Malta

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/malta/

Den lilla önationen Malta mitt i Medelhavet är EU:s minsta medlemsland. Med sitt strategiska läge mellan Sicilien och Afrikas nordkust utgör Malta en bro mellan Europa och Afrika och landet har fått ta emot en ström av flyktingar och migranter på väg norrut från Afrika och Mellanöstern. Turismen är Maltas viktigaste näring.

Malta – Geografi och klimat

Republiken Malta är ett litet örike, strategiskt beläget mitt i Medelhavet. Närmaste granne är den italienska ön Sicilien, drygt nio mil norrut. Landet består av öarna Malta, Gozo och Comino samt några obebodda småöar. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
316 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Angränsande länder saknas
Huvudstad med antal invånare
Valletta 6300 (uppskattning 2022)
Övriga större städer
San Pawl Il-Baħar 32 000, Birkirkara 26 000; Mosta 23 000, Sliema 20 000 (folkräkning 2021)
Högsta berg
Benghiza Point (253 m ö h)
Viktiga floder
Malta saknar floder
Största sjö
Malta saknar sjöar
Medelnederbörd/månad
124 mm (okt), 1 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
Valletta 26 °C (aug), 12 °C (jan)

Malta – Befolkning och språk

Malta är ett av världens tätast befolkade länder och befolkningstillväxten är hög med europeiska mått mätt. Landet är etniskt, språkligt och religiöst homogent, med undantag för en liten brittisk minoritet och afrikanska flyktingar. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
malteser i stor majoritet 1
Antal invånare
523 417 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
1 642 (2020)
Andel invånare i städerna
95 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
8,6 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,9 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
0,9 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,1 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
47,9 procent (2022)
Förväntad livslängd
83 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
85 år (2021)
Förväntad livslängd för män
81 år (2021)
Språk
maltesiska och engelska är officiella språk 2
1. små grupper av bl a britter
2. många malteser talar även italienska

Malta – Religion

Katolicismen har en stark ställning på Malta, som kallas ”kyrkornas ö”. Det finns omkring 350 kyrkor i ögruppen, drygt en kyrka per kvadratkilometer. Den övervägande majoriteten av malteserna är katoliker och katolska kyrkan har stort inflytande över viss lagstiftning. Abort är förbjudet och skilsmässor blev tillåtna så sent som 2011.

Malta – Utbildning

Skolsystemet är uppbyggt efter brittisk modell. Undervisningen håller hög standard och sker på både maltesiska och engelska. Utbildningen är avgiftsfri ända upp på universitetsnivå.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
94,9 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
99,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
13 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,9 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,8 procent (2020)

Malta – Sociala förhållanden

Malta har ett väl utbyggt socialförsäkringssystem. Offentlig sjukvård och läkemedel är avgiftsfritt för alla medborgare. Arbetslösheten har länge varit lägre än genomsnittet i Europa.  

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
100,0 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
3 135 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2022)

Malta – Kultur

Malta har omväxlande influerats av brittisk och italiensk kultur. Först på 1800-talet utvecklades en egen maltesisk litteratur. Huvudstaden Valletta, som finns med på FN-organet Unescos världsarvslista, har en intressant arkitektur med både europeiska och arabiska influenser. 

Malta – Seder och bruk

Malteserna är ofta gästfria och generösa. Familjen är mycket viktig. Den maltesiska maten är en kombination av det brittiska och det sicilianska köket, med influenser även från andra medelhavsländer.

Malta – Äldre historia

De första människorna som bosatte sig på Malta kom från Sicilie. Romarna erövrade öarna på 200-talet före Kristus och tusen år senare kom araberna. Från slutet av 1200-talet styrdes Malta från Spanien. Under Johanniterriddarna som slog sig ned på Malta på 1500-talet inleddes en kulturell storhetstid. 1814 blev Malta en brittisk kronkoloni. Öarna förblev brittiska fram till 1960-talet.

