Montenegro
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/montenegro/
Montenegro var den minsta av de sex delrepubliker som utgjorde Jugoslavien. Det blev självständigt först 2006, efter en folkomröstning då det bröt sig ur en union med Serbien. Montenegro är medlem i Nato och kandidat för medlemskap i EU. Landet består i huvudsak av berg och har kust mot Adriatiska havet.
Montenegro – Geografi och klimat
Den forna jugoslaviska republiken Montenegro ligger på Balkanhalvön i södra Europa. Landet är bergigt och har kust mot Adriatiska havet. Medelhavsklimat råder vid havet medan inlandsklimat präglar bergstrakterna.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 13 812 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Kosovo och Albanien
- Huvudstad med antal invånare
- Podgorica 156 000 (uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Nikšić, Pljevlja
- Högsta berg
- Bobotov Kuk (2 523 meter över havet)
- Viktiga floder
- Tara, Morača
- Största sjö
- Skadarsjön
- Medelnederbörd/månad
- Podgorica 18 mm (juli), 147 mm (nov)
- Medeltemperatur/dygn
- Podgorica 26 °C (juli), 5 °C (jan)
Källor
Montenegro – Befolkning och språk
Invånarna i Montenegro är i huvudsak slaver: strax under hälften är etniska montenegriner medan närmare en tredjedel identifierar sig som serber och var tionde som bosniak. Bland minoritetsgrupperna finns dock både albaner och romer.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- montenegriner 45 procent, serber 29 procent, bosniaker/muslimer 12 procent, albaner 5 procent, romer 1 procent, övriga 8 procent (folkräkning 2011)
- Antal invånare
- 621 306 (2020)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 46 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 67,5 procent (2020)
- Nativitet/födelsetal
- 11,7 per 1000 invånare (2019)
- Mortalitet/dödstal
- 10,8 per 1000 invånare (2019)
- Befolkningstillväxt
- -0,1 procent (2020)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 antal födda barn per kvinna (2019)
- Andel kvinnor
- 50,6 procent (2020)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2019)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 79 år (2019)
- Förväntad livslängd för män
- 74 år (2019)
- Språk
- montenegrinska är officiellt språk 1
Källor
Montenegro – Religion
Religionsfrihet råder och kyrkan är skild från staten. Tre fjärdedelar av montenegrinerna är ortodoxt kristna och merparten av dessa är medlemmar i den serbisk-ortodoxa kyrkan. En knapp femtedel av befolkningen är muslimer (främst sunni), däribland de flesta i den albanska minoriteten.
Montenegro – Utbildning
Enligt lagen ska alla garanteras lika rätt till utbildning. En majoritet av barnen börjar vid sex års ålder i den nioåriga grundskolan, som är obligatorisk och i princip avgiftsfri, men man får ofta betala för sådant som skolböcker. Nio av tio elever går klart grundskolan. Efter denna kan eleverna välja fyraårigt gymnasium, som ger behörighet för högre studier, eller någon yrkesskola/teknisk utbildning på två till fyra år. Så gott som alla över 15 år kan läsa och skriva.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 96,5 procent (2018)
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,8 procent (2018)
Källor
Montenegro – Kultur
Montenegrinsk och serbisk kultur är till stora delar sammanflätade, men i samband med den montenegrinska självständighetsrörelsen under 2000-talet hävdade allt fler montenegriner sin kulturella särart. De betonade att de inte bara har ett eget språk utan också en egen montenegrinsk kultur och historia skild från den serbiska.
Montenegro – Sociala förhållanden
På pappret finns ett omfattande socialförsäkringssystem för statligt anställda och deras familjer. Krigen på 1990-talet och Natos bombkrig 1999 bidrog dock till att rasera välfärdssystemen, särskilt sjukvården, som fortfarande lider av stora brister.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 2 per 1000 födslar (2019)
- Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
- 0,1 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
- 0,1 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
- 0,1 procent (2019)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 98,9 procent (2020)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 97,8 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 8,4 procent (2018)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 731 US dollar (2018)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 22 procent (2020)
Källor
Montenegro – Äldre historia
Många folk har kämpat om herraväldet i vad som i dag är Montenegro, men från 1300-talet stod invånarna emot alla erövringsförsök och styrdes länge av inhemska, ortodoxa biskopar. Landet var en kort tid ett eget kungadöme innan det 1918 kom under serbiskt styre. Under andra världskriget ockuperades Montenegro av det fascistiska Italien men blev efter kriget en delrepublik i det socialistiska Jugoslavien.
Montenegro – Modern historia
Efter Titos död 1980 blev motsättningarna inom Jugoslavien tydliga. Montenegro slöt till att börja med lojalt upp bakom Serbien under krigen och kriserna i spåren av Jugoslaviens sönderfall: först som en del i ett ”rest-Jugoslavien”, därefter som en del i en lösare union. Men efter en folkomröstning 2006 utropade Montenegro sin självständighet.
Montenegro – Politiskt system
Montenegro blev självständigt 2006 och är en parlamentarisk demokrati. Statschef är presidenten som väljs i allmänna val men som främst har en symbolisk och ceremoniell roll. Politiken dominerades länge av det reformerade kommunistpartiet DPS under Milo Ðukanović, men det förlorade makten 2020.
