Rumänien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/rumanien/

Rumänien har tillhört många stora imperier: det romerska, det osmanska och Österrike-Ungern. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescu (1965– 1989) följde en turbulent övergång till demokrati och marknadsekonomi under 1990-talet. Numera är Rumänien väl förankrat bland västländerna genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.

Geografi och klimat

Rumänien är beläget mellan Balkanhalvön och det rysk-ukrainska slättlandet i den sydöstra delen av Europa. Landet är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige. I öster har Rumänien en cirka 25 mil lång kust mot Svarta havet.

Yta
238 391 km2 (2018)
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Ukraina, Moldavien, Ungern, Serbien, Bulgarien
Huvudstad med antal invånare
Bukarest (București) 1 670 000 (folkräkning 2011)
Övriga större städer
Cluj-Napoca 309 000, Timişoara 303 000, Iaşi 263 000, Constanţa 254 000 (folkräkning 2011)
Högsta berg
Moldoveanu (2 544 m ö h)
Viktiga floder
Donau, Prut, Mures

Källor

Befolkning och språk

Före kommunismens fall 1989 hade Rumänien med europeiska mått en hög befolkningstillväxt, vilket delvis berodde på ett abortförbud som infördes av kommunistregimen. Sedan 1990 har antalet invånare stadigt minskat till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och en omfattande utvandring. Det är främst städernas befolkning som har minskat.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
rumäner 88,6 %, ungrare 6,5 %, romer 3,3 %; därutöver små grupper av ukrainare, tyskar, turkar, ryssar, tatarer m fl (folkräkning 2011)
Antal invånare
19 586 539 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
85 (2017)
Andel invånare i städerna
53,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
9,6 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
13,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,6 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
51,6 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2016)
Förväntad livslängd för män
72 år (2016)
Språk
rumänska är officiellt språk, dessutom talas ungerska, romani och många andra språk

Källor

Religion

Nästan nio av tio invånare i Rumänien tillhör den rumänska ortodoxa kyrkan. Över hälften av ungrarna i landet är protestantiska kalvinister medan de flesta andra är katoliker. Därutöver finns även lutheraner, baptister, pingstvänner samt knappt 10 000 judar och cirka 55 000 muslimer med turkisk eller tatarisk bakgrund.

Utbildning

Det rumänska utbildningssystemet har varit i djup kris ända sedan kommunistregimens fall 1989. Täta skiften på posten som utbildningsminister och fler än ett dussin reformer av skolsystemet har skapat osäkerhet bland lärare och elever, samtidigt som landets ekonomiska problem har urholkat de statliga utbildningsanslagen.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,6 procent (2016)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2016)
Läs- och skrivkunnighet
98,6 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
9,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
9,1 procent (2015)

Källor

Kultur

Det rumänska språket som härstammar från latin utgör kärnan i den rumänska kulturen. Portalgestalten inom litteraturen är 1800-talsförfattaren Mihai Eminescu. Satiren har en viktig plats; dramatikern Eugen Ionescu (fransk stavning Eugène Ionesco) var med sin surrealism typiskt rumänsk även om han liksom många andra kända rumäner verkade i exil i Frankrike.

Massmedier

Trots att lagen garanterar press- och yttrandefrihet uppstår ibland problem för massmedier som vill rapportera fritt och kritiskt. Politiska och ekonomiska påtryckningar från lokala politiker och affärsmän samt rena hot förekommer, särskilt mot regionala medier som skrivit om korruption och andra missförhållanden bland makthavare.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
71 procent (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
116 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

Närmare hälften av Rumäniens arbetsstyrka återfinns inom tjänstesektorn. Industrin sysselsätter en knapp tredjedel och jordbruket en femtedel. Miljontals rumäner beräknas arbeta i andra EU-länder och många försörjer sig inom den informella sektorn.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
15,0 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsförhållandena i Rumänien är allmänt sett sämre än i de flesta europeiska länder. När hela samhället och ekonomin skulle förändras under 1990-talet sjönk levnadsstandarden från en redan låg nivå. Trots förbättringar sedan millennieskiftet lever fortfarande många rumäner i fattigdom, särskilt på landsbygden.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
0,1 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,1 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
84,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
476 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
21 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Att umgås med rumäner är inte så mycket mer komplicerat än att umgås med vilka andra som helst. Som svensk kan man kanske reagera på att rumäner ofta står nära inpå varandra när de skakar hand och kan stå kvar lika nära under det följande samtalet.

Äldre historia

Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.

