president i sammanlagt tolv år, med ett avbrott 2000–2004.

Dominikanska republiken – Politiskt system

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Dominikanska republiken – Demokrati och rättigheter

Dominikanska republiken är en demokrati där regelbundna val hålls. Institutionerna är dock svaga och korruptionen biter sig envist fast. Situationen är svår för tiotusentals människor med haitiskt påbrå som lever som statslösa.

Dominikanska Republiken – Inrikespolitik och författning

Dominikanska republiken är en demokrati med stark presidentmakt. Landet styrdes i 16 år av det liberala Dominikanska befrielsepartiet (PLD) under ledning av två presidenter: Leonel Fernández och Danilo Medina. Sommaren 2020 segrade dock Moderna revolutionära partiet (PRM) och Luis Abinader blev ny president.

Fakta – politik

Officiellt namn
República Dominicana/ Dominikanska republiken
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Luis Abinader (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Moderna revolutionära partiet (PRM) 86/17, Partiet för dominikansk befrielse (PLD) 75/6, Kristsociala reformistpartiet (PRSC) 6/6, Dominikanska revolutionära partiet (PRD) 4/0, Folkets styrka (FP) 3/1, övriga 16/2 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Partiet för dominikansk befrielse (PLD) 106/26, Moderna revolutionära partiet (PRM) 42/2, Kristsociala reformistpartiet (PRCS) 18/1, Dominikanska revolutionära partiet (PRD) 16/1, övriga 8/1 (2016) 2
Valdeltagande
55 procent i president- och kongressvalet 2020
Kommande val
president- och kongressval 2024
1. mandat i deputeradekammaren/senaten
2. mandat i deputeradekammaren/senaten

Källor

Dominikanska republiken – Aktuell politik

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Dominikanska republiken – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken domineras av relationerna med USA och med grannlandet Haiti. Dominikanska republiken är ekonomiskt och strategiskt beroende av USA och länderna samarbetar i kampen mot narkotikahandeln. Relationerna med det fattiga och krisdrabbade Haiti präglas historiskt av misstro.

Fakta – försvar

Armén
28 750 man (2020)
Flygvapnet
16 100 man (2017)
Flottan
11 200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,8 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,7 procent (2020)

Källor

Dominikanska republiken – Ekonomisk översikt

Jordbruksexport har traditionellt utgjort stommen i dominikansk ekonomi, som dock sedan 1980-talet fått en bredare bas. Turismen, telekomsektorn och de ekonomiska frizonerna har vuxit så att tjänstesektorn nu står för den största andelen av bruttonationalprodukten (BNP) och även för de flesta arbetstillfällena.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 268 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
9,5 procent (2021)
Total BNP
78 845 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
6,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP
30,3 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
57,2 procent (2020)
Inflation
8,4 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP
71,5 procent (2020)
Utlandsskuld
44 468 miljoner US dollar (2020)
Valuta
dominikansk peso
Varuexport
10 297 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
17 047 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-1,5 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
35 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
elektronik, textilier, cigarrer, socker, nickel, bananer
Största handelspartner
USA, Venezuela, Haiti, Kina, Colombia, Nederländerna
Bistånd per person
11 US dollar (2017)

Källor

Dominikanska republiken – Naturtillgångar, energi och miljö

Dominikanska republiken har betydande nickeltillgångar och här finns även guld, silver och en del andra mineraler. Gruvindustrin har emellertid än så länge ingen stor betydelse för ekonomin. Energibehovet har hittills till största delen täckts av importerad olja men elbristen är ett stort problem.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
734 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1578 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
27 230 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,5 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor
14,0 procent (2019)

Källor

Dominikanska republiken – Jordbruk och fiske

Jordbruket är viktigt för ekonomin, även om dess betydelse minskat sedan slutet av 1900-talet. Sockerrör dominerade länge men kakao är idag största exportgröda. Tobak och kaffe är andra traditionella grödor. Hälften av landytan används till odlingar och betesmark.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
6,0 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
50,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
44,4 procent (2020)

Källor

Dominikanska republiken – Industri

I Dominikanska republiken framställs lättare industrivaror för den inhemska marknaden som livsmedel, kläder och skor, skinnvaror och cement, vilket ger ett viktigt bidrag till ekonomin. Kläder och skor men även elektronik, smycken, läkemedel, livsmedel och cigarrer tillverkas också för export i särskilda frizoner.