Rumänien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/rumanien/

Rumänien har tillhört många stora imperier: det romerska, det osmanska och Österrike-Ungern. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescu (1965– 1989) följde en turbulent övergång till demokrati och marknadsekonomi under 1990-talet. Numera är Rumänien väl förankrat bland västländerna genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.

Rumänien – Geografi och klimat

Rumänien är beläget mellan Balkanhalvön och det rysk-ukrainska slättlandet i den sydöstra delen av Europa. Landet är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige. I öster har Rumänien en cirka 25 mil lång kust mot Svarta havet.

Yta
238 391 km2 (2022)
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Ukraina, Moldavien, Ungern, Serbien, Bulgarien
Huvudstad med antal invånare
Bukarest (București) 1,8 miljoner (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Cluj-Napoca 309 000, Timişoara 303 000, Iaşi 263 000, Constanţa 254 000 (folkräkning 2011)
Högsta berg
Moldoveanu (2 544 m ö h)
Viktiga floder
Donau, Prut, Mures

Rumänien – Befolkning och språk

Före kommunismens fall 1989 hade Rumänien med europeiska mått en hög befolkningstillväxt, vilket delvis berodde på ett abortförbud som infördes av kommunistregimen. Sedan dess har antalet invånare minskat stadigt till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och omfattande utvandring. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
rumäner runt 80 procent, ungrare 5 procent, romer 2,5 procent, därutöver små grupper av ukrainare, tyskar, turkar, ryssar, tatarer m fl (folkräkning 2022) 1
Antal invånare
18 956 666 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
84 (2020)
Andel invånare i städerna
54 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
15,4 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,9 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,8 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
51,6 procent (2022)
Förväntad livslängd
73 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2021)
Förväntad livslängd för män
69 år (2021)
Språk
rumänska är officiellt språk, dessutom talas ungerska, romani och många andra språk
1. cirka 13 procent av dem som registrerades i folkräkningen uppgav inte någon etnisk tillhörighet; siffran för romerna är extra osäker, se texten.

Rumänien – Religion

I Rumänien råder numera religionsfrihet och kyrkornas betydelse har ökat sedan kommunisttiden då religionen trycktes tillbaka. Kristendom är den förhärskande tron och den rumänsk-ortodoxa kyrkan har en särställning.

Rumänien – Utbildning

Det rumänska utbildningssystemet har varit i djup kris ända sedan kommunistregimens fall 1989. Täta skiften på posten som utbildningsminister och fler än ett dussin reformer av skolsystemet har skapat osäkerhet hos både lärare och elever. Anslagen räcker inte för att ge god undervisning och många elever lämnar grundskolan i förtid eller med otillräckliga kunskaper.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
98,9 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
82,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,8 procent (2020)

Rumänien – Sociala förhållanden

Levnadsförhållandena i Rumänien är allmänt sett sämre än i de flesta europeiska länder. Trots förbättringar sedan millennieskiftet lever många ännu i fattigdom. Svåra förhållanden på barnhem förekommer, liksom människohandel där rumäner luras till bland annat prostitution.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
87,1 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
810 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
19 procent (2022)

Rumänien – Kultur

Det rumänska språket som härstammar från latin utgör kärnan i den rumänska kulturen. Portalgestalten inom litteraturen är 1800-talsförfattaren Mihai Eminescu. Satiren har en viktig plats; dramatikern Eugen Ionescu (fransk stavning Eugène Ionesco) var med sin surrealism typiskt rumänsk även om han liksom många andra kända rumäner verkade i exil i Frankrike.

Rumänien – Seder och bruk

Rumänska traditioner bär spår av de omgivande kulturer som haft inflytande över landet under århundraden. Gästfriheten är stor. De viktigaste helgerna hör till kristna traditioner.

Rumänien – Äldre historia

Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.

Rumänien – Modern historia

Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistdiktatur, där Nicolae Ceauşescu tog makten 1965. Han kontrollerade samhället med den fruktade säkerhetstjänsten Securitate. Men ekonomisk nedgång och svåra umbäranden för folket ledde till växande missnöje, och 1989 drevs Ceauşescu från makten. 1990-talet blev oroligt med strejker, protester och våld mot demonstranter. Idag är Rumänien fast förankrat i västvärlden genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.

Rumänien – Politiskt system

Författningen från 1991 har den franska konstitutionen som förebild. Det innebär bland annat att Rumänien är en republik vars president har stora befogenheter. Omfattande ändringar gjordes efter en folkomröstning 2003 för att anpassa författningen till EU:s lagstiftning inför landets inträde i unionen 2007.

