Montenegro

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/

Montenegro var den minsta av de sex delrepubliker som utgjorde Jugoslavien. Det blev självständigt först 2006, efter en folkomröstning då det bröt sig ur en union med Serbien. Montenegro är medlem i Nato och kandidat för medlemskap i EU. Landet består i huvudsak av berg och har kust mot Adriatiska havet.

Montenegro – Geografi och klimat

Den forna jugoslaviska republiken Montenegro ligger på Balkanhalvön i södra Europa. Landet är bergigt och har kust mot Adriatiska havet. Medelhavsklimat råder vid havet medan inlandsklimat präglar bergstrakterna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
13 812 km2 (2025)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien
Huvudstad med antal invånare
Podgorica 156 000 (uppskattning 2021)
Övriga större städer
Nikšić, Pljevlja
Högsta berg
Bobotov Kuk (2 523 meter över havet)
Viktiga floder
Tara, Morača
Största sjö
Skadarsjön
Medelnederbörd/månad
Podgorica 18 mm (juli), 147 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn
Podgorica 26 °C (juli), 5 °C (jan)

Montenegro – Befolkning och språk

Invånarna i Montenegro är i huvudsak slaver: strax under hälften är etniska montenegriner medan närmare en tredjedel identifierar sig som serber och var tionde som bosniak. Bland minoritetsgrupperna finns också albaner och romer.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
616 177 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
46 (2022)
Andel invånare i städerna
69 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
11,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
11,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,8 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-0,2 procent (2023)
Förväntad livslängd
76 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2022)
Förväntad livslängd för män
74 år (2022)
Andel kvinnor
51,9 procent (2023)

Montenegro – Religion

Religionsfrihet råder i Montenegro där kyrkan är skild från staten. Närmare tre fjärdedelar av montenegrinerna är ortodoxt kristna. Merparten är medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan som utgör en inflytelserik kraft i samhället, medan en mindre andel hör till den montenegrinsk-ortodoxa kyrkan. Var femte invånare är muslim.

Montenegro – Utbildning

Enligt lagen ska alla garanteras lika rätt till utbildning. En majoritet av barnen börjar vid sex års ålder i den nioåriga grundskolan, som är obligatorisk och i princip avgiftsfri, men man får ofta betala för sådant som skolböcker. Nio av tio elever går klart grundskolan. Efter denna kan eleverna välja fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, eller någon yrkesskola/teknisk utbildning på två till fyra år. Så gott som alla över 15 år kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
96,5 procent (2018)
Läs- och skrivkunnighet
99,0 procent (2021)

Montenegro – Sociala förhållanden

Krigen på 1990-talet bidrog till att rasera välfärdssystemen i Montenegro. Sjuk- och hälsovården lider av underfinansiering, brist på kvalificerad personal och omodern utrustning.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
11,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
11,5 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
1,8 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
76 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
985 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,6 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
27 procent (2024)

Montenegro – Kultur

Montenegrinsk och serbisk kultur är till stora delar sammanflätade, men i samband med den montenegrinska självständighetsrörelsen under 2000-talet hävdade allt fler montenegriner sin kulturella särart. De betonade att de inte bara har ett eget språk utan också en egen montenegrinsk kultur och historia skild från den serbiska.

Montenegro – Äldre historia

Många folk har kämpat om herraväldet i det som i dag är Montenegro, men från 1300-talet stod invånarna emot alla erövringsförsök. Landet var en kort tid ett eget kungadöme innan det 1918 kom under serbiskt styre. Under andra världskriget ockuperades Montenegro av det fascistiska Italien. Efter kriget blev det delrepublik i det socialistiska Jugoslavien. Under krigen och kriserna i samband med Jugoslaviens sönderfall på 1990-talet slöt Montenegro till att börja med upp bakom Serbien.

Montenegro – Modern historia

Efter en folkomröstning 2006 utropade Montenegro sin självständighet från unionen med Serbien som var det enda som återstod av det tidigare Jugoslavien. Det reformerade Kommunistpartiet och inte minst dess ledare Milo Ðukanović dominerade politiken. Medlemskap i EU och Nato var prioriterade målsättningar.

