Sverige

Sverige – Geografi och klimat

Sverige ligger i Europas norra utkant och är till ytan ett av kontinentens större länder. Drygt två tredjedelar av landet täcks av skog medan nästan en tiondel upptas av omkring 100 000 sjöar. Vänern är västra Europas största insjö. Klimatet varierar starkt mellan olika delar av landet.

Från Treriksröset i norr till Skånes sydspets är avståndet nästan 160 mil, vilket motsvarar sträckan Malmö–Rom. Polcirkeln, som utgör gräns för midnattssolen, skär genom Sveriges nordligaste del. 

Barrträden dominerar utom längst i söder där lövträden tar över. Nästan en fjärdedel av landet består av fjäll, berg och myrar. Jordbruksmarken utgör cirka åtta procent av den egentliga landytan.

Sverige har långa kuster i öster och sydväst. Utanför kusterna finns skärgårdar med tiotusentals öar. De största öarna är Gotland och Öland som ligger i Östersjön.

Den skandinaviska fjällkedjan, Skanderna, löper längs större delen av gränsen mot Norge och har en del toppar på över 1 500 meter. Från bergen rinner flera floder (älvar) mot sydost till Bottenviken och Bottenhavet. Söder om fjällen återfinns några av landets största sjöar. Vänern som får sitt vatten från Klarälven är den tredje största insjön i Europa, efter Ladoga och Onega i Ryssland. I södra Sverige finns en högplatå, det småländska höglandet, medan mer bördiga slätter finns norr om höglandet och längst i söder. 

Om våra källor

Sverige – Befolkning och språk

Sverige är glest befolkat. Andelen äldre i befolkningen är hög vilket beror på lång medellivslängd och många år med långsam befolkningstillväxt. Födelsetalen låg dock länge över genomsnittet i Europa vilket i kombination med stor invandring gjorde folkökningstakten förhållandevis hög, men den har nu bromsat in. Var femte invånare är född utomlands.

Ungefär 85 procent av befolkningen bor i den södra tredjedelen av Sverige. En stor majoritet bor i tätorter, vilket definieras som sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare.

När den första fullständiga folkräkningen genomfördes 1749 hade Sverige – som då inbegrep Finland – 1,8 miljoner invånare. Minskad barnadödlighet ledde till att befolkningsökningen sköt fart under 1800-talet. Den snabba tillväxten gjorde det svårt att försörja alla. Missväxt och religiös förföljelse bidrog till den stora utvandringen till främst Nordamerika: mellan 1865 och 1940 lämnade över 1 miljon svenskar hemlandet för gott. Befolkningen i Sverige uppgick till drygt 5 miljoner vid sekelskiftet 1900 .

Invandrarland

På 1930-talet återvände en del emigranter, och under krigsåren 1939–1945 kom flyktingar från grannländer. Sverige sågs dock fortfarande som ett etniskt homogent land. Under senare hälften av 1900-talet blev Sverige däremot ett invandrarland med allt större etnisk mångfald. Befolkningsökningen berodde under perioden till största delen på invandring. I början av 2017 passerades 10-miljonersgränsen.

Behov av arbetskraft i industrin och den växande tjänstesektorn lockade många arbetssökande från främst de nordiska länderna och Sydeuropa under 1950- och 1960-talen. På 1970-talet, vid en tid då det politiska engagemanget för länder i tredje världen vuxit sig starkt, fick invandringspolitiken en ny inriktning. Sverige skulle bli ett mångkulturellt samhälle, och landet öppnades för asylsökande och deras anhöriga som flydde från krig och konflikter eller av andra skäl. De flesta kom från Latinamerika och Mellanöstern.

Ökad flyktinginvandring

I samband med konflikten i det forna Jugoslavien i början av 1990-talet ökade antalet asylsökande markant. Av dem som fick permanent uppehållstillstånd under 1990-talet betecknades en dryg tredjedel som flyktingar. Invandringspolitiken blev en omdebatterad fråga. Vid början av 2000-talet ökade antalet asylsökande åter, bland annat som ett resultat av Sveriges inträde i EU-ländernas gränssamarbete inom Schengenavtalet. Efter USA:s invasion av Irak 2003 kom Sverige under några år att ta emot fler flyktingar därifrån än hela övriga EU sammanlagt.

Oroligheter i Mellanöstern från 2011 ledde till att antalet asylsökande ökade. Från sommaren 2015 steg antalet flyktingar till de högsta nivåerna dittills: under en del höstveckor anlände runt 10 000 personer i veckan till Sverige. De flesta kom från Syrien, Afghanistan och Irak, och rätt många också från Eritrea, Somalia och Iran. Totalt sökte 163 000 människor asyl i Sverige under 2015, den högsta siffran räknat per invånare av något land i Europa.

Ändrad migrationspolitik

Tillströmningen av asylansökningar ledde till stora förändringar i migrationspolitiken från slutet av 2015, då tillfälliga gränskontroller infördes. I juni 2016 ändrades asyllagen och nu blev bland annat tillfälliga uppehållstillstånd normen. Fem år efter den stora vågen av asylsökande hade drygt 60 procent av de 163 000 fått uppehållstillstånd i Sverige.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till att EU aktiverade det så kallade massflyktsdirektivet, vilket gav ukrainare rätt till ett års uppehålls- och arbetstillstånd i EU-länderna. Det har sedan förlängts i omgångar. Tre år efter invasionen fanns cirka 43 000 ukrainare i Sverige som var registrerade enligt EU-direktivet.

Invandringen – som förutom asylsökande som får stanna också omfattar bland annat arbetskraftsinvandrare och återvändande svenskar – nådde en rekordnotering 2016 som en följd av flyktingvågen året innan. 

Därefter har invandringen sjunkit och den högerregering som tillträdde 2022 har som mål att begränsa den ytterligare.  Nettoinvandringen låg 2024 på cirka 30 000. Bland de som 116 000 personer som invandrade det året (samtidigt som 86 000 utvandrade) var ukrainare den största gruppen, följt av återvändande svenskar. Bland utvandrarna var de Sverigefödda med stor marginal flest, följt av indier, syrier och irakier.

Ett lägre barnafödande bidrog till att befolkningen totalt växte med bara 30 200 personer 2023, den lägsta ökningstakten sedan 2001. År 2024 blev ökningen något större.

Den största gruppen utlandsfödda var i många årtionden personer från Finland men sedan 2017 är Syrien det vanligaste ursprungslandet, följt av Irak. 

Den som varit bosatt fem år i Sverige kan få svenskt medborgarskap.

Samisk urbefolkning

Sedan urminnes tider har samer bott i nordligaste Skandinavien. Denna minoritet har ett eget, finsk-ugriskt språk. Den svenska samebefolkningen uppskattas i dag till upp till 20 000 personer. Siffran är dock osäker eftersom etnicitet inte registreras i Sverige. År 1993 valde de svenska samerna sitt första sameting – ett rådgivande organ till regeringen och riksdagen. Samerna erkändes som urfolk 1977, som nationell minoritet 2000 och, efter grundlagsändringar 2011, även som folk.

I norra Sverige, framför allt i Tornedalen, bor också finskspråkiga grupper. Samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer är erkända som nationella minoriteter i Sverige och deras språk (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani chib) är nationella minoritetsspråk med särskilt skydd.

Svenska språket

Svenska fick lagskyddad ställning först 2009, då en ny språklag slog fast att det är huvudspråk och samhällsbärande språk i Sverige. Teckenspråk fick också en särskild ställning. I Finland och EU är svenska sedan tidigare officiellt språk.

Svenska ingår i den nordiska grenen av den germanska språkfamiljen, tillsammans med danska, norska, isländska och färöiska. Under senmedeltiden och på 1500- och 1600-talen påverkades svenskan starkt av olika tyska dialekter.

Från mitten av 1600-talet tillfördes svenskan en rad franska lånord genom invandringen av fransktalande valloner. Det franska inflytandet förstärktes under 1700-talet då man vid det svenska kungliga hovet och i överklassen talade franska. Under 1900-talet, och då främst efter andra världskriget, blev påverkan från engelskan allt starkare och den trenden har fortsatt.

Källor till denna text

Sverige – Religion

Svenska kyrkan var statskyrka fram till år 2000 och en majoritet av invånarna tillhör fortfarande den evangelisk-lutherska trosförsamlingen. Samtidigt räknas Sverige som ett av världens mest icke-religiösa länder. Invandring har gjort att islam numera är den näst största religionen.

De första kristna missionärerna kom till Sverige på 800-talet. Successivt trängde kristendomen undan den fornnordiska asatron. När landet fick sin första ärkebiskop i Uppsala 1164 hade den nya religionen vunnit slutgiltigt insteg. Han var dock underställd ärkebiskopen över Norden med säte i Lund, som då tillhörde Danmark.

När reformationen – den protestantiska motrörelsen mot katolicismen – nådde Sverige bröt kung Gustav Vasa med den katolska kyrkan, bland annat för att komma åt kyrkans rikedomar. Efter Västerås riksdag 1527 blev kungen kyrkans överhuvud i stället för påven. Reformationen tog tid och avslutades officiellt först vid Uppsala möte 1593. Den nya svenska kyrkan styrdes av staten och skaffade sig efter hand en monopolställning.

Under 1800-talet började väckelserörelsen att växa sig stark, och 1860 blev det tillåtet att lämna statskyrkan på villkor att man gick in i ett kristet samfund som erkändes av staten. Först i och med religionsfrihetslagen 1951 togs detta krav bort. Staten och kyrkan skildes till sist helt år 2000.

Kvinnor vigdes till präster för första gången 1960 och 1997 fick Svenska kyrkan sin första kvinnliga biskop, Christina Odenberg. Den första kvinnliga ärkebiskopen, Antje Jackelén, tillträdde sätet i Uppsala 2014 (hon efterträddes 2022 av Martin Modéus). År 2020 var för första gången fler kvinnor än män präster i Svenska kyrkan.

Andelen invånare som är medlemmar i Svenska kyrkan har minskat stadigt, från 95 procent i mitten av 1970-talet till 52 procent år 2023. Andelen nyfödda som döps i kyrkan är under hälften sedan 2013. Dopet är sedan 1996 ett krav för medlemskap i Svenska kyrkan.

De senaste årtiondenas invandring har bidragit till att antalet muslimer och katoliker har ökat kraftigt i Sverige. Siffrorna är osäkra eftersom ingen statistik förs över religionstillhörighet. Över 800 000 människor i Sverige har sina rötter i muslimska länder och miljöer, varav runt en tredjedel beräknas vara i någon mån utövande muslimer. Antalet utövande katoliker beräknas till omkring 150 000, varav en stor majoritet är första eller andra generationens invandrare.

Störst bland de traditionella frikyrkosamfunden är Pingströrelsen (cirka 86 000 medlemmar 2022) och Equmeniakyrkan (cirka 63 000 medlemmar 2025). Equmeniakyrkan bildades 2011 vid en sammanslagning av Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.

Om våra källor

Sverige – Utbildning

I Sverige råder skolplikt från sex års ålder och den omfattar ett år i förskoleklass samt nio års grundskola. Rätten till förskola gäller från ett års ålder och det stora flertalet barn går flera år i förskola. Nästan alla fortsätter till gymnasiet efter grundskolan.

Allmän folkskola infördes 1842, då varje socken blev skyldig att hålla minst en skola. Sexårig skolplikt för barnen fastslogs 1882, och den utökades stegvis. En enhetlig nioårig grundskola var helt införd läsåret 1972/73 enligt ett beslut tio år tidigare. 1998 fick alla sexåringar rätt till ett förberedande skolår och 2018 blev året obligatoriskt för alla. En stor majoritet av barnen har gått flera år i förskola innan de börjar i förskoleklass.

De flesta grund- och gymnasieskolor drivs i kommunal regi. Staten definierar målen och står för utvärdering. Efter en reform 1991 finns också ett växande antal självständiga skolor – friskolor – som liksom de kommunala är skattefinansierade och avgiftsfria. Nästan var tredje gymnasist och drygt 16 procent av grundskoleeleverna gick i en friskola läsåret 2024/2025.

Efter flera år av larm om försämrad utbildningskvalitet och elever med svaga resultat antogs 2010 en ny skollag som bland annat syftar till ökat kunskapsfokus i undervisningen. Kraven ökade på behörig personal, fler jämförande kunskapsmätningar infördes och friskolor fick samma regelverk som kommunala skolor. En ny betygsskala infördes, liksom betyg från sjätte klass i stället för som tidigare från åttonde klass. Gymnasiet fick sex högskoleförberedande program och tolv yrkesprogram. Tidigare gav alla program grundläggande högskolebehörighet, även om en del i huvudsak var yrkesförberedande.

Ungefär tre av fyra ungdomar slutför gymnasiestudierna på utsatt tid. Närmare hälften av dem som gått ut gymnasiet utbildar sig vidare vid någon av landets högskolor. Betydligt fler kvinnor än män läser på högskolan. Antalet läroanstalter med status av universitet har ökat under senare år. I dag finns 16 statliga universitet och två privata, samt ett drygt 30-tal högskolor. Uppsala universitet, grundat 1477, brukar räknas som landets äldsta även om Lund (i dåvarande Danmark) hade högskoleverksamhet något tidigare.

Vuxenutbildningen har gamla traditioner i Sverige. Folkhögskolor drivs av folkrörelser, organisationer eller regioner (tidigare landsting). Det finns även kommunal vuxenutbildning (Komvux), på grundskole- och gymnasienivå. 

