Montenegro

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/

Det bergiga Montenegro var minst av de sex delrepubliker som utgjorde Jugoslavien. Landet blev självständigt först 2006, då det efter en folkomröstning bröt sig ur en union med Serbien. Montenegro har kust mot Adriatiska havet och är politiskt öppet mot västra Europa som kandidat för medlemskap i EU.

Geografi och klimat

Montenegro på Balkanhalvön i sydöstra Europa var den minsta av de sex delrepubliker som ingick i före detta Jugoslavien. Det är sedan juni 2006 en självständig stat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
13 812 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien
Huvudstad med antal invånare
Podgorica 195 500 invånare (2015)
Övriga större städer
Nikšic (70 800 invånare), Pljevlja, Bar (2015)
Högsta berg
Bobotov Kuk (2523 meter över havet)
Viktiga floder
Tara, Moraca
Största sjö
Skadarsjön
Medelnederbörd/månad
Podgorica 18 mm (juli), 147 mm (nov)
Medeltemperatur/dygn
Podgorica 26 °C (juli), 5 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Enligt den folkräkning som genomfördes 2011 är knappt hälften av invånarna montenegriner. Det finns flera minoriteter i landet, varav serberna är den största gruppen, följda av bosniaker, albaner samt romer med flera. Befolkningen uppskattades i mitten av 2016 till cirka 622 000.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
montenegriner 45 %, serber 29 %, bosniaker 9 %, albaner 5 %, övriga 12 % (folkräkning 2011)
Antal invånare
622 471 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
46 (2017)
Andel invånare i städerna
66,5 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
11,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
9,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,0 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,7 procent (2017)
Förväntad livslängd
77 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
79 år (2016)
Förväntad livslängd för män
75 år (2016)
Språk
montenegrinska är officiellt språk 1
1. även serbiska, bosniska, albanska, kroatiska och romani talas

Källor

Religion

Religionsfrihet råder och kyrkan är skild från staten. Tre fjärdedelar av montenegrinerna är ortodoxt kristna och merparten av dessa är medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan. En knapp femtedel av befolkningen är muslimer (främst sunni), däribland de flesta i den albanska minoriteten. 

Utbildning

Enligt lagen ska alla garanteras lika rätt till utbildning. En majoritet av barnen börjar vid sex års ålder i den nioåriga grundskolan, som är obligatorisk och i princip avgiftsfri, men man får ofta betala för sådant som skolböcker. Nio av tio elever går klart grundskolan. Efter denna kan eleverna välja fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, eller någon yrkesskola/teknisk utbildning på två till fyra år. Så gott som alla över 15 år kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,8 procent (2017)
Läs- och skrivkunnighet
98,4 procent (2011)

Källor

Kultur

Montenegrinsk och serbisk kultur är till stora delar sammanflätade, men i samband med den montenegrinska självständighetsrörelsen under 2000-talet hävdade alltfler montenegriner sin kulturella särart. De betonade att de inte bara har ett eget språk utan också en egen montenegrinsk kultur och historia skild från den serbiska.

Arbetsmarknad

I Montenegro dominerade de stora statliga företagen under hela 1990-talet, men med allt sämre ekonomi ökade dessas förfall. Företagen hade alldeles för många anställda och fick stora problem med att betala ut löner i tid. Många tvingades helt enkelt lägga ner verksamheten men en del lät också anställda vara kvar utan lön, eftersom anställning är ett krav för att få tillgång till olika sociala rättigheter.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
16,1 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
32,7 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

På pappret finns ett omfattande socialförsäkringssystem för statligt anställda och deras familjer. Krigen på 1990-talet och Natos bombkrig 1999 bidrog dock till att rasera välfärdssystemen, särskilt sjukvården, som fortfarande lider av stora brister. Våren 2016 höll hela det offentliga sjukvårdssystemet på att kollapsa på grund av underfinansiering och diskussioner fördes om att få in mer pengar genom skatter på bland annat tobak och alkohol.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
4 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
97,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
95,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
382 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
24 procent (2017)

Källor

Äldre historia

Många folk har kämpat om herraväldet i vad som idag är Montenegro, men från 1300-talet stod invånarna emot alla erövringsförsök och styrdes länge av inhemska, ortodoxa biskopar. Mellan 1910 och 1918 var landet ett kungadöme under Nikola I men kom därefter under serbiskt styre. Under andra världskriget ockuperades Montenegro av det fascistiska Italien men blev efter kriget en delrepublik i det socialistiska Jugoslavien.  

Modern historia

Efter Titos död 1980 blev motsättningarna inom Jugoslavien tydliga. Montenegro slöt dock länge lojalt upp bakom Serbien under krigen och kriserna i spåren av Jugoslaviens sönderfall: först som en del i ett ”rest-Jugoslavien”, därefter som en del i en lösare union. Efter en folkomröstning 2006 utropade dock Montenegro sin självständighet.

Politiskt system

Montenegro blev självständigt 2006 och är en parlamentarisk demokrati. Statschef är presidenten som väljs i allmänna val men som främst har en symbolisk och ceremoniell roll. Politiken har under mer än 25 år dominerats av partiet DPS under Milo Ðukanović.

