Moldavien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/moldavien/

Republiken Moldavien ligger inklämd mellan de större grannländerna Rumänien och Ukraina. Fram till 1991 var Moldavien en del av Sovjetunionen. När det reformerade kommunistpartiet vann valet 2001 var det första gången som kommunister i det forna Sovjetunionen återfick regeringsmakten på demokratisk väg. Sedan 2009 styrs landet av en koalition av EU-vänliga mitten-högerpartier. Utrikespolitiskt skapar konflikten kring utbrytarrepubliken Transnistrien problem.

Moldavien – Geografi och klimat

Moldavien är beläget strax nordväst om Svarta havet i sydöstra Europa. Landet omgärdas i norr, öster och söder av Ukraina. I väster avgränsas det mot Rumänien av floden Prut, som vid Moldaviens sydspets flyter samman med Donau.

Yta
33 800 km2 (2020)
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Rumänien, Ukraina
Huvudstad med antal invånare
Chișinău 554 600 (uppskattning 2012)
Övriga större städer
Tiraspol 132 100, Balti 97 200, Tighina (Bender) 90 600 (uppskattning 2012)
Högsta berg
Balanesti (429 m ö h)
Viktiga floder
Prut, Dnestr (Nistru)

Källor

Moldavien – Befolkning och språk

Moldaviens befolkning har minskat sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991. Minskningen beror dels på utvandring, dels på att dödstalen de allra flesta år har överskridit födelsetalen. En klar majoritet av invånarna är moldaver, men det finns betydande minoriteter av ryssar och ukrainare.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
moldaver 76 %, ukrainare 8,5 %, ryssar 6 %, gagauzer 4,5 %, rumäner 2 %, bulgarer 2 %, övriga folkgrupper 1 % (folkräkning 2004)
Antal invånare
2 657 637 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
94 (2018)
Andel invånare i städerna
42,6 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
10,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
11,5 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
-0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,2 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
52,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
72 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2019)
Förväntad livslängd för män
68 år (2019)
Språk
moldaviska/rumänska är officiellt språk, ryska är utbrett

Källor

Moldavien – Religion

Enligt författningen råder religionsfrihet, men en särskild religionslag innebär vissa inskränkningar. Bland annat är ”kränkande missionerande” förbjudet. Den ortodoxa kyrkan har en stark ställning i samhället.

Moldavien – Utbildning

Det moldaviska utbildningssystemet ändrades i grunden när landet blev självständigt från Sovjetunionen 1991. Moldaviska (rumänska) ersatte ryska som dominerande undervisningsspråk och den kommunistiska ideologin togs bort ur läroplanen. Språkfrågan har dock fortsatt att vara ett känsligt ämne ända in på 2010-talet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
86,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
18 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,1 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,5 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,5 procent (2016)

Källor

Moldavien – Kultur

Den moldaviska kulturen har påverkats av influenser från Rumänien, Turkiet och Ryssland/Sovjetunionen. 1400-talet var en framstående period inom byggnadskonst, måleri och konsthantverk.

Moldavien – Arbetsmarknad

Enligt officiell statistik är arbetslösheten i Moldavien relativt måttlig, men bakom siffrorna döljer sig det faktum att en stor del av moldaverna arbetar svart eller har flyttat utomlands för att få jobb.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,7 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
10,0 procent (2019)

Källor

Moldavien – Sociala förhållanden

År 2014 levde drygt en tiondel av den moldaviska befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. Även om de flesta invånare numera har bostad och tillräckligt med mat är levnadsvillkoren svåra. Det är ont om bränsle vintertid för att värma upp bostäderna med.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
14 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,7 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,2 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
86,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
76,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,2 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
171 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
25 procent (2020)

Källor

Moldavien – Kommunikationer

Det mesta av person- och godstrafiken i Moldavien sker via vägar och järnväg. Busstrafiken är väl utvecklad, men fordonen är gamla och miljöfarliga. Floderna Prut och Dnestr används som transportleder. Chișinău har en internationell flygplats.

Moldavien – Seder och bruk

Livsstilen för den moldaviska folkmajoriteten påminner i mångt och mycket om den i grannlandet Rumänien. Men kulturella influenser har genom åren också kommit från Ryssland/Sovjetunionen, Turkiet och på senare tid Västeuropa. Även den ortodoxa kyrkan påverkar moldavernas vardagsliv.

Moldavien – Äldre historia

Det område som idag är Moldavien utgjorde kärnlandet i den historiska regionen Bessarabien, som under 1400-talet införlivades i furstendömet Moldova. Seklet därpå hamnade furstendömet under det osmanska (turkiska) väldet. Så förblev situationen till dess att Ryssland erövrade området 1812. När de ryska bolsjevikerna tog makten 1917 förklarade sig Bessarabien självständigt, för att ett år senare ansluta sig till Rumänien.

Moldavien – Modern historia

Moldaviens moderna historia präglas av landets geografiska närhet till Rumänien och Sovjetunionen/Ryssland. 1940 upprättades den socialistiska sovjetrepubliken Moldavien. Med undantag för perioden 1941–1944, då Rumänien återerövrade Moldavien, förblev området sovjetiskt fram till 1991, då kommunismen föll och Moldavien utropade sin självständighet. I samband med detta bildades även utbrytarrepubliken Transnistrien.