Om våra källor

Sverige – Sociala förhållanden

Den generella välfärden i Sverige innebär att alla har rätt till pension och en rad ersättningar inom socialförsäkringen, oavsett ekonomisk ställning. Den finansieras av skatter, arbetsgivaravgifter och i viss mån anställdas egna avgifter.

På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) ligger Sverige på delad 5:e plats tillsammans med Tyskland, en hög placering i den högsta av fyra kategorier som beskriver utvecklingsnivån i länder (se hela listan här).

Socialförsäkringen hanteras av Försäkringskassan och omfattar framför allt barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag, handikappersättning, sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension). Lite mer än hälften går normalt till sjuka och personer med funktionsnedsättning och 40 procent till barn och familjer. Utbetalningarna från Försäkringskassan som andel av ekonomin har i princip halverats sedan 2000, till cirka 3,7 procent av BNP år 2024.

Lägsta ålder för att ta ut allmän pension håller stegvis på att höjas, som en anpassning till ökande livslängd. I ett första steg höjdes lägsta pensionsålder från 61 till 62 år 2020, och 2026 kan individen ta ut allmän pension först vid 64 års ålder. Individens rätt att behålla en jobbet, inom ramen för Lagen om anställningsskydd (Las) förskjuts också. Från och med 2023 är gränsen 69 år. Pensioner hanteras sedan 2010 av Pensionsmyndigheten.

Arbetslöshetsförsäkringen administreras i huvudsak av fackföreningar, även om staten står en för en del av finansieringen. Det går att vara medlem i en arbetslöshetskassa (a-kassa ) utan att vara fackligt ansluten. Svenska löntagare är i hög grad fackanslutna även om andelen har minskat sedan mitten av 1990-talet. En viss ny tillströmning till fackförbunden noterades dock i samband med coronapandemin, och 2023 var 68 procent av arbetstagarna fackligt anslutna.

I Sverige finns ingen statlig minimilön, den sätts i stället av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtalen. De omfattar runt 90 procent av alla anställda, alltså även medarbetare som inte är med i facket.

Arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje år. 

Föräldraledigheten omfattar 16 månader, varav 13 med ersättning relaterad till inkomsten (sjukpenningnivå) och 3 med en dagsersättning på 180 kronor om dagen. Tre månader på sjukpenningnivå är öronmärkta för respektive förälder. Män tar ut 30 procent av föräldraledigheten. Sjukpenningen uppgår till 80 procent av lönen, upp till ett visst tak, från andra sjukdagen.

Sjukskrivningarna och framför allt förtidspensioneringarna ökade under en rad år och blev en allt större belastning på staten. Efter en topp 2003 sjönk det så kallade ohälsotalet stadigt under flera år. Skärpt kontroll för att stävja fusk infördes 2005 och reglerna skärptes 2008, även om de efter stark kritik reviderades något därefter. Regeringens målsättning var att få fler att kunna återgå i arbete men kritikerna ansåg att många sjuka drabbades av orimliga krav. Ohälsotalet ökade åter från 2010 till 2015, men har sedan visat en nedåtgående trend.

Sjukvården är till största delen skattefinansierad men särskilt primär- och äldrevård utförs i ökande grad av privata operatörer. Sjukvården håller hög standard men kritiseras bland annat för långa väntetider för planerade ingrepp.

Liksom i stora delar av omvärlden har synen på hbtq-personers rättigheter ändrats avsevärt de senaste årtiondena. Homosexualitet avkriminaliserades 1944 men acceptansen var fortsatt låg i samhället. Sverige blev 1979 första land i världen som upphörde att klassificera homosexualitet som en sjukdom.

Homosexuella par i Sverige fick rätt att ingå äktenskap 2009. Från 1995 fanns rätten att ingå registrerat partnerskap, och homosexuella fick redan innan äktenskapsbalken blev könsneutral rätt att få gemensam vårdnad om barn, bli adoptivföräldrar och ha tillgång till assisterad befruktning. Sedan 2011 finns ett förbud mot diskriminering baserad på sexuell läggning i grundlagen. Enligt kritiker finns det mycket kvar att göra i fråga om rättigheter för transpersoner.

Rätten till fri abort fastställdes i lag 1974 och gäller till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 krävs ”synnerliga skäl” och tillstånd från Socialstyrelsen för en abort.

Källor till denna text

Sverige – Kultur

Bland svensk kultur som har gett eko i världen finns filmregissören Ingmar Bergman, popgruppen Abba och skådespelare som Ingrid Bergman och Greta Garbo. Barnboksförfattaren Astrid Lindgren har blivit världsberömd genom översättningar till ett 90-tal språk. På 2000-talet har svenska deckare fått stort internationellt genomslag, inte minst genom Stieg Larsson med Millennietrilogin.

Sveriges äldsta bevarade skrifter finns ristade på Rökstenen i Östergötland och andra runstenar. Den Heliga Birgittas Uppenbarelser från 1300-talet hör till den äldsta religiösa litteraturen, en genre som var vanlig under medeltiden.

Under 1700-talet minskade religionens inflytande och kulturlivet blommade upp efter fransk förebild. Under detta århundrade grundade kung Gustav III Svenska Akademien (som delar ut Nobelpriset i litteratur) samt Kungliga Teatern (Operan) och Kungliga Dramatiska Teatern. På 1700-talet levde också den internationellt berömde teologen och filosofen Emanuel Swedenborg, skulptören Tobias Sergel, visdiktaren Carl Michael Bellman och naturvetaren Carl von Linné.

Med 1800-talet kom romantiken till Sverige med utövare som Esaias Tegnér och E J Stagnelius. Flera framgångsrika författare trädde fram på 1890-talet. Bland dem fanns Selma Lagerlöf som fick Nobelpriset 1909. Den historiskt sett mest inflytelserika svenska författaren, August Strindberg (1849–1912), fick sitt genombrott med romanen Röda rummet 1879. Internationellt är han inte minst känd för sin dramatik, med verk som Fröken Julie.

Nobelpriset instiftades kring förra sekelskiftet av dynamitens uppfinnare Alfred Nobel och är i dag världens mest prestigefyllda litteraturpris. Förutom Lagerlöf har det även gått till Verner von Heidenstam (1916), Erik Axel Karlfeldt (postumt, 1931), Pär Lagerkvist (1951), Eyvind Johnson och Harry Martinson (delat pris 1974), samt Tomas Tranströmer (2011).

Till senare tids många etablerade författare och poeter räknas förutom Tranströmer bland andra Per Olov Enquist, Sven Delblanc, P C Jersild, Lars Gustafsson, Katarina Frostensson, Göran Tunström, Sara Lidman, Torgny Lindgren och Kerstin Ekman.

För bildkonsten innebar 1870-talet en förnyelse. Kända konstnärer är Carl Larsson, Bruno Liljefors och Anders Zorn. Modernismen förknippas med Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén och Nils Dardel. Av skulptörer utmärker sig Carl Milles och Axel Pettersson.

Bland de konstnärer som gjorde sig bemärkta efter andra världskriget hörde Öyvind Fahlström, Per Olov Ultvedt och Barbro Östlihn samt under de senaste decennierna Cecilia Edefalk, Jockum Nordström och Ann-Sofi Sidén. Fotografer som Christer Strömholm, Lars Tunbjörk och Anders Petersen har också varit viktiga under senare delen av 1900-talet och fram till i dag.

Den svenska glaskonsten blev världsberömd i början av 1900-talet, då formgivarna Simon Gate och Edvard Hald verkade vid Orrefors bruk. Traditionen har förts vidare med hjälp av namn som Ulrica Hydman-Vallien och Bertil Vallien.

Bland kända svenska musiker och kompositörer kan nämnas Franz Berwald, Wilhelm Peterson-Berger och Hugo Alfvén. Svenska körer och operasångare har genom åren väckt stor internationell uppmärksamhet. Jussi Björling och Birgit Nilsson tillhör operakonstens klassiker. Evert Taube, Olle Adolphson och Cornelis Vreeswijk har skrivit och framfört några av de mest omtyckta svenska visorna.

Den svenska popmusiken fick ett internationellt genombrott med gruppen Abba under 1970-talet. På 1990-talet placerade sig Roxette, Ace of Base och senare bland andra Cardigans, Avicii och Zara Larsson högt på flera utländska topplistor.

Världen har gjorts uppmärksam på svensk film genom Ingmar Bergman. Det sjunde inseglet hör till hans första filmer, Fanny och Alexander till de senaste och mest internationellt belönade. Roy Andersson tilldelades, som första svensk dittills, Guldlejonet vid filmfestivalen i Venedig 2014 för En duva satt på en gren och funderade på tillvaron. Filmen är den tredje i en trilogi (de två första filmerna är också prisbelönta). Ruben Östlund vann Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes 2017, för sin film The Square, och igen 2022 med Triangle of sadness. Två andra berömda regissörer är Bo Widerberg och Lasse Hallström. Bland svenska filmskådespelare står Ingrid Bergman och Greta Garbo i en klass för sig.

Bland samtida dramatiker ses Lars Norén (1944–2021) som en förgrundsgestalt. 

Om våra källor

Sverige – Seder och bruk

Det svenska samhället brukar utifrån uppfattas som jämlikt, fredligt och välmående. Svenskar framstår ofta som ganska vänliga men kyliga i sin framtoning. Det är förhållandevis ovanligt att man är högljudd eller visar starka känslor offentligt i Sverige. En del kan uppfatta svenskar som blyga, andra som ointresserade eller rent av oartiga och kyliga.

Skrytsamhet ses ofta med oblida öron, ”lagom” framhålls ofta som ett rättesnöre. Den så kallade jantelagen – du ska inte tro att du är något, eller att du är bättre än någon annan – har stark ställning. Möjligen kan det sägas att en alltmer individorienterad västerländsk kultur har bidragit till en uppluckring av jantelagen även i Sverige.

Men jämlikhet anses fortfarande viktigt. I barnuppfostran betonas ofta mer att man ska vara en god lagspelare, än att man ska förhäva sig själv. Samtidigt fostras barn till stor del att vara självständiga individer. Många utländska iakttagare finner att det svenska samhället är barnvänligt. Barn får synas och höras i de flesta sammanhang, och det anses viktigt att lyssna även på barns åsikter. Samhällets stöd till familjer är omfattande, och föräldraledigheten bland de mest generösa i världen.

Jämlikheten är till stor del ett ideal även på arbetsplatser. Hierarkier är relativt osynliga och umgänget mellan anställda i olika positioner förhållandevis otvunget. Titlar används sällan och de flesta använder ”du” och förnamn när de tilltalar varandra. Klädkoden i Sverige är många gånger betydligt mindre strikt än på andra håll, utom möjligen i affärslivet.

I fråga om jämställdhet mellan könen ligger Sverige långt fram i internationella jämförelser.

Punktlighet är viktigt. Till ett möte eller en bjudning väntas man komma i tid – det är inte ovanligt att den som är bara en kvart försenad hör av sig för att berätta detta, vilket skulle verka märkligt i många andra länder. Till en bjudning bör man också undvika att komma för tidigt.

En egenhet som många från andra länder uppfattar som udda är att svenskar ofta tar av sig skorna när de går in i någons hem. Bland äldre och i formella sammanhang är det vanligt att man har inneskor eller tofflor med sig, men det är också vanligt att i övrigt relativt uppklädda personer uppträder i strumplästen.

Vid måltider uppfattas det som oartigt att ta det sista av maten. Svensken kan utan att tänka närmare på saken dela till exempel en paj i allt mer minimala bitar, bara för att alla vill undvika att bli den som länsar fatet. Samtidigt hör det till god ton att äta upp allt på sin egen tallrik. Det gäller särskilt om man själv har lagt för sig maten.

Vid formella bjudningar väntas den som har värdinnan till bordet (alltså sitter på hennes vänstra sida) hålla ett tal och tacka för maten för alla gästers räkning.

Det svenska köket är kanske mest av allt känt för smörgåsbordet, ett ord som till och med har importerats till engelskan. På smörgåsbordet förekommer många traditionella rätter, som sill i olika former samt gravad, rökt och inkokt lax, skinka och annat kallskuret, och köttbullar.

Flertalet helgdagar i Sverige har kristen bakgrund, trots att samhället i stort är tämligen icke-religiöst. Julen är den viktigaste familjehögtiden. Julafton är allra viktigast, men familjemiddagar och släktträffar pågår ofta under flera dagar. Många uppfattar hela jul- och nyårsperioden, som sträcker sig fram till trettondagen den 6 januari, som en utdragen helg. Även under påsken är det vanligt att man samlas till familjemiddagar.

Pingst är en viktig helg för kyrkan, men sedan 2005 är annandagpingst, som alltid infaller på en måndag, ersatt som helgdag av nationaldagen den 6 juni. Den kallades tidigare svenska flaggans dag och firas därför att Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523, samt att 1809 års regeringsform antogs det datumet (se Äldre historia).

Nyår, valborgsmässoafton (den 30 april) och inte minst midsommarafton är viktiga högtider då man ofta umgås med både familj och vänner.

Om våra källor

Sverige – Äldre historia

Ett enhetligt rike med gemensam kung har funnits i landskapen kring de stora sjöarna i södra Sverige sedan 1100-talet. Från 1500-talet framträdde en stat med mer centralstyrd förvaltning och ärftlig kungamakt, och på 1600-talet gjordes erövringar utomlands. Stormaktsväldet kollapsade på 1700-talet och i början av 1800-talet förlorade Sverige även Finland, som ingått i riket i över 500 år. I slutet av århundradet fick Sverige en tvåkammarriksdag medan allmän rösträtt var infört 1921. Från 1930-talet var Socialdemokraterna dominerande parti. Sverige stod utanför 1900-talets båda världskrig.

