Montenegro

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/

Montenegro var den minsta av de sex delrepubliker som utgjorde Jugoslavien. Det blev självständigt först 2006, efter en folkomröstning då det bröt sig ur en union med Serbien. Montenegro är medlem i Nato och kandidat för medlemskap i EU. Landet består i huvudsak av berg och har kust mot Adriatiska havet.

Montenegro – Geografi och klimat

Den forna jugoslaviska republiken Montenegro ligger på Balkanhalvön i södra Europa. Landet är bergigt och har kust mot Adriatiska havet. Medelhavsklimat råder vid havet medan inlandsklimat präglar bergstrakterna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
13 812 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien
Huvudstad med antal invånare
Podgorica 156 000 (uppskattning 2021)
Övriga större städer
Nikšić, Pljevlja
Högsta berg
Bobotov Kuk (2 523 meter över havet)
Viktiga floder
Tara, Morača
Största sjö
Skadarsjön
Medelnederbörd/månad
Podgorica 18 mm (juli), 147 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn
Podgorica 26 °C (juli), 5 °C (jan)

Källor

Montenegro – Befolkning och språk

Invånarna i Montenegro är i huvudsak slaver: strax under hälften är etniska montenegriner medan närmare en tredjedel identifierar sig som serber och var tionde som bosniak. Bland minoritetsgrupperna finns dock både albaner och romer.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
montenegriner 45 procent, serber 29 procent, bosniaker/muslimer 12 procent, albaner 5 procent, romer 1 procent, övriga 8 procent (folkräkning 2011)
Antal invånare
621 306 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
46 (2020)
Andel invånare i städerna
67,5 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
11,7 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
10,8 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
-0,1 procent (2020)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
50,6 procent (2020)
Förväntad livslängd
77 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2019)
Förväntad livslängd för män
74 år (2019)
Språk
montenegrinska är officiellt språk 1
1. även serbiska, bosniska, albanska, kroatiska och romani talas

Källor

Montenegro – Religion

Religionsfrihet råder och kyrkan är skild från staten. Tre fjärdedelar av montenegrinerna är ortodoxt kristna och merparten av dessa är medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan. En knapp femtedel av befolkningen är muslimer (främst sunni), däribland de flesta i den albanska minoriteten. 

Montenegro – Utbildning

Enligt lagen ska alla garanteras lika rätt till utbildning. En majoritet av barnen börjar vid sex års ålder i den nioåriga grundskolan, som är obligatorisk och i princip avgiftsfri, men man får ofta betala för sådant som skolböcker. Nio av tio elever går klart grundskolan. Efter denna kan eleverna välja fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, eller någon yrkesskola/teknisk utbildning på två till fyra år. Så gott som alla över 15 år kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,5 procent (2018)
Läs- och skrivkunnighet
98,8 procent (2018)

Källor

Montenegro – Kultur

Montenegrinsk och serbisk kultur är till stora delar sammanflätade, men i samband med den montenegrinska självständighetsrörelsen under 2000-talet hävdade allt fler montenegriner sin kulturella särart. De betonade att de inte bara har ett eget språk utan också en egen montenegrinsk kultur och historia skild från den serbiska.

Montenegro – Sociala förhållanden

På pappret finns ett omfattande socialförsäkringssystem för statligt anställda och deras familjer. Krigen på 1990-talet och Natos bombkrig 1999 bidrog dock till att rasera välfärdssystemen, särskilt sjukvården, som fortfarande lider av stora brister. 

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,9 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,4 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
731 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet
22 procent (2020)

Källor

Montenegro – Äldre historia

Många folk har kämpat om herraväldet i vad som i dag är Montenegro, men från 1300-talet stod invånarna emot alla erövringsförsök och styrdes länge av inhemska, ortodoxa biskopar. Landet var en kort tid ett eget kungadöme innan det 1918 kom under serbiskt styre. Under andra världskriget ockuperades Montenegro av det fascistiska Italien men blev efter kriget en delrepublik i det socialistiska Jugoslavien.  

Montenegro – Modern historia

Efter Titos död 1980 blev motsättningarna inom Jugoslavien tydliga. Montenegro slöt till att börja med lojalt upp bakom Serbien under krigen och kriserna i spåren av Jugoslaviens sönderfall: först som en del i ett ”rest-Jugoslavien”, därefter som en del i en lösare union. Men efter en folkomröstning 2006 utropade Montenegro sin självständighet.

Montenegro – Politiskt system

Montenegro blev självständigt 2006 och är en parlamentarisk demokrati. Statschef är presidenten som väljs i allmänna val men som främst har en symbolisk och ceremoniell roll. Politiken dominerades länge av det reformerade kommunistpartiet DPS under Milo Ðukanović, men det förlorade makten 2020.

