Storbritannien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/storbritannien/
Kelter, romare, angler och saxare, danska vikingar och normander lade grunden till det som skulle bli en av Europas och världens stormakter. Vid 1900-talets början var Storbritannien centrum i ett imperium där det brukade sägas att solen aldrig gick ned. Avkoloniseringen efter andra världskriget har gjort Storbritannien till ett mer vanligt land, men dess politiska, ekonomiska och kulturella inflytande är fortfarande stort. 2020 lämnade Storbritannien EU efter en folkomröstning som skapade stora spänningar i samhället.
Storbritannien – Geografi och klimat
Storbritannien är ungefär hälften så stort som Sverige och består av England, Skottland och Wales samt Nordirland på ön Irlands nordöstra del, liksom ögrupperna utanför Skottland. Den enda landgränsen går mellan Nordirland och republiken Irland. Klimatet är milt tack vare närheten till den varma Golfströmmen.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 244 110 km2 (2025)
- Tid
- svensk –1 timme
- Angränsande land/länder
- Irland
- Huvudstad med antal invånare
- London cirka 9 miljoner (uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Birmingham, Leeds, Glasgow, Sheffield, Manchester, Bradford, Edinburgh, Liverpool
- Högsta berg
- Ben Nevis (Skottland, 1344 m ö h)
- Viktiga floder
- Severn, Themsen
- Största sjö
- Lough Neagh, Loch Lomond
- Medelnederbörd/månad
- London 64 mm (nov), 37 mm (april)
- Medeltemperatur/dygn
- London 18 °C (juli), 4 °C (jan)
Storbritannien – Befolkning och språk
Storbritannien är med sina nästan 70 miljoner invånare ett av Europas folkrikaste länder. Fem av sex britter bor i England. En stor del av befolkningsökningen beror på invandring. Utöver engelskan är walesiska och skotsk gaeliska urspråk.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 68 350 000 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 280 (2022)
- Andel invånare i städerna
- 85 procent (2023)
- Nativitet/födelsetal
- 10,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,1 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2022)
- Befolkningstillväxt
- 0,8 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 82 år (2022)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 84 år (2022)
- Förväntad livslängd för män
- 80 år (2022)
- Andel kvinnor
- 50,8 procent (2023)
Storbritannien – Religion
I Storbritannien finns en lång rad religioner och samfund. Det finns två nationella kyrkor: den anglikanska i England och den presbyterianska i Skottland. Under de senaste årtiondena har samhället dock blivit alltmer sekulariserat.
Storbritannien – Utbildning
Val av skola och utbildning hänger starkt samman med vilkenn samhällsklass man tillhör. Det finns både statliga och privata skolor. En förändring som skett på senare år är att det vuxit fram en rad nya alternativ inom det statliga systemet, vilka till viss del finansieras av privata aktörer.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 99,5 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 15 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,0 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 10,6 procent (2022)
Storbritannien – Sociala förhållanden
Storbritannien är ett klassamhälle med djupa sociala klyftor. Det råder även stora skillnader mellan olika delar av landet. Ekonomin är betydligt starkare i söder än i norr. Detta ger bland annat utslag i statistiken över förväntad livslängd. I England lever man två år längre än i Skottland.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 10,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,1 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 4 per 1000 födslar (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2022)
- Förväntad livslängd
- 82 år (2022)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 5 139 US dollar (2022)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 11,3 procent (2022)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 40 procent (2024)
Storbritannien – Kultur
Storbritannien är landet med William Shakespeare, The Beatles, James Bond och Banksy. I denna globala stormakt på kulturområdet finns en lång och stark tradition inom såväl litteratur som teater, en modern framgångsrik film- och tv-bransch och en sedan årtionden stark dominans inom populärmusiken.
Storbritannien – Äldre historia
Storbritanniens tidiga historia var orolig. På 400-talet föll de romerska härskarna och öarna invaderades av germanska folk. Normanderna tog vid år 1066 och avlöstes på 1400-talet av kungaätten Tudor. Från slutet av 1600-talet behövde de engelska monarkerna vinna stöd i parlamentet för att få igenom sina beslut. 1707 bildades Storbritannien då England, Skottland och Wales gick samman i en union. Den industriella revolutionen från 1700-talet fick ekonomin att blomstra. Samtidigt byggde britterna ett kolonialvälde som sträckte sig över flera kontinenter. Imperiet började dock vittra sönder under 1900-talet, inte minst på grund av de två världskrigen.
Storbritannien – Modern historia
Efter andra världskriget byggdes den brittiska välfärdsstaten. Goda år på 1950-talet följdes av försvagad ekonomin och på 1970-talet förvärrades krisen. Samtidigt hade en blodig konflikt blossat upp i Nordirland. Konservativa partiets valseger 1979 innebar ett politiskt skifte, där marknadskrafterna gavs större utrymme till priset av hög arbetslöshet. Partiet behöll makten till 1997, då Labour vann stort. Från 2010 styrde Konservativa partiet på nytt, i koalition eller på egen hand, till 2024, då Labour gjorde comeback i regeringsställning. Efter en folkomröstning lämnade Storbritannien EU 2020.