De första fynden av mänskligt liv i det område som i dag utgör Sverige har påträffats i Skåne och är upp till 13 000 år gamla. Den romerske historikern Tacitus är den första som i skrift refererar till svenskarna då han omkring år 100 e Kr nämner de vapenföra svionerna i norr, vilka romarna hade handelsutbyte med.

De arkeologiska lämningarna efter handelsstaden Birka i Mälarregionen ger en bild av den blomstrande handeln på 700- och 800-talen. Svenska vikingar kontrollerade då handelsvägarna i östra Europa ända ner till Konstantinopel (dagens Istanbul). Den förste kristne missionären, Ansgar, hade Birka som bas när han på 830-talet försökte kristna Sverige.

Kärnan till dagens Sverige – Svealandskapen, Östergötland och Västergötland – framträdde som en enhet under gemensam kung från 1100-talet. År 1350 fick Sverige en landslag som gällde hela riket. Sveriges gränser var dock inte desamma som i dag: efter 200 år av expansion längs den finska kusten hade Finland infogats under den svenska kronan.

Nationalstaten grundas

År 1397 inlemmades Sverige i en union med de nordiska länderna under den danska drottningen Margareta – den så kallade Kalmarunionen. Unionen var främst en försvarsallians riktad mot tyska furstar och de nordtyska städerna i Hansaförbundet, som kontrollerade handeln i Östersjöområdet. Konflikten, som drabbade svensk export, ledde till flera uppror mot unionen under 1400-talet. I början av 1520-talet besegrades den danske kungen Kristian II i en resning ledd av Gustav Vasa, som 1523 valdes till Sveriges kung. Det nya kungadömet bestod av Sverige-Finland men omfattade inte Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland eller Jämtland-Härjedalen, som erövrades från Danmark-Norge först under 1600-talet. Gustav Vasa regerade till sin död 1560.

Under Gustav Vasa, hans söner och framför allt sonsonen Gustav II Adolf (regent 1611–1632) lades grunderna till den svenska riksadministrationen, rättsväsendet, militärorganisationen och utbildningsväsendet. Då inleddes också den svenska expansionen i Baltikum. Vid 1600-talets mitt – efter seger över Danmark och framgångar i det trettioåriga kriget på europeiska kontinenten – kunde man i Stockholm betrakta Östersjön som ett innanhav.

Stormaktsväldet upphör

År 1700 inleddes det stora nordiska kriget med att Sverige anfölls av koalitionen Ryssland, Sachsen-Polen och Danmark. En lång rad svenska segrar bröts 1709 vid Poltava sedan Karl XII gett sig på att försöka invadera Ryssland. Det svenska stormaktsväldet föll nu samman och besittningarna i Baltikum gick förlorade. Efter Karl XII:s död 1718 skedde en fullständig omorganisering av statsstyret och makten gled över från kungen till riksrådet och riksdagens utskott. Den så kallade frihetstiden präglades av utrikespolitiska motgångar, men också av ekonomisk utveckling och kulturell blomstring.

Maktkamp mellan olika politiska partier ledde till frihetstidens slut 1772. Kungamakten återupprättades under Gustav III, vars viktigaste insatser kom att ligga på det kulturella området. Men adeln var missnöjd med det kungliga enväldet vilket bidrog till att Gustav III mördades 1792.

Gustav III:s son, Gustav IV Adolf, inledde 1805 krig mot Napoleons Frankrike. Detta fick till följd att svenskarna blev av med först de nordtyska besittningarna. Senare, genom kriget 1808–1809 mot Ryssland (allierat med Frankrike), förlorade Sverige hela Finland.

Missnöjet med Gustav IV Adolfs envåldsstyre och misslyckade krigspolitik ledde till att han 1809 tvingades lämna över tronen till sin farbror, Karl XIII. Samtidigt upprättades en regeringsform som minskade kungens makt.

Karl XIII saknade legitima arvingar. Den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte utsågs därför till tronföljare. Han ledde den svenska slutstriden mot Napoleon men blev kung först när Karl XIII avled 1818. Genom freden i Kiel 1814 tvingades Danmark, som stod på fransmännens sida, avträda Norge till Sverige. Dessa förenades i en personalunion under den svenske kungen. Unionen bestod fram till 1905.

Demokratin växer fram

Det politiska systemet förändrades när den gamla ståndsriksdagen (med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder) avlöstes av en tvåkammarriksdag 1865–1866. Kring sekelskiftet bildades de moderna politiska partierna: Socialdemokratiska arbetarpartiet 1889, Liberala samlingspartiet 1900 och Högerpartiet 1904. Kungen hade successivt retirerat från sina maktbefogenheter. Den så kallade borggårdskrisen 1914 blev sista gången som en svensk regering föll därför att den inte hade kungens förtroende. Krisen växte fram ur motsättningar om försvarspolitiken och utmynnade i en konstitutionell konflikt mellan Gustav V (kung 1907–1950) och regeringen under ledning av liberalen Karl Staaff. Krisen ledde slutligen till regeringens avgång. Samtidigt bidrog den till utvecklingen av parlamentarism, som liksom allmän rösträtt för män och kvinnor infördes under perioden 1917–1921.

Under första världskriget stod Sverige neutralt. År 1920 tillträdde den första socialdemokratiska regeringen under Hjalmar Branting. Det blev en kortlivad ministär och perioden 1920–1936 karakteriserades av minoritetsregeringar och skiftande politiska allianser. Under 1930-talets första år drabbades Sverige av den internationella ekonomiska krisen. Samma årtionde utarbetades också riktlinjer för den framtida reform- och välfärdspolitiken, då sammanfattad i begreppet ”folkhemmet”.

Andra världskrigets utbrott 1939 ledde till en samlingsregering under den sittande statsministern, socialdemokraten Per Albin Hansson. Sverige ställde sig neutralt. Samlingsregeringen lyckades hålla Sverige utanför kriget delvis genom eftergifter till Hitlertyskland. Sverige exporterade järnmalm till Tyskland, som behövde råvaran för sin krigsindustri. Dessutom tilläts obeväpnad tysk trupp att resa genom Sverige till Norge och den fullt utrustade tyska Engelbrechtdivisionen fick 1941 transporteras från Norge till Finland genom norra Sverige. 

Om våra källor

Sverige – Modern historia

Tack vare sin oskadade industri hade Sverige efter andra världskriget ett försprång framför nästan alla andra europeiska länder. Tillväxten blev mycket stark och välfärdsstaten konsoliderades. Socialdemokraterna styrde landet. Ekonomisk kris bidrog till att en borgerlig allians tog makten 1976 och satt i sex år. Landet skakades 1986 av mordet på statsminister Olof Palme. Med undantag för en treårsperiod på 1990-talet satt Socialdemokraterna vid makten till 2006, då en moderatledd borgerlig fyrpartiallians tog över. Den styrde fram till 2014 då Socialdemokraterna återkom.

Per Albin Hansson, som lett en samlingsregering under kriget, bildade efter krigsslutet 1945 en rent socialdemokratisk ministär. Året därpå avled Per Albin Hansson och efterträddes av Tage Erlander, som förblev statsminister till 1969 då Olof Palme tog över. Under perioden 1951–1957 ingick Socialdemokraterna i en majoritetskoalition med Bondeförbundet (senare Centerpartiet), men i övrigt bildade partiet vanligen på egen hand en minoritetsregering.

Mellan 1939 och 1960 fördubblades Sveriges BNP. Välfärdssamhället byggdes upp och flera sociala reformer genomfördes. Under 1960-talets snabba ekonomiska tillväxt stärktes Socialdemokraternas maktställning och det borgerliga blocket försvagades.

År 1973 avled Gustaf VI Adolf, som varit kung sedan 1950, och efterträddes av sin sonson Carl XVI Gustaf. Året därpå antogs en ny regeringsform som innebar att monarkens roll blev endast ceremoniell.

Välfärdssamhällets optimism bröts på allvar under 1970-talet, då den internationella oljekrisen även drabbade Sverige hårt. Samtidigt fick den svenska industrin, som hade höga kostnader, ökad konkurrens från utlandet. Den socialdemokratiska regeringen kritiserades för de fortsatt höga skatterna.

Borgerlig regering

I riksdagsvalet 1976 förlorade Socialdemokraterna och Sverige fick en borgerlig regering för första gången på 40 år. Centerpartiet, Folkpartiet och Moderaterna styrde i två år innan samarbetet sprack på grund av oenighet i kärnkraftsfrågan, varpå Folkpartiet bildade en minoritetsregering. Även efter valet 1979 bildades först en borgerlig trepartikoalition och därpå en minoritetsregering, nu med Centerpartiet och Folkpartiet. Centerledaren Thorbjörn Fälldin ledde tre av de fyra borgerliga regeringarna.

I valet 1982 återtog Socialdemokraterna regeringsmakten och Olof Palme återkom som statsminister. Socialdemokraterna vann även valet 1985.

Den 28 februari 1986 skakades Sverige av det första politiska mordet i modern tid, när Palme sköts ihjäl på Sveavägen i Stockholm. En missbrukare fälldes för mordet i tingsrätten men friades senare i hovrätten och ingen har senare kunnat dömas för brottet (se Kalendarium). Ny statsminister efter Palme blev Ingvar Carlsson.

Socialdemokraterna vann valet 1988, men på grund av det allt sämre ekonomiska läget infriades inte vallöften om fortsatt utbyggd välfärd. I stället gjorde regeringen upp med Folkpartiet om "århundradets skattereform", som ledde till kraftigt sänkta marginalskatter på förvärvsarbete. För den svenska välfärdsmodellen var detta ett trendbrott, som på 1990-talet skulle följas av flera marknadsliberala reformer. I valet 1988 kom Miljöpartiet för första gången in i riksdagen.

Nytt maktskifte

Följande val, 1991, resulterade i maktskifte. Moderatledaren Carl Bildt bildade en minoritetsregering bestående av de tre traditionella borgerliga partierna och Kristdemokraterna, som för första gången kom in i riksdagen. Regeringen fick stöd av ett populistiskt parti, Ny demokrati, som också var nytt i riksdagen. Den borgerliga regeringen genomförde vissa skattesänkningar och avregleringar i ekonomin. Men mandatperioden präglades till stor del av en djup lågkonjunktur, med rekordhög arbetslöshet och stora kreditförluster för bankerna. Läget blev akut hösten 1992, då den svenska kronan pressades av valutaspekulation. Det ledde till ett unikt samarbete där regeringen och Socialdemokraterna i två ”krisuppgörelser” kom överens om omfattande besparingsåtgärder.

Efter valet 1994 återkom Socialdemokraterna och Ingvar Carlsson i regeringsställning. Delar av reformpolitiken fortsatte och saneringen av statens finanser blev framgångsrik (se Ekonomisk översikt).

Strax efter valet inträffade den dittills värsta mänskliga katastrofen i Sveriges moderna historia, när passagerarfärjan Estonia sjönk i Östersjön på väg från Tallinn till Stockholm. Av de 852 människor som omkom var de flesta svenskar.

Sverige går med i EU

Efter en folkomröstning där jasidan vann med 52 procent av rösterna blev Sverige EU-medlem i januari 1995.

Statsminister Ingvar Carlsson avgick 1996 och efterträddes av den tidigare finansministern Göran Persson. Socialdemokraterna blev största parti i valen 1998 och 2002, och Persson fortsatte att leda minoritetsregeringar.

I september 2003 angreps utrikesminister Anna Lindh av en knivbeväpnad man i ett varuhus i Stockholm. Hon avled följande morgon. En mentalt störd man i 25-årsåldern dömdes senare till livstids fängelse för mordet, men inga politiska motiv framkom.

Några dagar efter mordet vann nejsidan i en folkomröstning om EU:s gemensamma valuta, euro, med 56 procent av rösterna.

När en förödande jordbävning med efterföljande flodvågor inträffade i Indiska oceanen på annandag jul 2004 drabbades även Sverige. Över 500 svenskar omkom, de flesta i Thailand, och hård kritik kom att riktas mot regeringen och myndigheter för bristfälliga insatser för svenska medborgare.

Alliansen bildar regering

Två år före valet 2006 bildade de fyra borgerliga partierna ett valsamarbete, Allians för Sverige (senare Alliansen), och presenterade för första gången ett gemensamt valmanifest. Alliansen segrade i valet och bröt därmed Socialdemokraternas tolvåriga maktinnehav. Den nya moderatledaren Fredrik Reinfeldt fick starkt stöd sedan han flyttat partiet närmare den politiska mittfåran. Moderaterna fick nästan fördubblat röststöd jämfört med föregående val, medan Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta resultat sedan 1921 då det första valet med allmän rösträtt hölls. Göran Persson avgick och efterträddes som partiledare av Mona Sahlin.

I den nya majoritetsregeringen infriade snabbt en rad vallöften som sänkt skatt på arbete, genom så kallade jobbskatteavdrag. Förmögenhetsskatten avskaffades och fastighetsskatten ersattes med en kommunal avgift som innebar en rejäl sänkning för ägare av dyra villor i storstäderna. Avgifterna till arbetslöshetskassan höjdes och ersättningarna sänktes, och reglerna för sjukpenning och förtidspension skärptes.