Montenegro – Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Montenegro där en person, Milo Ðukanović, har dominerat politiken i över ett kvartssekel och samlat allt mer makt kring sin person och sin innersta krets. Men 2020 stärktes demokratin då landet för första gången genomgick ett maktskifte. 

Montenegro – Inrikespolitik och författning

Montenegro är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Socialistpartiet DPS och landets mångårige ledare Milo Ðukanović dominerade länge politiken men 2023 vann det nybildade mittenpartiet Europa nu både president- och parlamentsval. Partiledaren Milojko Spajic valdes till premiärminister och bildade en koalitionsregering.

Fakta – politik

Officiellt namn
Crna Gora/Montenegro
Statsskick
republik
Statschef
president Jakov Milatović (2023–)
Regeringschef
premiärminister Milojko Spajic (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Europa nu (PES) 24, Demokratiska socialistpartiet (DPS) 21, För Montenegros framtid (ZBCG) 13, Räkna modigt 11, Bosniakpartiet (BS) 6, SNP-Demos 2, Albanskt forum 2, Albanska alliansen 1, Kroatiskt medborgarinitiativ 1. (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Demokratiska socialistpartiet (DPS) 30, För Montenegros framtid (ZBCG) 27, Fred är vår nation (MNN) 10, Medborgarrörelsen URA 4, Socialdemokraterna (SD) 3, Bosniakpartiet (BS) 3, Montenegros socialdemokratiska parti (SDP) 2, Albanska listan 1, Albanska koalitionen 1 (2020)
Valdeltagande
56 procent i parlamentsvalet 2023, 64 procent i presidentvalets första omgång 2023 och 70 procent i den andra.
Kommande val
parlamentsval 2027; presidentval 2028

Montenegro – Utrikespolitik och försvar

Montenegro utropade sin självständighet 2006 sedan man lämnat unionen med Serbien. Därefter var Montenegros främsta utrikespolitiska mål att bli medlem också i Nato och EU. Natomedlemskapet blev verklighet 2017. Förhandlingar med EU pågår, men processen mot medlemskap går långsamt.

Fakta – försvar

Armén
1 700 man (2024)
Flygvapnet
200 man (2024)
Flottan
310 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
1,63 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
3,7 procent (2023)

Montenegro – Ekonomisk översikt

Ekonomin i Montenegro är i huvudsak tjänstebaserad med fokus på turism, handel, IT-teknik och finanstjänster. Småföretag dominerar. Runt 90 procent av de tidigare statliga företagen har privatiserats men en stor offentlig sektor utgör fortfarande en broms. Euron används som valuta.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
12 221 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
6,3 procent (2023)
Total BNP
7 531 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
5,5 procent (2023)
Industrins andel av BNP
12,5 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
62,2 procent (2023)
Inflation
3,3 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
62,6 procent (2024)
Utlandsskuld
8 616 miljoner US dollar (2023)
Valuta
euro
Varuexport
729 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
4 122 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
64 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
elektricitet, aluminium, fossilt bränsle (ikl olja), läkemedel, trävaror, kött, drycker
Största handelspartner
Serbien, Bosnien och Hercegovina, Slovenien, Kina, Tyskland
Mottaget bistånd per invånare
166 US dollar (2022)

Montenegro – Naturtillgångar, energi och miljö

Montenegro är relativt rikt på mineral, som bauxit, järnmalm och koppar, och är självförsörjande på kol. Tillgången på vattenkraft är god men utnyttjas bara till en mindre del. Landet saknar egna oljetillgångar.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
3,76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
6,06 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
2 527 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
783 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Montenegro – Jordbruk och industri

Jordbruket i Montenegro är varierat med citrusodlingar vid kusten, grönsaker i inlandet och betesmarker i norr. Industrisektorn är relativt liten och består främst av livsmedels- och tobaksförädling samt metallindustri.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
5,5 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
19,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
61,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
12,5 procent (2023)