Malta – Modern historia

År 1964 blev Malta en självständig stat inom Samväldet (Storbritannien och dess forna kolonier) med den brittiska monarken som statsöverhuvud. Sedan dess har landets två stora partier, Arbetarpartiet och Nationalistpartiet, växlat vid makten. 2004 blev Malta fullvärdig EU-medlem.

Malta – Politiskt system

Malta är en republik med parlamentarisk demokrati. Regeringen har den verkställande makten, medan parlamentet stiftar lagar. Arbetarpartiet och Nationalistpartiet har dominerat det politiska livet i ögruppen sedan självständighetet 1964. 

Malta – Demokrati och rättigheter

Maltas författning garanterar individens fri- och rättigheter och att domstolarna är oberoende från den lagstiftande och den verkställande makten. Även pressfriheten är författningsstadgad, men det finns problem som gör att den inte alltid respekteras i praktiken.

Malta – Aktuell politik

Arbetarpartiet har suttit vid makten i Malta sedan 2013. Korruptionsavslöjanden i samband med den långa och uppmärksammade utredningen av mordet på den granskande journalisten Daphne Caruana Galizia ledde 2020 till rättsliga och politiska reformer.

Fakta – politik

Officiellt namn
Repubblika ta’Malta/ Republiken Malta
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president George Vella (2019)
Regeringschef
premiärminister Robert Abela (2020)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Arbetarpartiet 38, Nationalistpartiet 27 (2022)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Arbetarpartiet 37, Nationalistpartiet 30 (2017)
Valdeltagande
cirka 86 procent i parlamentsvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2027, parlamentet utser en ny president 2024

Malta – Utrikespolitik och försvar

Även om Malta är ett litet land har ögruppen genom sitt läge mitt i Medelhavet alltid haft en stor politisk och strategisk betydelse. Malta har länge sett sig som en bro mellan Europa och Nordafrika. Sedan landet gick med i EU 2004 har flyktingströmmarna från Afrika varit ett problem i relationerna med EU.

Fakta – försvar

Armén
1 700 man (2022) 1
Militärutgifter i andel av BNP
0,51 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,1 procent (2021)
1. armén omfattar också en marin styrka på 500 man samt en mindre flygenhet

Malta – Ekonomisk översikt

Maltas ekonomi är starkt beroende av handel med omvärlden. Landet har ont om egna naturtillgångar, jordbruket är relativt obetydligt och praktiskt taget alla råvaror måste importeras. Men för att vara ett litet land är ekonomin förhållandevis välutvecklad. 

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
33 941 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
6,9 procent (2022)
Total BNP
17 765 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,0 procent (2022)
Industrins andel av BNP
12,3 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
78,8 procent (2022)
Inflation
5,9 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
55,8 procent (2022)
Valuta
euro
Varuexport
3 180 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
8 328 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
0,8 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
65 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning, livsmedel, läkemedel, varor från tillverkningsindustrin (t ex kläder)
Största handelspartner
Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien
Mottaget bistånd per invånare
28 US dollar (2002)

Malta – Naturtillgångar, energi och miljö

Malta har inga viktiga naturresurser som skog, mineraler eller vattenkraft. Den kalksten som bryts för att användas vid husbyggen håller på att ta slut. Energibehovet täcks i första hand av importerad olja. Det råder vattenbrist på öarna och problemet har förvärrats av den växande turismen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 811 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
5 007 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
2,08 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,04 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 611 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
228 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Malta – Jordbruk och fiske

Malta producerar bara omkring en femtedel av den mat som befolkningen konsumerar. Dåliga jordar och brist på vatten gör att jordbruket inte är särskilt utvecklat och det svarar endast för någon procent av bruttonationalprodukten (BNP). Fisket är viktigt.

 

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,0 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
32,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
1,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
12,3 procent (2022)

Malta – Industri

Tillverkningsindustrin står för omkring en tiondel av bruttonationalprodukten (BNP). Små och medelstora företag svarar för merparten av produktionen.