Rumänien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/rumanien/
Rumänien har tillhört många stora imperier: det romerska, det osmanska och Österrike-Ungern. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescu (1965– 1989) följde en turbulent övergång till demokrati och marknadsekonomi under 1990-talet. Numera är Rumänien väl förankrat bland västländerna genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.
Rumänien – Geografi och klimat
Rumänien är beläget mellan Balkanhalvön och det rysk-ukrainska slättlandet i den sydöstra delen av Europa. Landet är till ytan ungefär hälften så stort som Sverige. I öster har Rumänien en cirka 25 mil lång kust mot Svarta havet.
- Yta
- 238 391 km2 (2022)
- Tid
- svensk +1 timme
- Angränsande land/länder
- Ukraina, Moldavien, Ungern, Serbien, Bulgarien
- Huvudstad med antal invånare
- Bukarest (București) 1,8 miljoner (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
-
Cluj-Napoca 309 000, Timişoara 303 000, Iaşi
263 000, Constanţa 254 000 (folkräkning 2011) - Högsta berg
- Moldoveanu (2 544 m ö h)
- Viktiga floder
- Donau, Prut, Mures
Rumänien – Befolkning och språk
Före kommunismens fall 1989 hade Rumänien med europeiska mått en hög befolkningstillväxt, vilket delvis berodde på ett abortförbud som infördes av kommunistregimen. Sedan dess har antalet invånare minskat stadigt till följd av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och omfattande utvandring.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- rumäner runt 80 procent, ungrare 5 procent, romer 2,5 procent, därutöver små grupper av ukrainare, tyskar, turkar, ryssar, tatarer m fl (folkräkning 2022) 1
- Antal invånare
- 19 056 116 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 83 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 54 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 14,3 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,8 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,0 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 73 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 77 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 69 år (2021)
- Andel kvinnor
- 51,6 procent (2022)
- Språk
- rumänska är officiellt språk, dessutom talas ungerska, romani och många andra språk
Rumänien – Religion
I Rumänien råder numera religionsfrihet och kyrkornas betydelse har ökat sedan kommunisttiden då religionen trycktes tillbaka. Kristendom är den förhärskande tron och den rumänsk-ortodoxa kyrkan har en särställning.
Rumänien – Utbildning
Det rumänska utbildningssystemet har varit i djup kris ända sedan kommunistregimens fall 1989. Täta skiften på posten som utbildningsminister och fler än ett dussin reformer av skolsystemet har skapat osäkerhet hos både lärare och elever. Anslagen räcker inte för att ge god undervisning och många elever lämnar grundskolan i förtid eller med otillräckliga kunskaper.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,9 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 82,2 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 19 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,3 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 8,1 procent (2021)
Rumänien – Sociala förhållanden
Levnadsförhållandena i Rumänien är allmänt sett sämre än i de flesta europeiska länder. Trots förbättringar sedan millennieskiftet lever många ännu i fattigdom. Svåra förhållanden på barnhem förekommer, liksom människohandel där rumäner luras till bland annat prostitution.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 14,3 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 5 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,8 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 73 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 810 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,3 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 19 procent (2023)
Rumänien – Kultur
Det rumänska språket som härstammar från latin utgör kärnan i den rumänska kulturen. Portalgestalten inom litteraturen är 1800-talsförfattaren Mihai Eminescu. Satiren har en viktig plats; dramatikern Eugen Ionescu (fransk stavning Eugène Ionesco) var med sin surrealism typiskt rumänsk även om han liksom många andra kända rumäner verkade i exil i Frankrike.
Rumänien – Seder och bruk
Rumänska traditioner bär spår av de omgivande kulturer som haft inflytande över landet under århundraden. Gästfriheten är stor. De viktigaste helgerna hör till kristna traditioner.
Rumänien – Äldre historia
Rumänien har haft historiska konflikter med Ungern om Transsylvanien i väster och med Ryssland om Bessarabien i öster. Det moderna Rumänien grundlades sedan furstendömena Moldova och Valakiet slagits samman 1859. Genom första världskriget vann Rumänien Transsylvanien och Bessarabien samt Bukovina i norr, men efter andra världskriget förlorade Rumänien det oljerika Bessarabien och norra Bukovina till Sovjetunionen.
