Malta

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/malta/

Önationen Malta mitt i Medelhavet är EU:s minsta medlemsland. Med sitt strategiska läge mellan Sicilien och Afrikas nordkust utgör Malta en bro mellan Europa och Afrika och landet har fått ta emot en ström av flyktingar och migranter på väg norrut från Afrika och Mellanöstern. Turismen är Maltas viktigaste näring.

Malta – Geografi och klimat

Republiken Malta är ett litet örike, beläget mitt i Medelhavet. Närmaste granne är den italienska ön Sicilien, drygt nio mil norrut. I västlig riktning är det 29 mil till Tunisiens kust och cirka 20 mil söderut ligger Libyen. Malta har typiskt medelhavsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
316 km2 (2025)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Angränsande länder saknas
Huvudstad med antal invånare
Valletta 5 200 (2024)
Övriga större städer
San Pawl Il-Baħar 32 000, Birkirkara, Mosta, Sliema
Högsta berg
Benghiza Point (253 m ö h)
Viktiga floder
Malta saknar floder
Största sjö
Malta saknar sjöar
Medelnederbörd/månad
124 mm (okt), 1 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
Valletta 26 °C (aug), 12 °C (jan)

Malta – Befolkning och språk

Malta är ett av världens mest tätbefolkade länder och befolkningstillväxten är hög med europeiska mått mätt. Landet är etniskt, språkligt och religiöst homogent, med undantag för en liten brittisk minoritet och afrikanska och arabiska flyktingar. 

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
574 346 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer
1 727 (2023)
Andel invånare i städerna
95 procent (2024)
Nativitet/födelsetal
8,1 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad
1,1 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt
3,8 procent (2024)
Förväntad livslängd
84 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor
85 år (2023)
Förväntad livslängd för män
82 år (2023)
Andel kvinnor
48,1 procent (2024)

Malta – Religion

Katolicismen har en stark ställning på Malta, som kallas ”kyrkornas ö”. Det finns omkring 350 kyrkor i ögruppen, drygt en kyrka per kvadratkilometer. 

Malta – Utbildning

Skolsystemet är uppbyggt efter brittisk modell. Undervisningen håller hög standard och sker på både maltesiska och engelska. Utbildningen är avgiftsfri ända upp på universitetsnivå.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
13 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
93,3 procent (2011)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,7 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,5 procent (2022)

Malta – Sociala förhållanden

Malta har ett väl utbyggt socialförsäkringssystem. Offentlig sjukvård och läkemedel är avgiftsfritt för alla medborgare. Arbetslösheten har länge varit lägre än genomsnittet i Europa.  

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,1 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2023)
Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2023)
Fertilitetsgrad
1,1 födda barn per kvinna (2023)
Förväntad livslängd
84 år (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
3 623 US dollar (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,8 procent (2023)
Andel kvinnor i parlamentet
28 procent (2024)

Malta – Kultur

Malta har omväxlande influerats av brittisk och italiensk kultur. Först på 1800-talet började det maltesiska språket användas i större utsträckning i litteraturen. Huvudstaden Valletta, som finns med på FN-organet Unescos världsarvslista, har intressant arkitektur med både europeiska och arabiska influenser. 

Malta – Seder och bruk

Malteserna är ofta gästfria och generösa. Familjen är mycket viktig. Den maltesiska maten är en kombination av det brittiska och det sicilianska köket, med influenser även från andra medelhavsländer.

Malta – Äldre historia

Fynd av djurskelett visar att det troligen fanns en landbrygga mellan Malta och Sicilien för omkring 6 000 år sedan. De första bosättarna kom från Sicilien. Genom historien har landet ockuperats av utländska makter som lämnat avtryck som syns än i dag. Malta var under lång tid viktigt för handeln i Medelhavet, men också som militärbas. När Johanniterriddarna styrde inleddes en kulturell storhetstid och många av de vackraste byggnaderna är från denna period. Från 1814 och fram till självständigheten 1964 var Malta en brittisk koloni.

Malta – Modern historia

År 1964 blev Malta en självständig stat inom Samväldet  med den brittiska monarken som statsöverhuvud. Sedan dess har landets två stora partier, Arbetarpartiet och Nationalistpartiet, växlat vid makten. Malta blev EU-medlem 2004 och därefter har strömmen av flyktingar främst från Nordafrika varit ett problem för landet.

