Saint Kitts och Nevis

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/Saint-Kitts-Nevis/

Saint Kitts och Nevis ligger i Karibien (Västindien) och är den minsta nationen på västra halvklotet, till såväl yta som folkmängd. De båda öarna var en brittisk koloni ända till 1983. På Nevis finns en önskan om att bryta sig loss från huvudön Saint Kitts, även kallad Saint Christopher. Tropiska stränder lockar turister till landet, som är känt som ett skatteparadis och har problem med narkotikahandel och pengatvätt.

Saint Kitts och Nevis – Geografi och klimat

Saint Kitts och Nevis, även kallat Saint Christopher och Nevis, ligger i Karibien (Västindien) cirka 30 mil sydöst om Puerto Rico. Landet består av två öar och utgör en del av ökedjan Läöarna (Leeward Islands) som i sin tur ingår i ögruppen Små Antillerna. Huvudön Saint Kitts ligger cirka tre kilometer nordväst om den mindre ön Nevis.

Yta: 261 km2 (2022) ¹
Tid: svensk –5 timmar
Huvudstad med antal invånare: Basseterre (på Saint Kitts, med förorter) 14 100 (2014) ²
Övriga större städer: Charlestown (på Nevis) 2 200 (2011) ³
Högsta berg: Mount Liamuiga (på Saint Kitts, 1 156 m ö h), Nevis Peak (på Nevis, 985 m ö h)

1. varav St Kitts omfattar 168 och Nevis 93 kvadratkilometer
2. FN-uppskattning
3. uppskattning

Källor

Saint Kitts och Nevis – Befolkning och språk

En stor majoritet av invånarna i Saint Kitts och Nevis härstammar från afrikanska slavar. Utvandringen till USA och andra västländer har tidvis varit omfattande. Utlänningar kan köpa sig medborgarskap i landet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: svarta och personer av blandad europeisk och afrikansk härkomst, små grupper av vita och personer med indiskt ursprung
Antal invånare: 53 546 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 205 (2020)
Andel invånare i städerna: 31 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 11,2 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal: 8,1 per 1000 invånare (2014)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 2,1 antal födda barn per kvinna (2002)
Förväntad livslängd: 71 år (2002)
Förväntad livslängd för kvinnor: 74 år (2002)
Förväntad livslängd för män: 69 år (2002)
Språk: engelska är officiellt språk och talas allmänt, dessutom talas ett blandspråk baserat på engelska med afrikanska inslag

Källor

Saint Kitts och Nevis – Religion

Religionsfrihet råder och kristendom är den helt dominerande religionen. Största enskilda samfund är den anglikanska kyrkan som omfattar runt en tredjedel av invånarna.

Saint Kitts och Nevis – Utbildning

Barnen i Saint Kitts och Nevis börjar skolan vid fem års ålder och har tolv års skolplikt. Flertalet skolor på öarna är statliga, men det finns också skolor som drivs i privat regi.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 93,8 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan: 14 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 2,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 8,6 procent (2015)

Källor

Saint Kitts och Nevis – Kultur

Saint Kitts och Nevis främsta historiska sevärdhet är fästningen Fort George på Brimstone Hill (243 meter över havet) som har kallats Karibiens Gibraltar. Nationalparken runt Brimstone Hill finns med på FN-organet Unescos världsarvslista.

Saint Kitts och Nevis – Sociala förhållanden

Befolkningen i Saint Kitts och Nevis har det bättre ställt än invånarna i många av grannländerna, om man ser till bruttonationalprodukten (BNP) per person. De sociala och ekonomiska skillnaderna är dock stora mellan olika grupper i samhället.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 13 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 98,6 procent (2017)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 95,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,3 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 993 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 25 procent (2020)

Källor

Saint Kitts och Nevis – Äldre historia

Saint Kitts och Nevis första invånare tillhörde ursprungsfolket kariber. Den europeiske upptäcktsresanden Christofer Columbus nådde öarna 1493. De började koloniseras av England 1623 och genom ett fördrag 1783 etablerades britternas herravälde. På öarna anlades bomulls- och sockerplantager. Arbetskraften hämtades från Afrika. Sockerproduktionen gav stora vinster, men arbetarna levde under svåra förhållanden. Landets första politiska parti, Arbetarpartiet, byggde sin bas bland plantagearbetarna och kom att dominera politiken i nära ett halvt sekel.