Modern historia

Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistdiktatur, där Nicolae Ceauşescu tog makten 1965. Han kontrollerade samhället med den fruktade säkerhetstjänsten Securitate. Men ekonomisk nedgång och svåra umbäranden för folket ledde till växande missnöje, och 1989 drevs Ceauşescu från makten. 1990-talet blev oroligt med strejker, protester och våld mot demonstranter. Idag är Rumänien fast förankrat i västvärlden genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.

Politiskt system

Författningen från 1991 har den franska konstitutionen som förebild. Det innebär bland annat att Rumänien är en republik vars president har stora befogenheter. Omfattande ändringar gjordes efter en folkomröstning 2003 för att anpassa författningen till EU:s lagstiftning inför landets inträde i unionen 2007.

Demokrati och rättigheter

Rumänien har fungerande demokratiskt maskineri och de medborgerliga fri- och rättigheterna respekteras som regel men systemet grumlas av korruption, diskriminering av minoriteter samt brister när det gäller medier och rättsväsen.    

Aktuell politik

Efter en klar valseger i december 2016 bildade socialdemokratiska PSD en koalitionsregering med Liberalers och demokraters allians (Alde). Den nya regeringen försökte genomföra reformer som underminerade kampen mot den utbredda korruptionen i landet men planerna utföll inte som beräknat. Hösten 2019 tvingades PSD bort från makten och en minoritetsregering ledd av Nationella liberala partiet (PNL) tog över. PNL-regeringen röstades i sin tur bort i februari 2020. 

Fakta – politik

Officiellt namn
România/ Rumänien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Klaus Iohannis (2014–)
Regeringschef
premiärminister Ludovic Orban (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Socialdemokratiska partiet (PSD) 154/67, Nationella liberala partiet (PNL) 69/30, Unionen rädda Rumänien (USR) 30/13, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 21/9, Liberalers och demokraters allians (Alde) 20/9, Folkrörelsepartiet (PMP) 18/8, etniska minoriteters partier 17/0 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Social-liberala unionen (USL) 273/122, Rumänska högeralliansen (ARD) 56/24, Folkets parti - Dan Diaconescu (PP-DD) 47/21, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 18/9, etniska minoriteters partier 18/0 (2008)
Valdeltagande
39 % i parlamentsvalet 2016, 53 % (första omgången) och 64 % (andra omgången) i presidentvalet 2014
Kommande val
presidentval 2019, parlamentsval 2020

Källor

Utrikespolitik och försvar

Efter den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescus fall 1989 blev Rumäniens främsta utrikespolitiska mål att närma sig västvärlden. Numera är landet medlem av såväl EU som försvarsalliansen Nato. Även om relationerna till EU och USA är viktigast har Rumänien samtidigt försökt ha goda förbindelser med Ryssland. Dessa har dock ansträngts efter den ryska annekteringen av halvön Krim i Ukraina 2014.

Fakta – försvar

Armén
36 000 man (2017)
Flygvapnet
10 300 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
6,2 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Rumänien har goda ekonomiska förutsättningar i form av egna energitillgångar, bördig jord och många industrier. Ändå är det ett av EU:s fattigaste medlemsländer. Grunden till detta ligger i allvarlig ekonomisk vanskötsel under kommuniststyret fram till 1989 samt i en fortsatt omfattande korruption på alla nivåer i samhället.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
12 301 US dollar (2018)
Total BNP
239 553 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
4,1 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
4,3 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
20,1 procent (2017)
Servicesektorns andel av BNP
57,1 procent (2018)
Inflation
4,2 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
36,7 procent (2018)
Utlandsskuld
109 354 miljoner US dollar (2017)
Valuta
lei

Källor

Naturtillgångar och energi

Rumänien har tillgångar av flera slags energiråvaror, däribland vattenkraft, kol, olja och naturgas, men reserverna är i de flesta fall ganska små. Gruvindustrin har gått tillbaka sedan kommunismens fall 1989 och en rad ålderdomliga gruvor har lagts ned.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 592 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2584 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
70 003 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,5 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
23,7 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Rumänien har traditionellt varit ett framstående jordbruksland, men numera svarar näringen tillsammans med skogsbruk och fiske för knappt fem procent av landets bruttonationalprodukt (BNP). Däremot sysselsätter jordbruket drygt en fjärdedel av arbetsstyrkan. Trots stora belopp av EU-stöd är jordbrukets avkastning en av de lägsta i Europa.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
4,3 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,8 procent (2016)

Källor

Industri

Den rumänska industrin har en bred bas och har sedan millennieskiftet vänt uppåt efter krisåren under 1990-talet. Industrin svarar för drygt en tredjedel av landets bruttonationalprodukt (BNP) och sysselsätter över en fjärdedel av arbetskraften (2015).