De borgerliga partierna fick förnyat mandat i riksdagsvalet 2010 och Fredrik Reinfeldt bildade på nytt regering (se Kalendarium). Men Allianspartierna förlorade sin majoritet i riksdagen, då Sverigedemokraterna för första gången tog plats i riksdagen. Många väljare, i alla politiska läger, var bestörta över att ett parti med nazistiska rötter och starkt främlingsfientliga tendenser nu satt i riksdagen och dessutom fick en vågmästarroll. Sverigedemokraterna kom under mandatperioden att stödja den borgerliga minoritetsregeringen i flertalet frågor.

S åter i regeringsställning

Riksdagsvalet 2014 ledde till nytt maktskifte. Den största skrällen i valet var Sverigedemokraterna mer än fördubblade sina mandat och blev tredje största parti, samtidigt som samtliga borgerliga partier backade. Socialdemokraterna bildade nu en minoritetsregering med Miljöpartiet och den tidigare fackförbundsordföranden Stefan Löfven som statsminister. Vänsterpartiet var stödparti i riksdagen men trots det saknade de rödgröna partierna egen majoritet.

Mandatperioden inleddes med en regeringskris som utlöstes då Sverigedemokraterna utnyttjade sin nya styrkeposition: när budgeten för 2015 skulle antas valde partiet att rösta på den borgerliga Alliansens förslag, som därmed fick majoritet. Koalitionsregeringen stod nu i praktiken inför att antingen avgå eller regera med oppositionens budget. Följden blev att Stefan Löfven meddelade att han skulle utlysa nyval. Något sådant har inte hållits i Sverige sedan 1958. Men i sista stund, i slutet av december 2014, nådde regeringen och Alliansen en uppgörelse som gjorde det möjligt för en minoritetsregering att styra landet och få igenom sin budget. Därmed blev det inget nyval.

Den så kallade decemberöverenskommelsen skulle gälla fram till valet 2022 men var impopulär hos många borgerliga väljare. När Kristdemokraterna höll riksting i oktober 2015 röstade ombuden för att skrota uppgörelsen och övriga borgerliga partier följde genast efter. Därmed befann sig landet återigen i det besvärliga parlamentariska läge som rådde efter valet. I praktiken fortsatte dock decemberöverenskommelsen att fungera och regeringen kunde sitta kvar mandatperioden ut, trots missnöje i de borgerliga leden.

Ökad flyktingström

Den nya osäkerheten uppstod samtidigt som företrädare för både regering och opposition talade om behovet av nationell samling för att hantera den kraftiga ökningen av antalet asylsökande. Oroligheter i Mellanöstern var huvudorsak till en dramatiskt ökad tillströmning från sommaren 2015: under en period på hösten anlände runt 10 000 asylsökande i veckan. Räknat per invånare kom det fler till Sverige än till något annat land i Europa. Generösa regler bidrog, sedan ett par år fick alla syrier automatiskt permanent uppehållstillstånd. Det nya läget ledde till en politisk kovändning. I november 2015 infördes tillfälliga gränskontroller och sommaren 2016 ändrades asyllagen så att tidsbegränsade uppehållstillstånd och små möjligheter till anhöriginvandring blev normen.

Regeringen, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet ingick i juni 2016 en viktig uppgörelse om energipolitiken. Bland annat nåddes en kompromiss om kärnkraften, en infekterad fråga som återkommande debatterats sedan 1970-talet (se vidare Naturtillgångar, energi och miljö).

Sommaren 2017 avslöjades säkerhetsbrister i Transportstyrelsen som ledde till hård kritik mot regeringen för bristande kommunikation, både internt och externt. Som en följd avgick två ministrar och en misstroendeomröstning hölls mot försvarsminister Peter Hultqvist, som dock klarade sig sedan Centerpartiet och Liberalerna (som Folkpartiet nu bytt namn till) beslutat att inte rösta bort honom (se Kalendarium).

I slutet av året nådde regeringen och allianspartierna en uppgörelse i pensionsfrågan (se Kalendarium).

Valet 2018 befäste bilden av ett mer komplicerat parlamentariskt läge. I valet blev det mycket jämnt mellan de två blocken: 144 mandat för de rödgröna partierna och 143 mandat för Alliansen. SD gick fram jämfört med föregående val men fick ändå mindre stöd än många hade spått. Inget av de övriga partierna ville samarbete med SD.

En utdragen process vidtog med en rad misslyckade försök att bilda ny regering. Först efter fyra månader, i januari 2019, kunde Stefan Löfven åter väljas till statsminister för en ny minoritetsregering. Det kunde ske sedan det så kallade januariavtalet ingåtts med Centerpartier och L. Avtalets 73 punkter utgjorde ett politiskt program som de fyra partierna enats om att genomföra under mandatperioden. Genom avtalet sprack den borgerliga Alliansen i praktiken på nationell nivå.

Coronapandemin

Våren 2020 hamnade Sverige liksom världen i övrigt i en kris på grund av coronapandemin. Det svåra läget för sjukvården och en snabbt nedåtgående spiral i ekonomin ledde initialt till ett relativt lugnt politiskt skede, där oppositionen till stor gjorde gemensam sak med regeringen i försöken att hejda de värsta effekterna av krisen. Men de höga dödstalen i pandemin bidrog snart till växande kritik mot regeringen. Vid halvårsskiftet tillsattes en kommission som fick i uppdrag att utvärdera hur det offentliga hanterat pandemin.

Strategin för att bekämpa pandemin byggde i Sverige på frivillighet i högre grad än i flertalet andra länder även om skarpa bestämmelser efter hand infördes gällande bland annat folksamlingar, besöksnäringen och restaurangbranschen. Besöksförbud infördes i pandemins början också på äldreboenden, och gymnasier och högskolor uppmanades att i huvudsak bedriva distansundervisning. I övrigt utgick uppmaningar om att stanna hemma vid minsta sjukdomstecken, jobba hemifrån om möjligt, hålla social distans, inte resa inom landet, inte umgås med fler än några få nära personer etc.

När Coronakommissionen lade fram sin slutrapport i februari 2022 riktades kritik mot saktfärdigt agerande i pandemins början och för att regeringen varit alltför beroende av smittskyddsexperterna vid Folkhälsomyndigheten. Däremot fann kommissionen att regeringen gjort rätt i att undvika större nedstängningar av samhället.

Två och ett halvt år efter pandemins utbrott hade 20 000 människor avlidit i covid-19. Då var 85 procent av alla invånare över 12 år vaccinerade med minst två doser.

Under våren 2022 kom den politiska debatten till stor del att handla om Nato, till följd av den ryska invasionen av Ukraina. Den avtog dock sedan Sverige tillsammans med Finland ansökt om medlemskap i försvarsalliansen (se Utrikespolitik och försvar) och tog liten plats i valrörelsen inför riksdagsvalet i september.

S-regeringen faller – och återkommer

I juni 2021 föll Stefan Löfvens regering i en misstroendeomröstning. Det sågs som en historisk händelse, ingen statsminister i Sverige hade tidigare avsatts av riksdagen. Bakgrunden var att Vänsterpartiet dragit tillbaka sitt stöd för minoritetsregeringen på grund av ett förslag om fri hyressättning i nyproducerade bostäder. Förslaget var en punkt i januariavtalet.

Efter misstroendeomröstningen fick Moderatledaren Ulf Kristersson talmannens uppdrag att försöka bilda regering, vilket misslyckades. Drygt två veckor efter det att regeringen fallit kunde sedan Stefan Löfvens nya regering tillträda, med i stort sett samma ministeruppsättning som den avsatta (se Kalendarium). Inte långt därefter meddelade dock Löfven sin plan att avgå. Under Socialdemokraternas partikongress i november utsågs dåvarande finansministern Margareta Andersson till ny partiledare.

Tre veckor senare valdes Magdalena Andersson till statsminister. Men strax därefter antog riksdagen oppositionens budget – vilket fick MP att hoppa av regeringen, hellre än att styra med en budget som det högernationalistiska SD stod bakom.

Magdalena Andersson hoppade då av innan hon ens hunnit tillträda som regeringschef, men fem dagar senare röstade riksdagen på nytt och godkände henne igen. Precis som första gången skedde det med indirekt stöd av C (se Kalendarium: 29 november 2021). Hon blev historisk som Sveriges första kvinnliga statsminister, trots de märkliga turerna kring tillträdet.  

Redan innan den fullskaliga ryska attacken mot Ukraina 2022 var ett faktum hade debatten om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato fått ny fart. Den socialdemokratiska regeringen vidhöll först att det inte var aktuellt att rucka den säkerhetspolitiska linje som förelåg, men ändrade sedan hastigt kurs. För många svenskar var Finlands beslut ett avgörande skäl för att Sverige också ska gå med. I och med Socialdemokraternas kursändring fanns ett brett stöd i riksdagen för en Natoansökan. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet motsatte sig ett medlemskap.

Om våra källor

Sverige – Demokrati och rättigheter

I internationella jämförelser hamnar Sverige genomgående bland de främsta länderna i fråga om demokratiska institutioner, rättsstatens funktioner, politiska och medborgerliga rättigheter samt press- och yttrandefrihet.

Grundläggande fri- och rättigheter är garanterade i grundlagen och respekteras över lag väl. I rankningar som väger in det politiska systemets funktion, medborgarnas deltagande och rättsväsendets oberoende ligger Sverige normalt i topp tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det innebär bland annat att de politiska institutionerna är robusta, val genomförs på demokratiskt vis, politiska rättigheter respekteras och medborgarna har rätt att organisera sig och delta i protester.

Sverige ligger på åttonde plats av 180 länder på Transparency Internationals (TI) lista över världens länder rankade efter uppfattad korruption (se här). Det är näst sämst i Norden, bara Island hamnar längre ned (på plats 11). Sverige får i rankningen som gäller 2024 sin lägsta poäng hittills och är ett av de länder där förändringarna varit störst de senaste tio åren. TI har i tidigare rapporter pekat på avslöjandet inför riksdagsvalet 2022 att fem av åtta partier försökte kringgå lagen om öppenhet kring privat finansiering. Vidare noterades en grundlagsändring som antogs 2022 och som innebär att utlandsspioneri kriminaliserades och blev ett tryck- och yttrandefrihetsbrott, vilket enligt kritiker kan innebära att visselblåsare och granskande journalister avhåller sig från att avslöja missförhållanden (se Kalendarium).

TI har också pekat på bristande insatser mot penningtvätt och dålig översyn av svenska företags inblandning i korruption och mutor i utlandet. Flera fall har visat på detta, inte minst telekombolaget Telias mutaffärer i Uzbekistan (läs mer i Kalendarium), anklagelser om penningtvätt som riktats mot Swedbank (se här) samt telekomjätten Ericssons mutbrott i flera länder (se här). Och först i april 2018 förbjöds i praktiken anonyma bidrag till politiska partier (se här). TI har också pekat på missförhållanden inom Riksrevisionen 2016 (se här).

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Sverige har en lång tradition av yttrandefrihet och förbud mot censur. Landet hamnar på fjärde plats av 180 länder i Reportrar utan gränsers (RUG) pressfrihetsindex, efter Norge, Estland och Nederländerna (se listan här). RUG har tidigare pekat på att det trots den goda placeringen finns problem med hot, hat och omotiverade rättsprocesser mot journalister.

Tre av fyra grundlagar reglerar massmediernas verksamhet (se även Inrikespolitik och författning). Regeringsformen slår fast den grundläggande rätten till yttrande- och informationsfrihet. Tryckfrihetsförordningen som infördes 1766 var den första i sitt slag i världen (den gällande är från 1949). Lagen hör till de mest liberala i världen på området och förbjuder censur av tryckta skrifter samt skyddar uppgiftslämnare (meddelarfriheten). Lagen reglerar också offentlighetsprincipen som ska ge fri tillgång till allmänna handlingar. Yttrandefrihetsgrundlagen tillkom 1991 med tryckfrihetsförordningen som förebild. Den reglerar yttrandefriheten i ljud- och bildmedier avsedda för en bred mottagargrupp. Medierna i Sverige följer till stor del egna pressetiska regler som bland annat handlar om att nyheter ska vara sakliga och respektera privatpersoners integritet.

Efter Sveriges inträde i EU 1995 har en del lagar tillkommit som enligt kritiker naggar yttrande- och tryckfriheten i kanten. Myndigheter belägger allt fler allmänna handlingar med sekretess. Det skedde tidigare ofta med hänvisning till personuppgiftslagen (PUL) från 1998. PUL har sedan 2018 ersatts av dataskyddsförordningen (GDPR), en EU-lag som är betydligt striktare. GDPR begränsar företags och organisationers rätt att lagra personuppgifter. Nya kommunikationssätt har också föranlett en ny lag om signalspaning, som efter intensiv debatt antogs 2008. Den så kallade FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt (FRA) rätt att spana på kabelburen trafik (telefon och internet) som passerar Sveriges gränser. Kritikerna anser att lagen är integritetskränkande. Efter en lagändring 2009 måste FRA ha tillstånd från en domstol för att inhämta information.

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Rättssystemet hör i huvudsak hemma inom kontinentaleuropeisk rätt. Inom domstolsväsendet finns allmänna domstolar som prövar brottmål samt tvistemål mellan två parter, som gäller exempelvis vårdnad om barn eller tolkning av avtal. I första instans finns 48 tingsrätter. Den som är missnöjd med en dom i tingsrätten kan i de flesta fall överklaga till en av de sex hovrätterna. Högsta domstolen (HD) är tredje och sista instans. HD tar i princip bara upp mål där det anses viktigt med vägledande avgöranden för de lägre instanserna. HD har 16 domare, eller justitieråd. Sverige har inte någon författningsdomstol.

