Dominikanska republiken

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/dominikanska-republiken/

Dominikanska republiken utgör den östra halvan av Hispaniola. På den andra ligger det fattiga och kaotiska Haiti och trycket från haitiska migranter präglar en stor del av politiken. Jordbruk och turism är de viktigaste näringarna.

Dominikanska republiken – Geografi och klimat

Dominikanska republiken är till ytan något större än Danmark och upptar två tredjedelar av ön Hispaniola i Karibien (Västindien). På öns västra del ligger Haiti.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
48 311 km2 (2022)
Tid
svensk –5 timmar
Angränsande land/länder
Haiti
Huvudstad med antal invånare
Santo Domingo 3,6 miljoner (i storstadsområdet, uppskattning 2017)
Övriga större städer
Santiago 750 000, La Romana 218 000, San Pedro de Macorís 208 000 (uppskattning 2017)
Högsta berg
Pico Duarte (3 175 m ö h)
Viktiga floder
Yaque del Norte
Största sjö
Lago Enriquillo
Medelnederbörd/månad
212 mm (maj), 52 mm (mars)
Medeltemperatur/dygn
Santo Domingo 27 °C (aug), 24 °C (feb)

Dominikanska republiken – Befolkning och språk

De flesta dominikaner är av blandat afrikanskt och europeiskt ursprung. De ser sig vanligen som latinamerikaner snarare än västindier. Befolkningstillväxten är hög. En dryg fjärdedel av invånarna är under 15 år.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
11 332 972 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
233 (2022)
Andel invånare i städerna
84 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
18,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,1 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,2 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2023)
Förväntad livslängd
74 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2022)
Förväntad livslängd för män
71 år (2022)
Andel kvinnor
50,3 procent (2023)

Dominikanska republiken – Religion

Religionsfrihet råder och respekteras generellt. En övervägande majoritet av dominikanerna är katoliker och katolska kyrkan har en viss särställning. I landet verkar också andra kyrkor, som protestantiska eller frikyrkliga samfund.

Dominikanska republiken – Utbildning

Formellt råder skolplikt mellan 5 och 14 års ålder, vilket inbegriper ett års förskola. Trots det går färre än hälften av barnen i förskola och en dryg tredjedel slutför aldrig den åttaåriga grundskolan. Efter grundskolan finns möjlighet att läsa fyra år på gymnasienivå.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
95,5 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,9 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
22,0 procent (2023)

Dominikanska republiken – Sociala förhållanden

Trots stark ekonomisk tillväxt sedan mitten av 2010-talet är Dominikanska republiken ett av de fattigaste länderna i Karibien, då tillväxten inte kommer alla till del. Även om andelen fattiga har minskat lever närmare en tredjedel av invånarna fortfarande i fattigdom och nästan en tiondel i extrem fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
18,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,1 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
27 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,2 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
74 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
417 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,9 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2023)

Dominikanska republiken – Kultur

Landets kultur har formats genom en blandning av europeiska och afrikanska traditioner samt arvet från urinvånarna taino. Musiklivet står i centrum. 

Dominikanska republiken – Seder och bruk

”Si Dios quiere” – om Gud vill – är ett vanligt uttryck som kan sägas spegla en viss ödestro bland dominikanerna. Gästfrihet, artighet och punktlighet är viktiga dygder. Familjebanden är starka och släkttillhörighet kan ha betydelse för en persons ställning i samhället. Nationalrätten är komponerad efter landets flagga. 

Dominikanska republiken – Äldre historia

Urbefolkningen taino så gott som utplånades efter européernas ankomst på 1400-talet. I stället hämtades slavar från Afrika till de sockerrörsodlingar som anlades. Området var först spanskt men Frankrike och Haiti, som blivit en egen stat 1804, kontrollerade det i omgångar. Dominikanska republiken utropades 1844 som självständigt från Haiti. En obetald utlandsskuld bidrog till att USA ockuperade landet 1916–1924. En militärkupp av general Trujillo 1930 blev upptakten till 30 års diktatur.