Moldavien – Politiskt system

Moldavien är en parlamentarisk republik, där presidenten och parlamentet delar den verkställande makten. I landet finns två autonoma regioner: Transnistrien (Dnestrrepubliken) och Gagauzien. Transnistriens status har varit omtvistad sedan Moldaviens självständighet 1991, medan Gagauzien blev en autonom region genom ett författningstillägg 2003. Partipolitiken karaktäriseras av hårda motsättningar mellan Rysslandsorienterade och EU-vänliga partier.

Moldavien – Demokrati och rättigheter

Moldavien hör till de länder i Europa som presterar sämst när det gäller mänskliga rättigheter. De politiska institutionerna påverkas negativt av särintressen och samhället genomsyras av korruption. Rättsväsendet kan långt ifrån garantera medborgarna en rättvis behandling och i fängelserna förekommer misshandel och tortyr.

Moldavien – Aktuell politik

Moldavisk inrikespolitik präglas av djupa motsättningar mellan Rysslandsvänliga och EU-orienterade partier. 2016 vann Igor Dodon från det starkt proryska Socialistpartiet presidentvalet och därpå följde en permanent strid mellan presidenten och regeringen som dominerades av EU-vänliga krafter. När Maia Sandu från ett EU-vänligt parti vann över Dodon i presidentvalet i november 2020 blev situationen den omvända. Maktkampen mellan president och regering pågick fram till nyvalet i juli 2021 då Sandus parti vann egen majoritet i parlamentet.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republica Moldova/ Republiken Moldavien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Maia Sandu (2020–)
Regeringschef
premiärminister Natalia Gavrilita (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Aktions- och solidaritetspartiet (PAS) 63, allians mellan Socialistpartiet och Kommunistpartiet 32, Şor-partiet 6 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialistpartiet 34, Demokratiska partiet 30, alliansen Nu (Acum) 27, Şor-partiet 7, oberoende kandidater 3 (2019)
Valdeltagande
drygt 48 procent i parlamentsvalet 20121; 46 respektive 53 procent i presidentvalets båda omgångar 2020
Kommande val
parlamentsval 2025, presidentval 2024

Källor

Moldavien – Utrikespolitik och försvar

De viktigaste frågorna i moldavisk utrikespolitik berör landets relationer till Rumänien, Ryssland och EU. I takt med att Moldavien har närmat sig EU har relationerna till regeringen i Moskva försämrats. Situationen förvärrades under 2014, dels på grund av den oro som Rysslands annektering av ukrainska Krim i mars skapade i regionen, dels till följd av Moskvas negativa reaktion på associationstalet mellan EU och Moldavien som undertecknades i juni samma år. Den moldaviska utbrytarstaten Transnistriens starka knytning till Ryssland komplicerar situationen.

Fakta – försvar

Armén
3 250 man (2017)
Flygvapnet
800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,4 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
1,1 procent (2019)

Källor

Moldavien – Ekonomisk översikt

Moldavien har haft en relativt snabb ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet, men den har skett från en mycket låg nivå. Det tillhör ännu Europas fattigaste länder, med stora sociala och ekonomiska klyftor i samhället. Jordbruk samt livsmedelsindustri och -export är viktiga näringar. Korruption är ett omfattande problem som skadar den ekonomiska utvecklingen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
3 189 US dollar (2018)
Total BNP
11 309 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
3,5 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
11,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
53,3 procent (2018)
Inflation
4,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
29,7 procent (2018)
Utlandsskuld
7 536 miljoner US dollar (2019)
Valuta
leu
Bistånd per person
68 US dollar (2017)

Källor

Moldavien – Naturtillgångar och energi

Moldaviens naturtillgångar är obetydliga. Cement, lera, gips, kalk, sten och grus utvinns för byggnadsindustrin. Mineraler och andra råvaror till industrin måste dock importeras, liksom naturgas och olja. Små fyndigheter av gas och olja har hittats i landet. Det finns också ett vattenkraftverk.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
928 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
1386 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
5 115 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,8 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
14,3 procent (2015)

Källor

Moldavien – Jordbruk och fiske

Moldavien har bördiga jordar och ett klimat som är gynnsamt för jordbruk. Mer än tre fjärdedelar av landets yta är uppodlad. Jordbruket är ekonomiskt betydelsefullt för landet och närmare en tredjedel av arbetskraften återfinns inom näringen (2014).

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
10,2 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
74,2 procent (2016)

Källor

Moldavien – Industri

Industrin är svagt utvecklad och främst knuten till jordbruksproduktion. Den mest kända produkten är de moldaviska vinerna. Landet har även tillverkning av frukt- och grönsakskonserver, tobak, väldoftande oljor med mera.

Moldavien – Utrikeshandel

Moldavien är beroende av sin utrikeshandel, eftersom hemmamarknaden är liten. Sedan 1992 uppvisar landet ett underskott i handelsbalansen, det vill säga importen är större än exporten.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
1 962 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
5 271 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 1 187 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
75 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
jordbruksprodukter, textilier
Största handelspartner
Ryssland, Ukraina, Rumänien

Källor

Moldavien – Turism

Turistnäringen har inte någon större ekonomisk betydelse för landet. I Chișinău finns flera hotell med internationell standard. Utanför huvudstaden finns ett vackert landskap med solrosfält, kloster, landsbyar, berg och vingårdar.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
121 000 (2016)
Turistinkomster
331 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
12,8 procent (2016)

Källor