Malta – Demokrati och rättigheter

Maltas författning garanterar individens fri- och rättigheter och att domstolarna är oberoende från den lagstiftande och den verkställande makten. Även pressfriheten är författningsstadgad, men det finns problem som gör att den inte alltid respekteras i praktiken.

Malta – Inrikespolitik och författning

Malta är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Det socialdemokratiska Arbetarpartiet har suttit vid makten sedan 2013. I svallvågorna av ett uppmärksammat journalistmord byttes premiärministern ut 2020 och sedan dess leds regeringen av Robert Abela. Förtroendet för politikerna har rubbats efter  korruptionsskandaler på högsta politiska nivå och hanteringen av flyktingströmmen.

Fakta – politik

Officiellt namn
Repubblika ta’Malta/ Republiken Malta
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Myriam Spiteri Debono (2024–)
Regeringschef
premiärminister Robert Abela (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Arbetarpartiet 44, Nationalistpartiet 35 (2022) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Arbetarpartiet 37, Nationalistpartiet 30 (2017)
Valdeltagande
cirka 86 procent i parlamentsvalet 2022
Kommande val
parlamentsval 2027, parlamentet utser en ny president 2029
1. inkl extramandat se texten

Malta – Utrikespolitik och försvar

Även om Malta är ett litet land har ögruppen genom sitt läge mitt i Medelhavet alltid haft en stor politisk och strategisk betydelse. Malta har länge sett sig som en bro mellan Europa och Nordafrika. Sedan landet gick med i EU 2004 har flyktingströmmarna från Afrika varit ett problem i relationerna med EU.

Fakta – försvar

Armén
1 700 man (2025)
Flygvapnet
1 700 man (2025)
Militärutgifter i andel av BNP
0,45 procent (2024)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,3 procent (2024)

Malta – Ekonomisk översikt

Maltas ekonomi är starkt beroende av handel med omvärlden. Landet har ont om egna naturtillgångar, jordbruket är relativt obetydligt och praktiskt taget alla råvaror måste importeras. Men för att vara ett litet land är ekonomin  välutvecklad. 

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
43 899 US dollar (2024)
BNP-tillväxt
6,8 procent (2024)
Total BNP
24 972 miljoner US dollar (2024)
Jordbrukets andel av BNP
0,2 procent (2024)
Industrins andel av BNP
11,4 procent (2024)
Servicesektorns andel av BNP
80,8 procent (2024)
Inflation
2,4 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
48,6 procent (2024)
Valuta
euro
Varuexport
3 782 miljoner US dollar (2024)
Varuimport
9 461 miljoner US dollar (2024)
Varuhandeln i andel av BNP
53 procent (2024)
Viktigaste exportvaror
maskiner, transportutrustning, livsmedel, läkemedel, varor från tillverkningsindustrin (t ex kläder)
Största handelspartner
Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien
Mottaget bistånd per invånare
28 US dollar (2002)

Malta – Naturtillgångar, energi och miljö

Malta har inga viktiga naturresurser som skog, mineral eller vattenkraft. Den kalksten som bryts för att användas vid husbyggen håller på att ta slut. Energibehovet täcks i första hand av importerad olja. Det råder vattenbrist på öarna och problemet har förvärrats av den växande turismen.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
2,45 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,43 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid totalt
2 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,2 ton koldioxidekvivalenter (2023)
Utsläpp av metangas totalt
miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)

Malta – Jordbruk och industri

Malta producerar bara omkring en femtedel av den mat som befolkningen konsumerar. Fisket är viktigt. Mager jord och brist på vatten gör att jordbruket inte är särskilt utvecklat. Finanssektorn och spelindustrin har blivit allt viktigare för Malta. Tillverkningsindustrin står för omkring en tiondel av BNP. Små och medelstora företag svarar för merparten av produktionen.

 

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
0,2 procent (2024)
Andel av landytan som används för jordbruk
25,9 procent (2023)
Andel av landytan som är skogbevuxen
1,4 procent (2023)
Industrins andel av BNP
11,4 procent (2024)