Saint Kitts och Nevis – Modern historia

Vägen till självständighet blev lång för den brittiska kolonin Saint Kitts och Nevis. 1967 fick den inre självstyre men först 1983 blev öarna en självständig stat. Arbetarpartiet, med bas bland plantagearbetarna, dominerade politiken i nästan 50 år fram till dess att det borgerliga PAM:s valseger 1980 ledde till regeringsskifte. PAM behöll makten i 15 år innan Arbetarpartiet återkom i regeringsställning mellan 1995 och 2015. År 2005 fattades ett historiskt beslut när sockerindustrin lades ned. Den hade då gått med stor förlust en längre tid.

Saint Kitts och Nevis – Politiskt system

Det självständiga Saint Kitts och Nevis var fram till 1983 en brittisk koloni. Numera ingår landet i Samväldet och har den brittiska monarken som statschef. Landet är en federation mellan de två öarna Saint Kitts och Nevis. Författningen ger den mindre ön Nevis rätt att under vissa förutsättningar begära utträde ur fedarationen. Två politiska partier, Arbetarpartiet (SKNLP) och Folkets aktionsrörelse (PAM), dominerar den politiska scenen.

Saint Kitts och Nevis – Aktuell politik

Mellan 1995 och 2015 styrdes Saint Kitts och Nevis av Arbetarpartiet och dess ledare Denzil Douglas. I valet 2015 besegrades dock Arbetarpartiet av den nybildade partialliansen Enhetslaget. Inrikespolitiken domineras av frågan om hur landet ska komma till rätta med den höga brottsligheten som hänger samman med öarnas läge mitt i smuggelbältet av narkotika från Latinamerika till Nordamerika. Antalet mord per invånare är bland de högsta i världen.

Fakta – politik

Officiellt namn: Federation of Saint Kitts and Nevis/ Federationen Saint Kitts och Nevis
Statsskick: monarki
Statschef: Storbritanniens kung Charles III (2022–)
Regeringschef: premiärminister Timothy Harris (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Enhetslaget (Unity Team) 7, Arbetarpartiet 3, Nevis förnyelseparti 1 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Arbetarpartiet 6, Folkets aktionsrörelse 2, Berörda medborgares rörelse 2, Nevis förnyelseparti 1 (2010)
Valdeltagande: 72 procent i parlamentsvalet 2015, 80 procent i parlamentsvalet 2010
Kommande val: parlamentsval senast 2020

Källor

Saint Kitts och Nevis – Utrikespolitik och försvar

Saint Kitts och Nevis har ett omfattande samarbete med grannarna i Karibien, och banden är också starka till USA och EU. Det regionala samarbetet rör sig främst om ekonomisk samverkan. Med USA har Saint Kitts och Nevis ett säkerhetssamarbete.

Saint Kitts och Nevis – Ekonomisk översikt

Saint Kitts och Nevis ekonomi var tidigare nästan helt baserad på sockerproduktion. I takt med att lönsamheten sjönk inom sockerindustrin utvecklade landet andra näringsgrenar. 2005 stängdes hela sockerindustrin ned. Utländska finansföretag har lockats till landet genom förmånliga skatteregler, och turistnäringen har expanderat. Numera drar turismen in mer utländsk valuta än varuexporten.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 18 083 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 9,8 procent (2022)
Total BNP: 981 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 1,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 23,1 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 64,1 procent (2020)
Inflation: 3,8 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 63,4 procent (2021)
Valuta: östkaribisk dollar
Bistånd per person: 597 US dollar (2013)

Källor

Saint Kitts och Nevis – Naturtillgångar och energi

Saint Kitts och Nevis har inga egentliga naturtillgångar om man inte räknar långa stränder och ett behagligt klimat till denna kategori. Den energi som används kommer huvudsakligen från importerad olja.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 645 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt: 250 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,7 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 1,6 procent (2019)

Källor