Montenegro – Demokrati och rättigheter
De demokratiska bristerna är stora i Montenegro där en person, Milo Ðukanović, har dominerat politiken i över ett kvartssekel och samlat allt mer makt kring sin person och sin innersta krets. Men 2020 stärktes demokratin då landet för första gången genomgick ett maktskifte.
Montenegro – Aktuell politik
En teknokratregering med stöd av tre partiblock tog över regeringsmakten i Montenegro efter valet 2020, och socialistpartiet DPS hamnade i opposition för första gången sedan självständigheten. Interna motsättningar gjorde att regeringen föll efter ett drygt år och i april 2022 tillträdde en minoritetsregering med Dritan Abazović som premiärminister, med stöd av bland annat DPS. Nyval är utlovat till våren 2023.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Crna Gora/Montenegro
- Statsskick
- republik
- Statschef
- president Milo Ðukanović (2018–)
- Regeringschef
- premiärminister Dritan Abazović (2022–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Demokratiska socialistpartiet (DPS) 30, För Montenegros framtid (ZBCG) 27, Fred är vår nation (MNN) 10, Medborgarrörelsen URA 4, Socialdemokraterna (SD) 3, Bosniakpartiet (BS) 3, Montenegros socialdemokratiska parti (SDP) 2, Albanska listan 1, Albanska koalitionen 1 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Demokratiska socialistpartiet (DPS) + Montenegros liberala parti (LPCG) 36, Demokratiska fronten (DF) 18, Nyckelkoalitionen 9, Demokratiska Montenegro 8, Bosniakpartiet (BS)/Forca/Kroatiska initiativet (HGI) 4, Montenegros socialdemokratiska parti (SPD) 4, Montenegros socialdemokrater (SD) 2 (2016)
- Valdeltagande
- 77 procent i parlamentsvalet 2020, 64 procent i presidentvalet 2018
- Kommande val
- presidentval 2023, parlamentsval 2023 1
Källor
Montenegro – Utrikespolitik och försvar
Sedan Montenegro lämnat unionen med Serbien och utropat sin självständighet 2006 erkändes denna snabbt av de flesta länder, däribland Serbien. Eftersom Serbien automatiskt övertog alla unionens medlemskap i internationella organisationer fick Montenegro söka eget medlemskap i dessa, vilket visade sig inte vara något problem. Därefter var Montenegros främsta utrikespolitiska mål att bli medlem också i Nato och EU. Natomedlemskapet blev verklighet i juni 2017 och förhandlingar med EU pågår.
Fakta – försvar
- Armén
- 875 man (2017)
- Flygvapnet
- 225 man (2017)
- Flottan
- 350 man (2017)
- Militärutgifternas andel av BNP
- 2,1 procent (2020)
- Militärutgifternas andel av statsbudgeten
- 4,1 procent (2020)
Källor
Montenegro – Ekonomisk översikt
Ekonomin i Montenegro är i huvudsak tjänstebaserad med fokus på turism, handel, IT-teknik och finanstjänster. Småföretag dominerar. Runt 90 procent av de tidigare statliga företagen har privatiserats men en stor offentlig sektor utgör fortfarande en broms. Euron används som valuta.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 7 677 US dollar (2020)
- BNP-tillväxt
- 7,0 procent (2021)
- Total BNP
- 4 770 miljoner US dollar (2020)
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,6 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 17,3 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 58,0 procent (2020)
- Inflation
- 2,0 procent (2021)
- Statsskuldens andel av BNP
- 107,2 procent (2020)
- Utlandsskuld
- 9 723 miljoner US dollar (2020)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 469 miljoner US dollar (2020)
- Varuimport
- 2 342 miljoner US dollar (2020)
- Bytesbalans
- -1,2 miljarder US dollar (2020)
- Varuhandelns andel av BNP
- 59 procent (2020)
- Viktigaste exportvaror
- aluminium, elektricitet, läkemedel, trävaror, järn och stål, maskiner
- Största handelspartner
- Serbien, Slovenien, Ungern, Bosnien, Kina
- Bistånd per person
- 189 US dollar (2017)
Källor
Montenegro – Naturtillgångar och energi
Montenegro är relativt rikt på mineraler, som bauxit, järnmalm och koppar, och är självförsörjande på kol (främst brunkol). Det har god tillgång på vattenkraft men vattenkraftsförsörjningen påverkas av och till av svår torka. Landet saknar egna oljetillgångar.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per person
- 1 538 kilo oljeekvivalenter (2014)
- Elkonsumtion per person
- 4612 kilowattimmar, kWh (2014)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 2 520 tusen ton (2018)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 4,0 ton (2018)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 40,6 procent (2018)
Källor
Montenegro – Jordbruk och industri
Jordbruket i Montenegro är varierat med citrusodlingar vid kusten, grönsaker i inlandet och betesmarker i norr. Industrisektorn är relativt liten och består främst av livsmedels- och tobaksförädling samt metallindustri.
Fakta – Jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,6 procent (2020)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 19,1 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogsbevuxen
- 61,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 17,3 procent (2020)
Källor