Rumänien – Modern historia
Efter andra världskriget blev Rumänien en kommunistdiktatur, där Nicolae Ceauşescu tog makten 1965. Han kontrollerade samhället med den fruktade säkerhetstjänsten Securitate. Men ekonomisk nedgång och svåra umbäranden för folket ledde till växande missnöje, och 1989 drevs Ceauşescu från makten. 1990-talet blev oroligt med strejker, protester och våld mot demonstranter. Idag är Rumänien fast förankrat i västvärlden genom medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato.
Rumänien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Rumänien – Demokrati och rättigheter
Rumänien har ett fungerande demokratiskt maskineri och de medborgerliga fri- och rättigheterna respekteras som regel. Men systemet grumlas av korruption, diskriminering av minoriteter och brister när det gäller medier och rättsväsen.
Rumänien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Rumänien – Inrikespolitik och författning
Rumänien är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Från hösten 2019 styrdes landet av en vänstermittenkoalition med Marcel Ciolacu från socialdemokratiska PSD som regeringschef. PSD gick också segrande ur parlamentsvalet i början av december 2024, ett val som i övrigt präglades av stora framgångar för partier långt ut på högerkanten.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- România/ Rumänien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Klaus Iohannis (2014–)
- Regeringschef
- premiärminister Marcel Ciolacu (2023–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Mandatfördelningen efter valet 1 december 2024 är inte klar
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Socialdemokratiska partiet (PSD) 110/47, Nationella liberala partiet (PNL) 93/41, koalitionen USR-PLUS 55/25, Alliansen för rumänsk förening (AUR) 33/14, Ungerska demokratiska unionen (UDMR) 21/9, övriga 18/0 (2020) 2
- Valdeltagande
- 52 procent i första omgången av presidentvalet 2024; 33 procent i parlamentsvalet 2020 (siffror från valet 2024 föreligger inte ännu)
- Kommande val
- parlamentsval 2028, presidentval 2029
2. mandat i deputeradekammaren/senaten
Rumänien – Utrikespolitik och försvar
Efter den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceauşescus fall 1989 blev Rumäniens främsta utrikespolitiska mål att närma sig västvärlden. Numera är landet medlem av såväl EU som försvarsalliansen Nato. Samtidigt har Rumänien försökt ha goda förbindelser med Moskva, något som allvarligt försvårats av Rysslands angrepp på grannlandet Ukraina.
Fakta – försvar
- Armén
- 35 500 man (2022)
- Flygvapnet
- 11 700 man (2022)
- Flottan
- 6 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,73 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,0 procent (2022)
Rumänien – Ekonomisk översikt
Rumänien har goda ekonomiska förutsättningar i form av egna energitillgångar, bördig jord och många industrier, men övergången från kommunistisk centralstyrd ekonomi till marknadsekonomi blev turbulent och det dröjde länge innan utvecklingen kom i gång. De senaste tjugo åren har Rumänien dock presterat bättre än många andra länder i Östeuropa.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 15 892 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 4,8 procent (2022)
- Total BNP
- 301 262 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 28,8 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 57,5 procent (2022)
- Inflation
- 13,3 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 48,7 procent (2022)
- Valuta
- lei
- Varuexport
- 96 706 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 132 483 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,6 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 76 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner och fordon, spannmål, kemikalier, metaller
- Största handelspartner
- Tyskland, Italien, Ungern, Kina, Polen
Rumänien – Naturtillgångar, energi och miljö
Rumänien har tillgångar av flera energislag som vattenkraft, olja och naturgas men reserverna är begränsade och landet är beroende av import för att klara sin energiförsörjning. En utbyggnad av kärnkraften pågår i syfte att minska beroendet av fossil energi och infria landets klimatmål. Samtidigt har regeringen fattat det kontroversiella beslutet att bygga ut en kolgruva.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 95,74 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 4,97 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 68 664 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 3,6 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 16 459 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Rumänien – Jordbruk och industri
Rumänien har traditionellt varit ett framstående jordbruksland, men numera svarar näringen bara för några procent av BNP och avkastningen från jordbruket är bland de lägsta i Europa. Industrisektorn har bred bas. Den har sedan millennieskiftet expanderat efter krisåren under 1990-talet.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 4,5 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 58,3 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 30,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 28,8 procent (2022)