Dominikanska republiken – Modern historia

Årtiondena efter Trujillos diktatur (1930–1961) dominerades det politiska livet i Dominikanska republiken av hans skyddsling Joaquín Balaguer, med vänsterpolitikern Juan Bosch som evig motståndare. En demokratisering inleddes under 1970-talet. Från 1996 tog en ny generation politiker över. PLD:s Leonel Fernández var president i sammanlagt tolv år, med ett avbrott 2000–2004.

Dominikanska republiken – Demokrati och rättigheter

Dominikanska republiken är en demokrati där regelbundna val hålls. Institutionerna är dock svaga och korruptionen biter sig envist fast. Situationen är svår för tiotusentals människor med haitiskt påbrå som lever som statslösa.

Dominikanska republiken – Inrikespolitik och författning

Dominikanska republiken är en republik med presidentstyre. Landet styrdes i 16 år av det liberala Dominikanska befrielsepartiet (PLD). I valet sommaren 2020 segrade dock Moderna revolutionära partiet (PRM) och Luis Abinader blev ny president. I maj 2024 blev Abinader omvald med ökat väljarstöd.   

Fakta – politik

Officiellt namn
República Dominicana/ Dominikanska republiken
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Luis Abinader (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Moderna revolutionära partiet (PRM) 146/24, Folkets styrka (FP) 28/3, Partiet för dominikansk befrielse (PLD) 13/0, övriga 3/5 (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Moderna revolutionära partiet (PRM) 86/17, Partiet för dominikansk befrielse (PLD) 75/6, Kristsociala reformistpartiet (PRSC) 6/6, Dominikanska revolutionära partiet (PRD) 4/0, Folkets styrka (FP) 3/1, övriga 16/2 (2020) 2
Valdeltagande
54,4 procent i president- och parlamentsvalet 2024; 55 procent i president- och parlamentsvalet 2020
Kommande val
president- och parlamentsval 2028
1. mandat i deputeradekammaren/senaten
2. mandat i deputeradekammaren/senaten

Dominikanska republiken – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken är inriktad på den närmaste omgivningen – Karibien och övriga länder i västra hemisfären. Allra viktigast är relationerna med USA och med grannlandet Haiti. Kontakterna med Kina är på väg att stärkas. 

 

Fakta – försvar

Armén
28 750 man (2022)
Flygvapnet
16 100 man (2022)
Flottan
11 200 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,72 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
3,9 procent (2022)

Dominikanska republiken – Ekonomisk översikt

Jordbruksexport har traditionellt utgjort stommen i dominikansk ekonomi, som dock sedan 1980-talet fått en bredare bas. Turismen, telekomsektorn och de ekonomiska frizonerna har vuxit så att tjänstesektorn nu står för den största andelen av bruttonationalprodukten (BNP) och även för de flesta arbetstillfällena.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
10 718 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
2,4 procent (2023)
Total BNP
121 444 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
6,4 procent (2023)
Industrins andel av BNP
31,1 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
56,0 procent (2023)
Inflation
3,4 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
58,9 procent (2022)
Utlandsskuld
52 257 miljoner US dollar (2023)
Valuta
dominikansk peso
Varuexport
12 932 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
30 718 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
39 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
elektronik, textilier, cigarrer, socker, nickel, bananer
Största handelspartner
USA, Venezuela, Haiti, Kina, Colombia, Nederländerna
Mottaget bistånd per invånare
33 US dollar (2022)

Dominikanska republiken – Naturtillgångar, energi och miljö

Dominikanska republiken har betydande nickeltillgångar och här finns även guld, silver och en del andra mineraler. Energibehovet täcks till största delen av fossila bränslen. Stigande temperaturer och höjda havsvattennivåer väntas öka antalet naturkatastrofer i framtiden.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
98 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
95 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
37,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
3,42 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
22 881 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
9 243 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Dominikanska republiken – Jordbruk och industri

Jordbruket är viktigt för ekonomin, även om dess betydelse minskat sedan slutet av 1900-talet. Sockerrör dominerade länge men kakao är i dag största exportgröda. Landets industrier sysslar främst med framställning av enklare varor för den egna marknaden men det finns också frizoner för exportproduktion.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
6,4 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
50,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
44,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
31,1 procent (2023)