Inom de allmänna domstolarna finns också så kallade särskilda domstolar: fem Mark- och miljödomstolar och en Patent- och marknadsdomstol. I båda fallen finns också överdomstolar dit ärenden kan överklagas.

Vid sidan av de allmänna domstolarna finns också förvaltningsdomstolar. De prövar tvister mellan individer och myndigheter, samt mellan företag och myndigheter. Också här finns flera instanser: tolv förvaltningsrätter (hette länsrätter fram till 2010), fyra kammarrätter samt Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten fram till 2010).

Rättsväsendet är över lag oberoende, rättvist och väl fungerande, och rättssäkerheten är god relativt sett. World Justice Project rankar Sverige på fjärde plats i sitt index över rättsstatens principer i 142 länder, efter de nordiska grannländerna (utom Island som inte ingår i rankningen).

Trots det har Sverige flera gånger fällts i internationella organ, bland annat Europarådets domstol, i ärenden som gällt individers fri- och rättigheter. I ett av de mer uppmärksammade fallen anklagade FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna hösten 2006 Sverige för att ha kränkt förbudet mot tortyr när två misstänkta egyptiska terrorister med amerikansk hjälp avvisades ur Sverige och fördes till Egypten 2001. Kritik riktas också mot Sverige för långa häktestider, och för att de häktade ofta hålls i isolering. 

Svenska domstolar har möjlighet att pröva folkrättsbrott begångna i andra länder. Den första sådana domen föll 2006 och avsåg brott i Bosnien, medan den första domen för folkmord kom 2013 och gällde Rwanda (se vidare Kalendarium). I maj 2025 åtalades för första gången en person för både krigsbrott och terroristbrott, när den tidigare medlemmen av Islamiska staten Osama Krayem ställdes inför rätta. Han misstänks för att ha deltagit i det brutala mordet på en tillfångatagen jordansk pilot i Syrien 2014, ett mord som filmades och användes som propaganda av extremistgruppen IS. Osama Krayem är redan dömd till 30 års fängelse i Frankrike och till livstid i Belgien, för inblandning i terrordåd i de länderna 2015 och 2016. Krayem har utlämnats till Sverige för att ställas inför rätta, men ska sedan återföras till Frankrike.

Om våra källor

Sverige – Inrikespolitik och författning

Sverige är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. En trepartiregering med Moderatledaren Ulf Kristersson som statsminister styr sedan oktober 2022. Sverigedemokraterna, det största partiet i högerblocket, har inga ministerposter men däremot ett tydligt inflytande över politiken och i regeringsarbetet.

Inför valet hade två nya blockbildningar i praktiken utkristalliserat sig i den svenska rikspolitiken. Efter årtionden då en tydlig skiljelinje gått mellan ett vänster- och ett högerblock hade splittring uppstått i det gamla borgerliga blocket, och ett nytt mer utpräglat högerblock bildats. Skiljelinjen gällde samarbete med det högernationalistiska partiet Sverigedemokraterna som samtliga riksdagspartier tidigare tagit avstånd från på grund av dess främlingsfientliga och högerpopulistiska framtoning.

Nu valde dock tre av de traditionellt borgerliga partierna – Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna – att liera sig med Sverigedemokraterna. Det fjärde partiet i den tidigare borgerliga Alliansen, Centerpartiet, höll fast vid avståndstagandet från Sverigedemokraterna och valde att i stället öppna för samarbete med Socialdemokraterna och därmed även med Miljöpartierna och Vänsterpartiet. Valet den 11 september 2022 blev jämnt men efter några dagar stod det klart att högerblocket segrat.

En månad senare presenterades det så kallade Tidöavtalet som angav den politiska riktningen i breda drag och utlovade ett ”paradigmskifte” på många områden (se Kalendarium). Regeringen vill bland annat minska invandringen och bekämpa brottsligheten med hårdare tag och skärpta straff. Inom ramen för Tidöavtalet fick Sverigedemokraterna ett samordningskansli med politiska tjänstemän i regeringskansliet, trots att partiet formellt inte ingår i regeringen. Det faktum att Sverigedemokraterna ingår i regeringsunderlaget har väckt uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser med anledning av partiets högerextrema rötter.

Tidögänget inför regeringsbildningen i oktober 2022: Jimmie Åkesson (SD), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L). Foto Jonas Ekströmer/TT

Högerregeringen tillträdde i ett turbulent läge. Med efterdyningarna av covid-19-pandemin och, inte minst, Rysslands storskaliga invasion i Ukraina befann sig Sverige och omvärlden i ett mer pressat läge än på länge. Kraftigt ökade priser på el, bränsle och mat samt stigande räntor gjorde situationen kärv för många.

Regeringspartierna som gått till val med löften om att bland annat sänka bensin- och dieselpriserna och betala ut ersättning för de höga elpriserna hamnade snart i en svekdebatt när lättnaderna för hushållen drog ut på tiden. Opinionssiffrorna sjönk snabbt.

Förhoppningarna om att den nya regeringen raskt skulle säkra Sveriges medlemskap i försvarsalliansen Nato kom också på skam. Både statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Tobias Billström fick kritik för vad som uppfattades som ett underdånigt agerande mot det autokratiska Turkiet, som satte käppar i hjulet för Natoanslutningen. Sverige fick stå kvar utanför när Finland blev medlem men nästan ett år senare, i mars 2024, fick regeringen till slut en tydlig framgång när det svenska medlemskapet blev ett faktum (se vidare Utrikespolitik och försvar).

Under 2023 ledde gatuprotester mot Turkiet i form av bland annat koranbränningar till skarp kritik från Ankara och snart även från andra muslimska länder. Flera diplomatiska markeringar gjordes mot Sverige och i bland annat Iraks huvudstad Bagdad stormades den svenska ambassaden. Samtidigt ökade trycket i en påverkanskampanj som pågått sedan 2021 i sociala medier och arabiskspråkiga kanaler, enligt vilken socialtjänsten tvångsomhändertar muslimska barn. Utvecklingen bidrog till att säkerhetspolisen höjde terrorhotnivån i augusti 2023 (den sänktes igen i maj 2025, tillbaka till steg tre på en femgradig skala). I oktober sköts två svenskar ihjäl i Bryssel i vad som sågs som en direkt följd av hetskampanjen mot Sverige (se Kalendarium).

Regeringen har fått stark kritik för en rad åtgärder som bromsar klimatomställningen. Kritiken stärktes när regeringen strax före jul 2023 lade fram den klimatpolitiska handlingsplan som enligt lag ska presenteras året efter ett val. Trots att FN-mötet COP28 bara en dryg vecka tidigare slagit fast att klimatarbetet i världen ska accelerera fram till 2030 var regeringens plan helt inriktad på nettonollutsläpp 2045 (se vidare Naturtillgångar, energi och miljö). En följd blev att Centerpartiet och Miljöpartiet lämnade in en misstroendeförklaring mot miljöminister Romina Pourmokthtari (se Kalendarium).

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

Sverige är en konstitutionell monarki där den politiska makten ligger hos det folkvalda parlamentet, riksdagen. Regeringen utses av riksdagen och är beroende av dess stöd. Detta statsskick, parlamentarism, har varit i funktion sedan 1917 men grundlagsfästes först i 1974 års regeringsform. Då begränsades monarkens uppgift till att representera landet.

Kung Carl XVI Gustaf tillträdde 1973 och är för närvarande den monark i världen som suttit näst längst på tronen, efter sultanen av Brunei. 

Kung Carl-Gustaf, drottning Silvia, kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle i samband med firandet av kungens 50-årsjubileum på tronen 2023. Foto Henrik Gustafsson Nicander/TT

Sveriges författning består av fyra grundlagar: regeringsformen (RF), successionsordningen (SO), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Regeringsformen reglerar statsskicket och statens funktion, och slår fast grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Successionsordningen som reglerar tronföljden antogs 1810 och innebär att statschefen ska vara en ättling till Jean-Baptiste Bernadotte. Kvinnlig tronföljd infördes 1980. Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen gäller yttrandefrihet i medier (se vidare Demokrati och rättigheter). Vidare finns riksdagsordningen (RO), som betraktas som ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag.

För att ändra i en grundlag krävs att riksdagen fattar samma beslut två gånger, och att ett allmänt val hålls mellan besluten. De senaste grundlagsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023.

Enligt regeringsformen utgår all offentlig makt från folket, som representeras av ledamöterna i riksdagen. Den tidigare tvåkammarriksdagen ersattes 1971 av enkammarriksdag som sedan 1976 har 349 ledamöter. Riksdagsledamöterna utses i allmänna och proportionella val. Mandatperioden var treårig 1970–1994, men återgick därefter till att vara fyra år.

Riksdagens huvudsakliga uppgift är att stifta lagar och godkänna budgeten. Det förberedande arbetet utförs i 15 utskott med särskilt inriktning, som socialutskottet, försvarsutskottet eller trafikutskottet. I varje utskott sitter 17 riksdagsledamöter från olika partier.

Riksdagen godkänner också en tillträdande statsminister. Sedan 2011 gäller att riksdagen ska rösta om statsministerposten efter varje val. Genom misstroendevotum kan riksdagen fälla regeringen eller tvinga statsråd (ministrar) att avgå. Statsministern utser själv statsråden, som inte måste vara riksdagsledamöter. Medlemskapet i EU 1995 innebar att en del lagstiftningsmakt flyttades till en överstatlig nivå, antingen genom direkt verkande EU-lagar eller genom så kallade direktiv, då regering och riksdag utformar och godkänner själva lagtexten.

Rösträttsåldern i Sverige är 18 år. Utländska medborgare med uppehållstillstånd får rösta i kommunal- och regionval. För rösträtt i riksdagsval krävs medborgarskap. Valdeltagandet låg på drygt 84 procent 2022, en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående val men ändå en hög siffra för ett land utan röstplikt. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst 4 procent av alla röster, eller minst 12 procent i en av de 29 riksdagsvalkretsarna.

Regeringen har i sitt arbete hjälp av regeringskansliet som är en myndighet bestående av statsrådsberedningen (som samordnar regeringsarbetet), departementen som vardera har ett statsråd som högsta politiskt ansvarig och en förvaltningsavdelning. Under departementen finns centrala ämbetsverk eller myndigheter, och regionala länsstyrelser. Ämbetsverken har dock stor självständighet eftersom så kallat ministerstyre är förbjudet. Det innebär att regeringen inte får styra över hur en myndighet tillämpar en lag eller beslutar i ett enskilt fall.

Administrativ indelning

Sverige är indelat i 290 kommuner, som styrs av kommunfullmäktige, och 21 län. Länsstyrelserna är statens företrädare i länen, vilka styrs av regionförsamlingar (i alla fall utom Gotland, som utgörs av en enda kommun). Tidigare hette de landstingsförsamlingar, men sedan 1 januari 2019 kallar sig samtliga tidigare landsting för regioner, sedan de fått utökat ansvar för regional planering. Kommunerna och regionerna har stor självständighet, med rätt till egen skatteuppbörd och ansvar för bland annat skolor och sjukvård. Samtidigt får flertalet statliga bidrag för sin verksamhet. De kommunala och regionala valen hålls samtidigt som riksdagsval.

De 25 landskap som Sverige också är indelat i förlorade redan 1634 sin politiska och administrativa funktion, men har än i dag en viktig kulturell betydelse. Landskapen är informellt indelade i tre landsdelar: Norrland, Svealand och Götaland.

Utmärkande för svensk förvaltning är ombudsmannafunktionen, som fått många efterföljare i världen. Riksdagens ombudsmän, en myndighet som är mer känd som Justitieombudsmannen (JO), tar emot klagomål från den som anser sig blivit felaktigt behandlad av en myndighet. JO-ämbetet infördes redan 1809. Diskrimineringsombudsmannen (DO) bildades 2009 då fyra separata ombudsmän mot särskiljande behandling slogs ihop. De fyra var Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappsombudsmannen (HO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. 

Ett viktigt inslag i det politiska livet är olika organisationer och folkrörelser. Vissa är mer eller mindre fast knutna till politiska partier, som den fackliga Landsorganisationen (LO) som har inflytande över socialdemokratisk politik.

Sedan 1993 finns ett sameting, som är både en myndighet och en folkvald församling med 31 ledamöter. Val hålls vart fjärde år, det senaste 2021. Sametinget som har sitt säte i Kiruna har som uppgift att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige.

Läs om Sveriges rättsväsen i Demokrati och rättigheter.

POLITISKA PARTIER

I Sverige dominerade länge fem politiska partier indelade i två block, ett socialistiskt och ett borgerligt. Det block som fick flest röster bildade regering. Efter hand närmade sig partierna mitten på den politiska vänster-högerskalan, precis som i andra länder. Det som fortsatte att skilja åt var främst skattenivåer och storleken på den offentliga sektorn och statligt ägande. Sedan slutet av 1980-talet har andra partier också fått plats i riksdagen och bilden har förändrats. Antalet riksdagspartier är nu åtta och i samband med valet 2022 utkristalliserade sig en ny blockindelning.

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP eller S) har varit största riksdagsparti sedan 1917. Under trekvarts sekel, 1932–2006, var Socialdemokraterna i opposition under endast nio år. Det långa maktinnehavet saknar motstycke i andra länder. Så sent som 1994 fick partiet 45 procent av rösterna i riksdagsvalet men trenden har därefter varit nedåtgående. I valet 2018 fick Socialdemokraterna strax över 28 procent, det sämsta resultatet på över 100 år, men partiet ökade i valet 2022 till strax över 30 procents väljarstöd. Partiledare är Magdalena Andersson som i november 2021 blev Sveriges första kvinnliga statsminister (men efterträddes av Ulf Kristersson ett knappt år senare). I EU-parlamentet hör S till den socialdemokratiska partigruppen, S&D.