Fakta – politik

Officiellt namn
Crna Gora/Montenegro
Statsskick
republik
Statschef
president Milo Ðukanović (2018–)
Regeringschef
premiärminister Duško Marković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska socialistpartiet (DPS) + Montenegros liberala parti (LPCG) 36, Demokratiska fronten (DF) 18, Nyckelkoalitionen 9, Demokratiska Montenegro 8, Bosniakpartiet (BS)/Forca/Kroatiska initiativet (HGI) 4, Montenegros socialdemokratiska parti (SPD) 4, Montenegros socialdemokrater (SD) 2 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Koalitionen för ett europeiskt Montenegro 39, Demokratiska fronten 20, Socialistiska folkpartiet 9, Positiva Montenegro 7, Bosniakpartiet 3, Kroatiska medborgarinitiativet 1, Nya demokratiska kraften 1, Albanska koalitionen 1 (2012)
Valdeltagande
73 % i parlamentsvalet 2016, 64 % i presidentvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2020, presidentval 2023

Källor

Demokrati och rättigheter

De demokratiska bristerna är stora i Montenegro där en person, Milo Ðukanović, har dominerat politiken i över ett kvartssekel och samlat allt mer makt kring sin person och sin innersta krets. Montenegro räknas till de europeiska länder där respekten för pressfriheten är som sämst.

Aktuell politik

Montenegro styrs sedan före självständigheten av socialistpartiet DPS som bildat regering med olika småpartier. DPS domineras av Milo Ðukanović som varit regeringschef i flera omgångar. Efter parlamentsvalet 2016 avstod Ðukanović premiärministerposten till sin förtrogne Duško Marković, men han ställde upp i presidentvalet två år senare och vann i första valomgången. Både Ðukanović och Marković driver en västvänligpolitik som sedan landet tagits upp i Nato 2017 har EU-medlemskap som främsta mål. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Crna Gora/Montenegro
Statsskick
republik
Statschef
president Milo Ðukanović (2018–)
Regeringschef
premiärminister Duško Marković (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska socialistpartiet (DPS) + Montenegros liberala parti (LPCG) 36, Demokratiska fronten (DF) 18, Nyckelkoalitionen 9, Demokratiska Montenegro 8, Bosniakpartiet (BS)/Forca/Kroatiska initiativet (HGI) 4, Montenegros socialdemokratiska parti (SPD) 4, Montenegros socialdemokrater (SD) 2 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Koalitionen för ett europeiskt Montenegro 39, Demokratiska fronten 20, Socialistiska folkpartiet 9, Positiva Montenegro 7, Bosniakpartiet 3, Kroatiska medborgarinitiativet 1, Nya demokratiska kraften 1, Albanska koalitionen 1 (2012)
Valdeltagande
73 % i parlamentsvalet 2016, 64 % i presidentvalet 2018
Kommande val
parlamentsval 2020, presidentval 2023

Källor

Utrikespolitik och försvar

Sedan Montenegro lämnat unionen med Serbien och utropat sin självständighet 2006 erkändes denna snabbt av de flesta länder, däribland Serbien. Eftersom Serbien automatiskt övertog alla unionens medlemskap i internationella organisationer fick Montenegro söka eget medlemskap i dessa, vilket visade sig inte vara något problem. Därefter var Montenegros främsta utrikespolitiska mål att bli medlem också i EU och Nato. Med EU pågår förhandlingar medan Natomedlemskapet blev verklighet i juni 2017.

Fakta – försvar

Armén
1 500 man (2015)
Flygvapnet
230 man (2015)
Flottan
350 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
1,7 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,3 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Efter stora problem i samband med krisen i världsekonomin från 2008 och därpå eurokrisen 2012 hade den montenegrinska ekonomin börjat återhämta sig i mitten av 2010-talet. Landet kämpar dock sedan flera år tillbaka med att få kontroll över det höga budgetunderskottet och det är starkt beroende av att det kommer såväl turister som investeringar från utlandet.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
7 024 US dollar (2016)
Total BNP
4 173 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
4,7 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
9,8 procent (2016)
Industrins andel av BNP
20,5 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
69,3 procent (2016)
Inflation
1,0 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
67,2 procent (2015)
Utlandsskuld
3138 033 057 US dollar (2017)
Valuta
euro
Bistånd per person
189 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Montenegro är relativt rikt på mineraler, som bauxit, järnmalm och koppar, och är självförsörjande på kol (främst brunkol). Det har god tillgång på vattenkraft men vattenkraftsförsörjningen påverkas av och till av svår torka. Landet saknar egna oljetillgångar. 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 538 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
4612 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
2 211 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
43,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket i det bergiga Montenegro är inte särskilt omfattande och förekommer främst vid kusten, där medelhavsklimatet är gynnsamt för odling av bland annat oliver, citrusfrukter, vindruvor och plommon. Potatis, majs och vete odlas också.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
9,8 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
17,2 procent (2015)

Källor

Industri

Det socialistiska Jugoslavien stod fritt från Moskva och kunde därför utveckla ett eget samhällssystem med en mångsidig statlig industri men även många privata småföretag. All industriproduktion drabbades dock hårt under 1990-talet genom federationens sönderfall, krigen och sanktionerna, som innebar förlorade exportmarknader och brist på råvaror. Men Montenegro ärvde även ”hemmagjorda” problem, som olönsamma och överbemannade statliga industrier.