Rumänien – Demokrati och rättigheter

Rumänien har ett fungerande demokratiskt maskineri och de medborgerliga fri- och rättigheterna respekteras som regel. Men systemet grumlas av korruption, diskriminering av minoriteter och brister när det gäller medier och rättsväsen.    

Rumänien – Aktuell politik

Under åren 2012 till 2019 var socialdemokratiska PSD ledande kraft i Rumäniens regeringar. Partiet motarbetade systematiskt myndigheternas försök att stävja den utbredda korruptionen vilket utlöste omfattande folkliga protester. När PSD hösten 2019 tvingades bort från makten tog liberala PNL över, men även PLN:s styre blev turbulent. Hösten 2021 formades en ny koalition när PSD och PLN slog sig samman med den ungerska minoritetens parti.   

Fakta – politik

Officiellt namn
România/ Rumänien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Klaus Iohannis (2014–)
Regeringschef
premiärminister Marcel Ciolacu (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Socialdemokratiska partiet (PSD) 110/47, Nationella liberala partiet (PNL) 93/41, koalitionen USR-PLUS 55/25, Alliansen för rumänsk förening (AUR) 33/14, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 21/9, övriga 18/0 (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialdemokratiska partiet (PSD) 154/67, Nationella liberala partiet (PNL) 69/30, Unionen rädda Rumänien (USR) 30/13, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 21/9, Liberalers och demokraters allians (Alde) 20/9, Folkrörelsepartiet (PMP) 18/8, etniska minoriteters partier 17/0 (2016) 2
Valdeltagande
33 procent i parlamentsvalet 2020, 50 procent i första omgången av presidentvalet 2019
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 2024
1. mandat i deputeradekammaren/senaten
2. mandat i deputeradekammaren/senaten

Rumänien – Utrikespolitik och försvar

Efter den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescus fall 1989 blev Rumäniens främsta utrikespolitiska mål att närma sig västvärlden. Numera är landet medlem av såväl EU som försvarsalliansen Nato. Samtidigt har Rumänien försökt ha goda förbindelser med Moskva, något som allvarligt försvårats av Rysslands angrepp på grannlandet Ukraina.  

Fakta – försvar

Armén
35 500 man (2022)
Flygvapnet
11 700 man (2022)
Flottan
6 800 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,95 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,3 procent (2021)

Rumänien – Ekonomisk översikt

Rumänien har goda ekonomiska förutsättningar i form av egna energitillgångar, bördig jord och många industrier, men övergången från kommunistisk centralstyrd ekonomi till marknadsekonomi blev turbulent och det dröjde länge innan utvecklingen kom i gång. De senaste tjugo åren har Rumänien dock presterat bättre än många andra länder i Östeuropa.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
15 892 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,8 procent (2022)
Total BNP
301 262 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
4,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
28,8 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
57,5 procent (2022)
Inflation
13,3 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
48,7 procent (2022)
Valuta
lei
Varuexport
96 706 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
132 483 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-2,6 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
76 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
maskiner och fordon, spannmål, kemikalier, metaller
Största handelspartner
Tyskland, Italien, Ungern, Kina, Polen

Rumänien – Naturtillgångar, energi och miljö

Rumänien har tillgångar av flera energislag som vattenkraft, olja och naturgas men reserverna är begränsade och landet är beroende av import för att klara sin energiförsörjning. En utbyggnad av kärnkraften pågår i syfte att minska beroendet av fossil energi och infria landets klimatmål. Samtidigt har regeringen fattat det kontroversiella beslutet att bygga ut en kolgruva.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 592 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
2 584 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
95,74 miljoner ton CO2ekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,97 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
68 664 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,6 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
16 459 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Rumänien – Jordbruk och industri

Rumänien har traditionellt varit ett framstående jordbruksland, men numera svarar näringen bara för några procent av BNP och avkastningen från jordbruket är bland de lägsta i Europa. Industrisektorn har bred bas. Den har sedan millennieskiftet expanderat efter krisåren under 1990-talet.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
4,5 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
30,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
28,8 procent (2022)

Rumänien – Industri

Den rumänska industrin har bred bas och har sedan millennieskiftet vänt uppåt efter krisåren under 1990-talet. Industrin svarar för drygt en tredjedel av landets bruttonationalprodukt (BNP) och sysselsätter 30 procent av arbetskraften.