Sverigedemokraterna (SD) har invandringskritik som huvudfråga och kom in i riksdagen första gången 2010. Det var sedan tidigare etablerat i många kommuner främst i södra Sverige. Övriga riksdagspartier tog länge avstånd från partiet som betecknades som rasistiskt eller odemokratiskt, men inför valet 2022 öppnade tre av de fyra borgerliga partierna för samarbete med SD. Partiet blev näst störst i valet 2022. Jimmie Åkesson är SD:s partiledare sedan 2005. I EU-parlamentet hör SD till partigruppen ECR.

Moderata samlingspartiet (M) var näst största parti 1979–2022. Det är ett liberalkonservativt, marknadsvänligt parti som fram till 1969 hette Högerpartiet. Under Fredrik Reinfeldt som var partiledare 2003–2014 bytte Moderaterna inriktning och kallade sig ”Nya moderaterna”. Partiet övertog flera av socialdemokratins hjärtefrågor och gjorde anspråk på att vara Sveriges nya statsbärande parti. I valet 2010 fick Moderaterna stöd av 30 procent av väljarna, endast en halv procentenhet mindre än Socialdemokraterna. I de tre följande valen har dock partiet backat kraftigt och 2022 gick SD om. Ulf Kristersson är partiledare sedan 2017. I EU-parlamentet hör Moderaterna till partigruppen EPP. 

Centerpartiet (C) hette tidigare Bondeförbundet och har fortfarande sin bas i kommunerna ute i landet. Centerpartiet var det enda av de borgerliga partierna som inför valet 2022 tog avstånd från allt samarbete med SD, och i stället valde att öppna upp för samarbete med vänsterblocket. Några månader efter valet blev Muharrem Demirok ny partiordförande men han meddelade sin avgång två år senare. I maj 2025 utsågs Anna-Karin Hatt till ny ledare. Centerpartiet hör till den liberala partigruppen Renew Europe i EU-parlamentet.

Vänsterpartiet (V) har ofta utgjort ett stöd i riksdagen för socialdemokratiska minoritetsregeringar. Partiet bildades 1917 vid en splittring inom socialdemokratin. Det hette tidigare Vänsterpartiet kommunisterna (VPK), men strök 1990 kommunismen ur sitt namn och partiprogram. Sedan oktober 2020 leds partiet av Nooshi Dadgostar. Det hör till partigruppen Vänstern i EU-parlamentet. 

Kristdemokraterna (KD, tidigare Kristen demokratisk samling, KDS) har ingått i riksdagen sedan 1991. Partiet ville från början främja kristna värden och etiska frågor i politiken men har breddats till ett allmänborgerligt parti som betonar familjens roll i samhället. Kristdemokraterna leds sedan 2015 av Ebba Busch. I EU-parlamentet hör partiet liksom Moderaterna till EPP.

Miljöpartiet de gröna (MP) bildades 1981 och hade från början ambitionen att stå fritt från blockpolitiken, men kom småningom att samarbeta med vänsterblocket. Miljöpartiet har två språkrör i stället för en partiledare. De byts enligt interna regler ut efter en viss period. Daniel Helldén är språkrör sedan 2023 och Amanda Lind sedan april 2024. I EU-parlamentet hör MP till partigruppen G/EFA.

Liberalerna (L) hette fram till 2015 Folkpartiet liberalerna (FP) och har varit ett klassiskt socialliberalt parti som förordar en marknadsorienterad ekonomi och ett socialt välfärdssystem. Partiet leds av Johan Pehrson sedan 2022 men han meddelade sin avgång i april 2025. Pehrson sitter kvar till dess att en extrastämma utsett hans efterträdare. Liksom Centerpartiet hör Liberalerna till Renew Europe i EU-parlamentet.

Nya partibildningar hade länge svårt att få fäste i svensk politik även om den bilden har luckrats upp något på senare år. I tre tidigare EU-val i rad tog ett då nybildat parti plats i EU-parlamentet, men i samtliga fall misslyckades de både med att komma in i riksdagen och att behålla EU-mandaten efter följande val. Inför EU-parlamentsvalet 2004 bildades det EU-kritiska Junilistan som fick nästan 15 procent av rösterna men som senare i princip har utraderats. I EU-valet 2009 tog i stället Piratpartiet en plats – ett parti som bildats 2006 med frågor som rör upphovsrätt och integritet i nya medier som enda fokus. Feministiskt initiativ (Fi) som fick en EU-plats 2014 hade bildats nio år tidigare med könsmaktsordningen som främsta fråga, under ledning av den förra vänsterledaren Gudrun Schyman.

Utbrytare ur SD bildade i början av 2018 ett nytt parti, Alternativ för Sverige (AFS) som beskrivs som högerextremt och populistiskt. Partiledare är Gustav Kasselstrand, tidigare ledare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund men som uteslöts 2015 (se Kalendarium).  

Inför EU-valet 2024 bildades den EU-kritiska Folklistan, som grundarna beskrev som en valsamverkan. De ledande företrädarna var EU-parlamentarikern Sara Skyttedal, som fram till februari 2024 företrädde Kristdemokraterna, och den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten Jan Emanuel. Bland andra som anslöt sig fanns EU-parlamentarikern Johan Nissinen som lämnade Sverigedemokraterna när han placerats långt ned på partiets valsedel. Folklistan fick inga mandat i valet.

Om våra källor

Sverige – Utrikespolitik och försvar

Neutralitet och alliansfrihet var länge ledstjärnor i svensk utrikespolitik. Sverige stod utanför 1900-talets båda världskrig och intog därefter en aktiv, internationalistisk hållning. Efter kalla krigets slut och EU-inträdet 1995 blev EU den viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arenan. Men Rysslands storskaliga invasion av Ukraina ledde till en helomvändning i frågan om militär alliansfrihet och i mars 2024 blev Sverige medlem i Nato.

Sverige har levt i fred i över 200 år. Efter Napoleonkrigen – då Sverige förlorade Finland (1809) men kom att ingå i en personalunion med Norge (1814) – blev neutralitet och alliansfrihet vägledande i utrikespolitiken. Sverige förklarade sig också neutralt under de två världskrigen på 1900-talet, och klarade sig undan strider och ockupation.

Efter andra världskrigets slut 1945 beslutades att alliansfri politik skulle föras i fred, ”syftande till neutralitet i krig”. Tanken var att undvika politiska engagemang och bindningar som kunde medföra risker att dras in i storpolitiska motsättningar. Det geografiska läget i Europas utkant sågs som en tillgång för att upprätthålla en sådan säkerhetspolitisk neutralitetsdoktrin.

Under kalla kriget hade Sverige ändå en strategisk position mellan den västliga försvarsalliansen Nato och den Sovjetdominerade Warszawapakten i öst. Trots den deklarerade alliansfriheten har det senare framkommit att Sverige hade ett utbrett samarbete med västmakterna. Inträdet i EU 1995 innebar också en ny form av tillhörighet.

Stöd till Ukraina

I och med Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina i februari 2022 blev det tydligt att Sverige stod tillsammans med övriga västvärlden i motståndet mot den ryska aggressionen. Riksdagen fattade beslut om att bistå Ukraina med vapen, vid sidan av omfattande stöd i andra former som redan fanns på plats. Beslutet om vapenleveranser beskrevs som historiskt då Sverige inte skickat vapen för att hjälpa ett land i krig sedan Sovjetunionen invaderade Finland 1939. När drygt tre år gått efter invasionen hade Sverige utlovat militärt stöd till ett värde av sammanlagt cirka 80 miljarder kronor till Ukraina. Cirka 11 miljarder kronor hade också avsatts till humanitärt och annat civilt stöd.

Tillsammans med övriga EU-medlemmar har Sverige ställt sig bakom omfattande sanktioner som införts mot Ryssland med början 2022, se en översikt över sanktionerna här. 

Efter Donald Trumps återkomst som president i USA i början av 2025 uppstod snabbt en djup kris i relationerna mellan USA och EU, och även inom Nato (läs mer om detta här, samt denna artikel i Utrikesmagasinet).

Ansökan om Natomedlemskap

Det historiska beslutet att ansöka om medlemskap i Nato kom mindre än tre månader efter den ryska invasionen 2022. Beslutet fattades parallellt med Finland som länge har varit Sveriges närmaste säkerhetspolitiska partner. De båda länderna ansökte samtidigt om inträde i försvarsalliansen. 

Men ett medlemskap måste godkännas av alla befintliga Natomedlemmar och det visade sig snart att både Turkiet och Ungern satte sig på tvären. Turkiet anklagade Sverige för att skydda terrorister och först i juli 2023 sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ja till att godkänna i Sveriges medlemskap – mot löften om samarbete mot terrorism och för ett turkiskt närmande till EU. I januari 2024 ratificerade det turkiska parlamentet till slut Sveriges medlemskap.

Därmed återstod bara Ungern. Regeringen i Budapest sköt länge upp ratificeringen av det svenska medlemskapet med hänvisning till att svenska politiker uttalat sig kritiskt om Ungern. Men en månad efter Turkiet röstade även det ungerska parlamentet för ratificering och efter en rad formella steg blev Sverige officiellt Natos 32:a medlemsland den 7 mars 2024.

Både Turkiet och Ungern ratificerade den finländska ansökan nästan ett år tidigare och Finland blev medlem den 4 april 2023.

Turkiets utdragna motstånd mot Sveriges Natomedlemskap bidrog till försämrade relationer med stora delar av den muslimska världen, bland annat eftersom demonstrationer i form av koranbränningar förekommit och väckt starka reaktioner (se Kalendarium).

EU-medlem

Redan det kalla krigets slut i början av 1990-talet innebar nya förutsättningar för utrikespolitiken. Inför inträdet i EU ändrades ordalydelsen till att handla om militär alliansfrihet med ”möjlighet” till neutralitet. Den säkerhetspolitiska doktrin som rått sedan 1940-talet luckrades upp ytterligare 2002, då ordet neutralitet bara användes för att beskriva det som varit.

Inom EU deltar Sverige i försvarssamarbete i form av fredsbevarande uppgifter och gemensamma insatsstyrkor för krishantering.  

Trots att militär alliansfrihet officiellt rådde anslöt sig Sverige också 1994 till Natos samverkansorgan Partnerskap för fred (PFF), och bidrog till Natoledda insatser i Kosovo och Afghanistan. Sverige var också ett av fem länder som 2014 erbjöds ett förstärkt samarbete med Nato inom ramen för Enhanced Opportunity Program (EOP). Vidare ingick landet särskilda försvarsavtal med Finland och med USA (se nedan).

Som EU-medlem anslöt sig Sverige våren 2001 till Schengenområdet som innebär ett samarbete kring öppna gränser. Sverige har varit en av de starkaste förespråkarna för EU:s utvidgning med nya medlemsländer.

Första halvåret 2023 var Sverige för tredje gången ordförandeland i EU. De tidigare gångerna var 2001 och 2009.

Nordiskt samarbete

Med grannländerna i Norden har Sverige sedan länge nära samarbete. Ländernas parlament har utbyte genom Nordiska rådet som bildades 1952, och på regeringsnivå sker samarbetet genom Nordiska ministerrådet som bildades 1971. Passfrihet och gemensam arbetsmarknad gäller inom Norden sedan 1954. Förutom Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige räknas också de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland som medlemmar.

Omfattande bistånd

Sitt vidare internationella engagemang har Sverige till stor del gett uttryck för inom ramen för FN, som har utgjort en hörnsten i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. FN:s andra generalsekreterare var svensken Dag Hammarskjöld (1953–1961). Sverige har alltid tillhört FN:s största bidragsgivare, både ekonomiskt och med personal. Under ett antal år stod Sverige för det största biståndet räknat per invånare. Enligt ett politiskt beslut skulle biståndet motsvara 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Den högerregering som tillträdde i oktober 2022 beslutade dock att slopa enprocentsmålet och i stället lägga en treårig budget som bestäms i kronor. En annan inriktning på biståndet aviserades också, med fokus på Ukraina och ”det östliga närområdet". Redan 2023 blev Ukraina det största bilaterala biståndslandet (se Kalendarium).

Regeringen vill även villkora delar av biståndet samt minska det till många FN-organ, fonder och program. I slutet av 2024 stoppades stödet till FN:s organisation för palestinska flyktingar, Unrwa, som en följd av den israeliska regeringens hårda kritik mot organisationen. Sverige hade dittills varit en av de största biståndsgivarna till Unrwa. Biståndet drogs in trots att många anser att endast Unrwa har kapacitet att effektivt stödja befolkningen i Gaza som är svårt utsatt under kriget mellan Israel och den terrorstämplade gruppen Hamas. Andra länder i Europa fortsätter att stödja Unrwa (läs mer i Utrikesmagasinet).

Tidigare har en stor del av de internationella anslagen kanaliserats via FN, EU och Världsbanken. Ungefär hälften av biståndsbudgeten har gått till bilateralt bistånd, direkt till ett enskilt land. Sverige gav tidigare bilateralt bistånd till 125 länder, men regeringen beslutade 2007 att minska antalet för att göra biståndet mer effektivt. Antalet bilaterala biståndsländer har sedan legat på drygt 30. Mest bistånd har gått till afrikanska länder, även om Afghanistan tidigare var största enskilda mottagare och Palestina också legat högt på listan. Nu får Ukraina drygt tre gånger mer än tvåan Kongo-Kinshasa.