Storbritannien – Demokrati och rättigheter
Storbritannien är en demokrati med månghundraåriga rötter. Det första parlamentet bildades på 1200-talet och dagens parlamentariska system grundlades på 1600-talet. Det finns ett starkt skydd för politiska och medborgerliga rättigheter som i de flesta fall respekteras. Människorättsorganisationer har dock riktat kritik mot att myndigheterna fått allt större befogenheter att övervaka invånarna. Press- och yttrandefrihet råder.
Storbritannien – Inrikespolitik och författning
Storbritannien är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. I regel har Storbritannien majoritetsregeringar på grund av sitt valsystem. Nordirland, Skottland och Wales har även regionala parlament och visst självstyre. Två partier – Labour och Konservativa partiet (”Tories") – dominerar rikspolitiken sedan länge. Efter 14 år av konservativt styre återkom Labour till makten genom sin storseger i valet i juli 2024. Partiledaren Keir Starmer blev därmed premiärminister.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland/ Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- kung Charles III (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Keir Starmer (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Labour 411, Konservativa partiet 121, Liberaldemokraterna 72, Skotska nationalistpartiet 9, Sinn Féin 7, Demokratiska unionistpartiet 5, Reform UK 5, Plaid Cymru 4, Gröna partiet 4 (2024)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Konservativa partiet 365, Labour 203, Skotska nationalistpartiet 48, Liberaldemokraterna 11, Demokratiska unionistpartiet 8, Sinn Féin 7, Plaid Cymru 4 (2019)
- Valdeltagande
- 60 procent i parlamentsvalet 2024
- Kommande val
- parlamentsval senast 2029
Storbritannien – Skottland
Skottlands relation till London är kluven sedan länge. Regionen fick visst självstyre 1999, men Skotska nationalistpartiet (SNP), som styr i Edinburgh sedan 2007, vill ha självständighet. En majoritet av väljarna i Skottland röstade dock nej till fullt oberoende i en folkomröstning 2014. Diskussionen har dock fortsatt och eldats på av att en stor majoritet av skottarna ville förbli kvar i EU, som Storbritannien lämnade 2020.
Storbritannien – Nordirland
Konflikten mellan protestanter och katoliker i Nordirland går tillbaka till 1600-talet. Våldsvågen "The Troubles" inleddes i slutet av 1960-talet och kom att kräva över 3 700 människors liv. Sedan ett fredsavtal undertecknats 1998 har läget sakta normaliserats, men motsättningarna har gjort att det är svårt att bilda regeringar i provinsen.
Storbritannien – Utrikespolitik och försvar
Storbritannien är en utrikespolitisk och militär världsmakt i kraft av sitt permanenta medlemskap i FN:s säkerhetsråd, sina kärnvapen och sin ”särskilda relation” till USA. I Västeuropa kan bara Frankrike mäta sig militärt. Utträdet ur EU 2020 blev komplicerat, inte minst vad gäller den känsliga Nordirlandsfrågan. Storbritannien är en av de största och hårdaste uppbackarna av Ukraina i kriget mot Ryssland.
Fakta – försvar
- Armén
- 78 800 man (2024)
- Flygvapnet
- 30 500 man (2024)
- Flottan
- 31 800 man (2024)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,26 procent (2023)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,2 procent (2023)
Storbritannien – Ekonomisk översikt
Storbritannien är världens sjätte och Europas näst största ekonomi. Länge dominerade tung industri, där varvsindustrin och kolbrytning spelade stor roll. Sedan 1970-talet har tillverkningsindustrins betydelse för ekonomin minskat drastiskt. Numera svarar tjänstenäringarna, varav finanssektorn är en viktig del, för omkring tre fjärdedelar av BNP.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 49 464 US dollar (2023)
- BNP-tillväxt
- 0,3 procent (2023)
- Total BNP
- 3 380 855 miljoner US dollar (2023)
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,6 procent (2023)
- Industrins andel av BNP
- 17,5 procent (2023)
- Servicesektorns andel av BNP
- 72,5 procent (2023)
- Inflation
- 2,5 procent (2024)
- Statsskulden i andel av BNP
- 101,2 procent (2024)
- Utlandsskuld
- miljoner US dollar (2023)
- Valuta
- pund
- Varuexport
- 521 040 miljoner US dollar (2023)
- Varuimport
- 791 523 miljoner US dollar (2023)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 39 procent (2023)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner, ädelstenar med mera, fordon, råolja, elektronisk utrustning, läkemedel
- Största handelspartner
- USA, Tyskland, Nederländerna, Kina, Frankrike, Irland
Storbritannien – Naturtillgångar, energi och miljö
Storbritannien har stora tillgångar på olja, fossilgas och kol, även om alla kolgruvor i princip lagts ner. På senare år har även olje- och gasproduktionen minskat, men nya utvinningstillstånd har skapat debatt om hur klimatmålen ska nås. Genom bland annat ny kärnkraft hoppas landet bli koldioxidneutralt år 2050.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 413,58 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 5,94 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 308 650 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 4,6 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 50 416 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Storbritannien – Jordbruk och industri
Storbritannien producerar omkring 60 procent av de livsmedel som konsumeras i landet fastän jordbruk och fiske svarar för en bråkdel av BNP. Industrins andel av ekonomin har minskat kraftigt och både brexit och coronapandemin slog tillfälligt hårt mot flera stora branscher.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,6 procent (2023)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 71,7 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 13,2 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 17,5 procent (2023)