Montenegro – Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Montenegro där en person, Milo Ðukanović, har dominerat politiken i över ett kvartssekel och samlat allt mer makt kring sin person och sin innersta krets. Men 2020 stärktes demokratin då landet för första gången genomgick ett maktskifte. 

Montenegro – Aktuell politik

En teknokratregering med stöd av tre partiblock tog över regeringsmakten i Montenegro efter valet 2020, och socialistpartiet DPS hamnade i opposition för första gången sedan självständigheten. Interna motsättningar gjorde att regeringen föll efter ett drygt år och i april 2022 tillträdde en minoritetsregering med Dritan Abazović som premiärminister, med stöd av bland annat DPS. Nyval är utlovat till våren 2023.

Fakta – politik

Officiellt namn
Crna Gora/Montenegro
Statsskick
republik
Statschef
president Milo Ðukanović (2018–)
Regeringschef
premiärminister Dritan Abazović (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska socialistpartiet (DPS) 30, För Montenegros framtid (ZBCG) 27, Fred är vår nation (MNN) 10, Medborgarrörelsen URA 4, Socialdemokraterna (SD) 3, Bosniakpartiet (BS) 3, Montenegros socialdemokratiska parti (SDP) 2, Albanska listan 1, Albanska koalitionen 1 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska socialistpartiet (DPS) + Montenegros liberala parti (LPCG) 36, Demokratiska fronten (DF) 18, Nyckelkoalitionen 9, Demokratiska Montenegro 8, Bosniakpartiet (BS)/Forca/Kroatiska initiativet (HGI) 4, Montenegros socialdemokratiska parti (SPD) 4, Montenegros socialdemokrater (SD) 2 (2016)
Valdeltagande
77 procent i parlamentsvalet 2020, 64 procent i presidentvalet 2018
Kommande val
presidentval 2023, parlamentsval 2023 1
1. nyval har utlovats våren 2023, enligt ordinarie schema ska parlamentsval hållas 2024

Källor

Montenegro – Utrikespolitik och försvar

Sedan Montenegro lämnat unionen med Serbien och utropat sin självständighet 2006 erkändes denna snabbt av de flesta länder, däribland Serbien. Eftersom Serbien automatiskt övertog alla unionens medlemskap i internationella organisationer fick Montenegro söka eget medlemskap i dessa, vilket visade sig inte vara något problem. Därefter var Montenegros främsta utrikespolitiska mål att bli medlem också i Nato och EU. Natomedlemskapet blev verklighet i juni 2017 och förhandlingar med EU pågår.

Fakta – försvar

Armén
875 man (2017)
Flygvapnet
225 man (2017)
Flottan
350 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,1 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
4,1 procent (2020)

Källor

Montenegro – Ekonomisk översikt

Ekonomin i Montenegro är i huvudsak tjänstebaserad med fokus på turism, handel, IT-teknik och finanstjänster. Småföretag dominerar. Runt 90 procent av de tidigare statliga företagen har privatiserats men en stor offentlig sektor utgör fortfarande en broms. Euron används som valuta.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 677 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
7,0 procent (2021)
Total BNP
4 770 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
7,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP
17,3 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP
58,0 procent (2020)
Inflation
2,0 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP
107,2 procent (2020)
Utlandsskuld
9 723 miljoner US dollar (2020)
Valuta
euro
Varuexport
469 miljoner US dollar (2020)
Varuimport
2 342 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans
-1,2 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP
59 procent (2020)
Viktigaste exportvaror
aluminium, elektricitet, läkemedel, trävaror, järn och stål, maskiner
Största handelspartner
Serbien, Slovenien, Ungern, Bosnien, Kina
Bistånd per person
189 US dollar (2017)

Källor

Montenegro – Naturtillgångar och energi

Montenegro är relativt rikt på mineraler, som bauxit, järnmalm och koppar, och är självförsörjande på kol (främst brunkol). Det har god tillgång på vattenkraft men vattenkraftsförsörjningen påverkas av och till av svår torka. Landet saknar egna oljetillgångar. 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 538 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
4612 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
2 520 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,0 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
40,6 procent (2018)

Källor

Montenegro – Jordbruk och industri

Jordbruket i Montenegro är varierat med citrusodlingar vid kusten, grönsaker i inlandet och betesmarker i norr. Industrisektorn är relativt liten och består främst av livsmedels- och tobaksförädling samt metallindustri.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
7,6 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk
19,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
61,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
17,3 procent (2020)

Källor