Feministisk utrikespolitik

Sverige blev 2014 det första landet i världen att föra feministisk utrikespolitik. Åtta senare blev Sverige också först i världen med att avskaffa feministisk utrikespolitik.

Den nya inriktningen lanserades när en socialdemokratiskt ledd regering tillträdde hösten 2014. Utrikesminister Margot Wallström presenterade en grundsten bestående av tre ”r”: rättigheter, representation och resurser – kvinnor ska fullt ut omfattas av mänskliga rättigheter, delta i beslutsfattande och ha jämlik tillgång till medel och tillgångar. Politiken väckte uppmärksamhet och fick efterföljare i världen, både bland länder och organisationer. Men kritik förekom också och efter regeringsskiftet 2022 blev ett av den nye utrikesministern Tobias Billströms första besked att den feministiska utrikespolitiken skulle skrotas.

Försvaret

Sverige införde allmän värnplikt 1901 och satsade efter andra världskriget på ett starkt försvar. De stående styrkorna var få, men genom en snabb mobilisering skulle landet kunna ställa upp betydande resurser. En följd av neutralitetspolitiken var att huvuddelen av krigsmaterielen tillverkades i en växande svensk försvarsindustri.

Efter kalla krigets slut minskade Sverige under 1990-talet gradvis personalen inom försvaret och lade ned regementen. Det tidigare så kallade invasionsförsvaret ersattes av ett betydligt mindre ”insatsförsvar”. Allt färre gjorde värnplikt. År 2010 blev värnplikten "vilande" i fredstid. Men 2017 beslutade regeringen att återinföra plikten att mönstra och göra grundutbildning, då försvarsmakten inte lyckats rekrytera tillräckligt många och säkerhetsläget hade försämrats. År 2018 kallades runt 4 000 ungdomar in för att göra värnplikt och siffran har sedan ökat till omkring 7 000. Lagen om värnplikt omfattar numera både kvinnor och män.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrades inte minst när oroligheter bröt ut i Ukraina och Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Det anfördes som skäl när Sverige 2016 ingick ett bilateralt försvarsavtal med USA, och 2018 ett trepartsavtal med Finland och USA om fördjupat militärt samarbete. Efter ansökan om Natomedlemskap – men innan medlemskapet godkänts – ingick Sverige också i slutet av 2023 ett nytt avtal med USA om än mer fördjupat samarbete som bland annat innebär att amerikansk militär har tillgång till militära anläggningar i Sverige. Avtalet trädde i kraft 2024.

Den första svenska insatsen utomlands inom ramen för Nato kom när en bataljon i början av 2025 anslöts till alliansens multinationella brigad i Lettland. Bataljonen ska bevaka gränsen mot Ryssland i ett halvår i taget, med en dansk styrka som avbytare.

Förutom vapenleveranser till Ukraina (se ovan) ledde den ryska invasionen till ett beslut om att öka den svenska försvarsbudgeten från 1,2 till 2 procent av BNP. I mars 2025, när försvarsutgifterna redan beräknats ha stigit till 2,4 procent av BNP, gav regeringen besked om att de ska öka till runt 3,5 procent 2030 (se Kalendarium).

Sverige har bidragit till FN:s fredsarbete alltsedan det första fredsbevarande uppdraget inleddes, i Mellanöstern 1948. Sammanlagt har över 80 000 svenskar deltagit i fredsbevarande insatser runt om i världen. Under 2022 var cirka 325 svenska militärer, poliser och civilpersoner aktiva i ett tiotal länder. Det stora flertalet av dem deltog i FN-insatsen Minusma i Mali, som dock avvecklas under 2023.

Om våra källor

Sverige – Ekonomisk översikt

Sverige har en exportorienterad, högteknologisk och väl diversifierad ekonomi som räknas som en av världens mest konkurrenskraftiga. Trä, järnmalm och vattenkraft lade basen för en robust ekonomi som sedan har utvecklats till att omfatta bland annat informationsteknik, förutom en stor tjänstesektor. Ordning i statsfinanserna har varit en ledstjärna för den ekonomiska politiken.

Sverige är ett utpräglat höginkomstland, enligt FN:s indelning av världens länder i fyra kategorier (se alla länder här). Ekonomin är den 14:e största i världen räknat per invånare.

Fram till 1870-talet levde de flesta svenskar däremot i ett fattigt jordbrukarsamhälle. En omfattande industrialisering och ett öppet handelsklimat gjorde att varuexporten därefter växte snabbt. I dag domineras ekonomin av tjänstesektorn.

Socialdemokraterna som styrde under större delen av 1900-talets andra hälft hade som målsättning att nå full sysselsättning och hög välfärdsnivå i kombination med hög tillväxt och minskade inkomstskillnader. Framför allt för att trygga välfärden byggdes den offentliga sektorn ut med hjälp av skattemedel, vilket medförde att det samlade svenska skattetrycket var ett av de högsta i världen. Det är denna politik som har kallats ”den svenska modellen”. Den borgerliga regering som styrde 2006–2014 tog inte avstånd från modellen (se vidare nedan). Men skatter och sociala avgifter som vid millennieskiftet uppgick till nästan hälften av BNP har minskat och låg 2023 på drygt 41 procent av BNP, vilket var nära snittet i EU. 

Den goda ekonomiska tillväxten under de första decennierna efter andra världskriget avtog på 1970-talet. En första kris inträffade i mitten av årtiondet med höjda oljepriser och stigande kostnader för arbetskraften. Många arbetstillfällen i industrin försvann medan den offentliga sektorn växte, liksom budgetunderskottet.

Statsekonomisk kris

Kring 1990 kunde grundläggande svagheter i ekonomin inte längre hanteras, och den största tillbakagången sedan 1930-talet inleddes. Den borgerliga regeringen 1991–1994 tvingades uppleva tre år med negativ tillväxt som skapade massiva underskott i statsbudgeten. Regeringen kunde dock inleda privatiseringar av affärsverk och statliga bolag, och krisen började avta 1994 sedan man tvingats låta valutan, kronan, falla i värde.

Från mitten av 1990-talet genomfördes genomgripande åtstramningar i avsikt att skapa budgetbalans och bryta trenden med växande statsskuld. Saneringen av ekonomin ledde till lägre räntor och ökade reallöner tack vare låg inflation. De kraftfulla åtgärderna bidrog till att tillväxten åter tog fart. Kraftig expansion bland telekommunikations- och informationstekniksföretag och en snabbt stigande aktiebörs gjorde sitt till.

Efter tusenårsskiftet följde en internationell lågkonjunktur och den så kallade IT-bubblan sprack. Många övervärderade dataföretag gick i konkurs och arbetslösheten ökade. Trots problemen låg den ekonomiska tillväxten strax under 2 procent de här åren, vilket var högre än i många andra länder.

En stark uppgång i den globala konjunkturen inleddes 2004. Regeringen utlovade åter höjda bidrag och vissa skattesänkningar, bland annat slopad skatt på arv och gåvor. Men det stora antalet sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetslösa var en tung börda för statens finanser. Den ekonomiska uppgången var ändå fortsatt stark och en viss ljusning på arbetsmarknaden kunde märkas.

Jobbskatteavdrag

Uppgången förstärktes när den borgerliga regeringen från 2006 började genomföra sitt program med sänkta inkomstskatter för löntagare samt skärpta regler för bidragstagare och lägre arbetslöshetskassa. Regeringen inledde också försäljningar av statliga bolag.

Ekonomin gick starkt tills den närmast störtdök när den internationella finanskrisen blev ett faktum hösten 2008. Varslen haglade, inte minst inom verkstadsindustrin. Arbetslösheten sköt i höjden, investeringarna föll och räntorna nådde rekordlåga nivåer. Tillväxten blev negativ, BNP sjönk med 5 procent 2009. Regeringen höll länge emot krav på stimulansåtgärder, men presenterade småningom ökade statsbidrag till kommunerna och fler arbetsmarknadspolitiska satsningar. Ganska snart vände kurvorna uppåt och tillväxten 2010 blev lika bra som den varit dålig året innan. Sverige var ett av de länder som klarade krisen allra bäst. En bidragande orsak var den strama finanspolitik som gällt sedan 1990-talets sanering, och det budgetöverskott som fanns före krisen.

Den borgerliga regeringen som valdes om 2010 hade fortsatt fokus på att reformera arbetsmarknaden och få kontroll över statliga utgifter. Den saknade dock egen majoritet i riksdagen och led ett tidigt nederlag när oppositionen lade käppar i hjulen för fortsatt försäljning av statliga bolag. Fortsatt tröghet i den globala ekonomin och inte minst krisen i eurozonen bidrog också till att tillväxten bromsade upp.

Ändå fortsatte tillväxten per invånare liksom effektivitet och produktivitet att vara starkare i Sverige än generellt i Västeuropa och i USA. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i EU fram till 2021 (då Nederländerna gick om). Den höga siffran beror till stor del på den höga andelen kvinnor som arbetar. 

Trots den stora inbromsningen 2009 låg tillväxten mellan 2005 och 2015 i genomsnitt på 1,8 procent. Skuldkvoten, det vill säga statsskulden som andel av BNP, har mer än halverats sedan 1990-talet.

Covid-19-pandemin slog 2020 hårt mot ekonomin, trots att Sverige stängde ned i betydligt mindre utsträckning än andra länder. Syftet med strategin att hålla samhället så öppet som möjligt var aldrig formellt att ”rädda” ekonomin, men många hoppades ändå att det skulle bli en följd. Flera extraordinära budgetar med miljardbelopp antogs, plus en rad krediter och garantier. Åtgärderna omfattade stöd för korttidspermitteringar, omställningar, företagsakut och hyror, samt anstånd för arbetsgivaravgifter, skatt och moms. Över lag klarade Sverige trots allt det första coronaåret bättre än de flesta europeiska länder och något bättre än genomsnittet i världsekonomin, enligt IMF. Det anses till stor del bero på väl utvecklad digitalisering, som bidrar till att många kunde arbeta på distans, samt en relativt liten besöksnäring.

Trots att pandemin fortsatte vände kurvorna uppåt 2021, i Sverige som i världen i stort. I februari 2022 inledde dock Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina vilket innebar en ny press på ekonomin, med inflation, stigande energipriser och snabbt växande osäkerhet.

Centralbanken höjde styrräntan stegvis, efter att den legat på noll eller minus i nästa tio år, från 0 procent i april 2022 till 4 procent ett och ett halvt år senare. Först i maj 2024 kom en första sänkning och sedan har det fortsatt nedåt.

Tillväxten i Sverige låg EU:s bottenskikt och hamnade strax under nollstrecket 2023. Inflationen steg till runt 10 procent i slutet av 2022 och början av 2023, men föll sedan tillbaka igen och var två år efter den ryska invasionen nere på ungefär samma nivå som tidigare.

Utrikeshandel

Sverige som har en liten hemmamarknad är extremt beroende av handel med omvärlden. Exporten är normalt större än importen. Traditionella exportvaror som trä, pappersmassa, järn och stål har numera sällskap av bland annat elektronik och telekomutrustning. Techbranschen står för en dryg tiondel av den totala exporten.

Drygt hälften av BNP utgörs av export av varor och tjänster jämfört med drygt en fjärdedel 1992. Merparten av alla produkter som tillverkas går på export.

Bytesbalansen uppvisar sedan mitten av 1990-talet överskott efter många år av underskott. Exporten av tjänster uppgår till nästan en tredjedel av den totala exporten. 

Handeln sker främst med EU och särskilt med Tyskland samt grannländerna i Norden (även Norge, som inte är EU-medlem). Utbytet med USA och länder i Asien har vuxit snabbt de senaste åren.

Om våra källor

Sverige – Naturtillgångar, energi och miljö

Sverige har stora naturresurser framför allt i form av skog, järnmalm och vattenkraft. Energikonsumtionen är hög men användningen av fossila bränslen är förhållandevis låg. Vattenkraften samt kärnkraft och biobränslen har möjliggjort en minskning av oljeimporten.

Sverige är den enda stora järnmalmsexportören i EU och står för ett par procent av produktionen i världen. Även tillgångarna av koppar, bly, zink, guld, silver och uran hör till de största inom EU. Uranbrytning förekommer dock inte (det är förbjudet i lag sedan 2018). Sverige är också en av de större exportörerna av papper, pappersmassa och trävaror i världen.

Gruvnäringen har spelat en stor roll i århundraden. I Bergslagen hade Sala silvergruva sin glansperiod under 1500-talet, och Falu koppargruva producerade mest under 1600-talet. Järnmalmen i Bergslagen var också viktig. Dagens svenska gruvindustri finns i huvudsak i Norrland och domineras av två bolag. Statliga LKAB (Luossavaara-Kiirunavaara AB) bryter järnmalm i Kiruna-Malmberget. Boliden AB utvinner främst koppar och zink, i Aitik i norra Lappland samt i Skelleftefältet och i Garpenberg i Dalarna.

Sverige har sedan 1970-talet strävat efter att minska beroendet av olja. I dag används oljan i huvudsak inom transportsektorn, medan industrin till stor del använder biobränsle och värmeproduktionen klaras med elvärme och fjärrvärme. I fjärrvärmeanläggningarna används i första hand biobränslen och till viss del fossila bränslen, men även värmepumpar och spillvärme från industrin. Bland biobränslen ingår rester från skogsbruk och skogs- samt pappersindustri, energigrödor och eldning av sopor. Billig vattenkraft var en viktig faktor i Sveriges industriella utveckling och är fortfarande central för elproduktionen.

Kärnkraften har länge varit omstridd. Efter en folkomröstning 1980 beslöt riksdagen att alla kärnkraftverk skulle vara helt avvecklade senast år 2010. Efter flera års politiska diskussioner upphävdes det beslutet 1997, men de båda reaktorer som fanns i Barsebäck stängdes 1999 och 2005. En ny energiuppgörelse träffades 2009 och innebär att befintliga kärnkraftverk får ersättas med nya, dock utan statliga subventioner. Därefter har ytterligare fyra reaktorer stängt (2015, 2017, 2019 och 2020), av lönsamhetsskäl. Sex reaktorer är kvar i drift, i Ringhals på västkusten samt i Forsmark och Oskarshamn vid Östersjökusten.

Ännu en energiöverenskommelse träffades 2016 och satte som mål att all elproduktion skulle vara förnybar 2040. Men tre år senare lämnade Moderaterna och Kristdemokraterna överenskommelsen och krävde att målet skulle vara fossilfri elproduktion i stället för förnybar. Skillnaden är framför allt kärnkraft, som räknas som fossilfri men inte förnybar.

Den borgerliga regering som tillträdde hösten 2022 vill satsa stort på utbyggnad av kärnkraften, med flera reaktorer och kärnkraftverk på flera platser.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Det kalla klimatet, elkrävande industri och de långa avstånden bidrar till att Sverige har hög energikonsumtion. Men användningen av fossila bränslen är låg i ett internationellt perspektiv och motsvarar endast en knapp fjärdedel av energin som förbrukas, enligt energiorganet IEA. En dryg fjärdedel kommer från kärnkraft och hälften från förnybara energikällor. Bland dem dominerar biobränsle och vattenkraft, som används främst till uppvärmning respektive elproduktion, men andelen vind- och solkraft ökar stadigt och stod 2022 för drygt 7 procent av energiförsörjningen.

Vad gäller elektricitet står de förnybara källorna för 70 procent. Om man i stället ser till fossilfri elproduktion och därmed räknar in kärnkraften är andelen närmast 100 procent. Fossila bränslen används alltså i princip inte till elförsörjningen i Sverige.

Den enskilt största förnybara källan är vattenkraft, som har nyttjats i århundraden i Sverige. Det finns över 2 000 vattenkraftverk, främst i Norrland, och de ger 40 procent av elförsörjningen. Vindkraften har stadigt byggts ut sedan millennieskiftet och står i dag för 20 procent av elproduktionen.

Kärnkraftens andel har samtidigt minskat, från som mest hälften av landets elproduktion till knappt 30 procent. Resterande el kommer främst från förnybara biobränslen, där rester från skogsbruket är huvudkälla och används i värmekraftverk.

Elmarknaden avreglerades 1996. Detta ledde inte till lägre elpriser utan tendensen blev i stället ett närmande till de högre priserna i omvärlden. Sverige både säljer och köper el men är totalt sett en stor nettoexportör av el.

KLIMAT OCH MILJÖ

Sverige har länge setts som en ledande nation i arbetet för en mer fossilfri värld. Som ett av de första länderna i världen införde landet koldioxidskatt 1991. Utsläppen av växthusgaser har minskat ganska stadigt sedan mitten av 1990-talet. Tendensen är densamma större delen av västvärlden men minskningen är större i Sverige än i flertalet andra länder. Räknat per invånare är utsläppen bland de lägsta i EU – bara Malta och Bulgarien hade ännu lägre utsläpp 2020.

Sett till hela världen ligger Sverige något över mitten i fråga om utsläpp totalt, och strax under mitten sett till utsläpp per invånare.

Sverige är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Här har Sverige ett mer ambitiöst mål med sikte på nettonoll 2045, och därefter negativa utsläpp. Det kan exempelvis ske genom upptag av koldioxid i skog och mark eller genom investeringar i förnybart utanför landets gränser.

Sedan 2018 gäller ett klimatpolitiskt ramverk, som omfattar en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd (ett expertorgan med uppdrag att utvärdera klimatpolitiken). Ramverket innebär att regeringen måste presentera en klimatredovisning i budgeten varje år, och att en klimatpolitisk handlingsplan ska tas fram vart fjärde år (efter genomfört riksdagsval). Det är inom ramverket som Sveriges nettonollmål har fastslagits (se ovan).

Den nuvarande regeringen har fått stark kritik för en rad åtgärder som införts efter maktskiftet 2022 och som anses bromsa klimatomställningen. Det gäller bland annat minskad reduktionsplikt på bränsle, sänkning av bensin- och dieselskatten, borttagen bonus på miljöbilar, slopad reform av reseavdrag som skulle gynna annat än bilåkande, minskat underhåll av järnvägar och skrotad flygskatt. Klimatpolitiska rådet varnar för att målen inte kommer att uppnås med den förda politiken.

Klimatutmaningar

Klimatförändringarna märks i Sverige inte minst genom att det blir varmare och regnar mer. Det meteorologiska institutet SMHI konstaterade i en rapport 2022 att genomsnittstemperaturen i Sverige stigit med 1,9 grader sedan slutet av 1800-talet, en ökning som är nästan dubbelt så stor som det globala genomsnittet. Mängden nederbörd har ökat samtidigt som snötäcket i snitt ligger 16 dagar kortare tid på bara 30 år.

Samtidigt är Sverige liksom merparten av länderna i västvärlden relativt väl rustat för att klara klimatförändringarna. I klimatanpassningsindexet ND-Gain ligger Sverige på plats 7 i världen (listan finns här).

Övriga miljöproblem

Övergödning hotar Östersjön som är ett av världens mest förorenade hav. Övergödningen orsakas av utsläpp av näringsämnen från jordbruk runt havet och leder till algblomning, syrebrist och bottendöd.

Den biologiska mångfalden hotas av det intensiva nyttjandet av mark och vatten. Under 1900-talet planterades skog på stora delar av det som tidigare var jordbruksmark. Det kalhyggesbruk som dominerar skogsbruket leder till kraftigt minskad mångfald av arter. Närmare 70 procent av landarealen i Sverige täcks av skog men högst 15 procent består i dag av naturskog.

Sverige och även Finland fick kritik av Världsnaturfonden WWF i början av 2025 för att inte skydda viktiga ur- och naturskogar genom att utnyttja kryphål. De lever därmed inte upp till EU-åtaganden när tusentals hektar skog avverkas. De båda länderna har mest skog i förhållande till landytan av alla länder i Europa.

Sjöar, vattendrag, skogsmark och grundvatten har försurats på grund av utsläpp av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Trots att utsläppen i Europa har minskat rejält dröjer försurningen kvar.

Om våra källor

Sverige – Jordbruk och industri

Jordbruket i Sverige är i hög grad mekaniserat och sysselsätter bara någon procent av arbetsstyrkan. Djurhållning har en framträdande roll och tre fjärdedelar av den brukade marken används till foderodling. Skogsbruket är omfattande medan fisket har minskat kraftigt. Inom industrin har fordonstillverkning, pappersvaror, telekommunikation, läkemedel samt järn och stål en framträdande roll.

Jordbruksmarken upptar drygt 7 procent av Sveriges yta. Merparten av jordbruksmarken består av åkrar medan cirka 15 procent är betesmark. Ungefär en femtedel av jordbruksmarken används till ekologisk produktion.

Förutsättningarna för odling varierar kraftigt med klimatet. I söder är växtperioden längre. Här finns stora gårdar och spannmålsodling är vanligt. I norr är gårdarna mindre och djuruppfödning dominerar. Antalet gårdar har mer än halverats på 40 år, utan att produktionen har minskat. Det svenska jordbruket är numera vanligen ett högteknologiskt enmansföretag. Ofta kombineras själva jordbruket med skogsbruk; tre jordbruk av fyra har också skogsbruk. Ungefär varannan lantbrukare har en annan huvudsyssla utanför jordbruket.

Mjölk är den enskilt största produkten. Uppfödning av nötkreatur, svin eller fjäderfä är vanligt. Vete, oljeväxter och sockerbetor är vanliga grödor i söder. I norr är korn och havre vanligare. Såväl mjölkprodukter som kött, spannmål och potatis går i huvudsak till inhemsk konsumtion.

Jordbruket skyddades tidigare av inhemska marknadsregler och gränsskydd. Riksdagen beslutade om en omfattande avreglering 1990, men EU-medlemskapet 1995 medförde i stället att Sverige fick anpassa sig till EU:s strikt reglerade jordbrukspolitik. Inom EU har Sverige fortsatt att verka för en avreglering av jordbruket.

Böndernas ekonomiska föreningar och kooperativ äger större delen av jordbrukets förädlingsindustri. Så gott som alla mejerier är bondeägda och i spannmålshanteringen är bondekooperationen ledande.

Skogsbruk och fiske

Två tredjedelar av Sveriges landareal är täckt av skog, som till 80 procent består av gran och tall. Den mesta skogen är privatägd men staten, genom Sveaskog, är den största enskilda ägaren med en andel på 14 procent av skogen. Det moderna mekaniserade skogsbruket har avverkat stora delar av de gamla naturskogarna och känsliga fjällnära skogar. Under senare år har antalet nationalparker, naturreservat och andra skyddsvärda områden ökat med hjälp av nya lagar om biologisk mångfald och hållbar utveckling samt EU:s program Natura 2000.

Fiskenäringen har stora problem liksom i många andra länder och i dag finns knappt 1 000 båtar med fiskelicens i Sverige. Miljöförstöring och överfiske utgör stora problem. Särskild uppmärksamhet väcker det industriella fisket i den känsliga Östersjön, där stora båtar ”dammsuger” stora områden på strömming och skarpsill. Fångsterna används i huvudsak till framställning av fiskmjöl som säljs till fiskodlingar på andra håll. Samtidigt har det småskaliga kustnära fisket närmast slagits ut. Världsnaturfonden har rödlistat strömmingen (också kallad sill) i Östersjön, vilket innebär att den anses vara allvarligt hotad.

Industri

Traditionella industrier med råvaror från skogen och gruvorna fick under 1900-talet sällskap av verkstadsföretag som framgångsrikt utvecklade svenska uppfinningar. Mot slutet av seklet växte en tekniskt avancerad tillverkning fram inom bland annat läkemedel, telekommunikationer och informationsteknik (IT). Ett litet antal välkända storföretag med internationell verksamhet svarar för en stor del av sysselsättning, produktion och export.

Det utländska ägandet i svensk industri har ökat starkt och några företag har blivit uppköpta av utländska bolag. Samtidigt etablerar sig fler svenska bolag utomlands, både för att få lägre kostnader och för att kunna växa i den globala konkurrensen.

Tillverkningsindustrin är till övervägande del privatägd, medan statens ägande är mer omfattande bland tjänsteföretagen. Statliga affärsverk och statligt ägda företag omvandlades i början av 1990-talet till bolag eller privatiserades helt eller delvis. Exempelvis blev Televerket 1993 Telia AB (och senare Telia Sonera samt från 2016 Telia Company). Andra affärsverk som blev bolag var Posten, Vattenfall och Statens järnvägar (SJ AB).

Efter oljekrisen 1973 fram till 1982 gick skogs- och stålindustrin och gruvnäringen igenom en strukturomvandling liksom varvsindustrin, som nästan slogs ut. Redan tidigare hade större delen av textil-, konfektions- och skotillverkningen flyttat utomlands eller lagts ner.

Under andra hälften av 1990-talet skedde en snabb expansion av IT-sektorn och telekommunikationer. Flera nya företag bildades och nådde stor framgång. Efter en kraftig nedgång i början av 2000-talet, med många konkurser och stora nedskärningar som följd, har branschen återhämtat sig. Ericsson är en världsledande tillverkare av mobiltelefonsystem. Det svenska IT-undret har varit fortsatt livaktigt, med till exempel Skype och Spotify som utvecklat nya telefoni- och musiktjänster.

Verkstadsindustrin är viktig men inte minst fordonssektorn har länge varit pressad. Både Volvo och Saab sålde runt millennieskiftet sin biltillverkning till amerikanska biljättar och lastbilstillverkaren Scania köptes lite senare av tyska Volkswagen. Volvos personbilstillverkning kontrolleras numera i huvudsak av kinesiska Geely som också äger delar av det svenska AB Volvo. Det är Sveriges största bolag sett till omsättningen, och en av världens största lastbilstillverkare. Saab tillverkar inte längre några bilar. Däremot finns försvarskoncernen och flygplanstillverkaren Saab AB kvar, i svensk ägo.

Andra stora företag inom verkstadsindustrin är ABB, som bildades av ”svenska” Asea och ”schweiziska” Brown Boveri, Electrolux (vitvaror), SKF (kullager) och Atlas Copco (borrutrustning). Skogsindustrin svarar för en avsevärd del av industriproduktionen och trävaror, papper och pappersmassa står för en tiondel av varuexporten.

En annan betydelsefull bransch är kemi- och läkemedelsindustrin. Det numera tyskägda Aga som tillverkar gas är ett världsnamn. Läkemedelsföretaget Pharmacia köptes 2003 av amerikanska Pfizer och lades senare ned, men en del av verksamheten i Sverige har fortsatt i nya bolag. Astra slogs samman med brittiska Zeneca 1999 och Astra Zeneca, ett av världens största läkemedelsbolag, har fortfarande stor verksamhet i Sverige.

Livsmedelsindustrin domineras av företag som ägs av jordbrukarnas sammanslutningar (till exempel Scan och Arla Foods med huvudkontor i Danmark), av konsumentkooperationen (Coop) och av dotterbolag till internationella storföretag.

Om våra källor