Nordmakedonien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/makedonien/

Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och utgjorde en av sex delrepubliker i det forna Jugoslavien. Det hette tidigare bara Makedonien men bytte 2019 namn efter en långvarig konflikt med Grekland. Namnbytet öppnade vägen för medlemskap i Nato och för förhandlingar som småningom ska leda till medlemskap också i EU.

Nordmakedonien – Geografi och klimat

Republiken Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och är till ytan något mindre än Dalarna. Landet utgjorde den sydligaste av de sex delrepublikerna i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien. Nordmakedonien har till största delen inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
25 713 km2 (2020)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kosovo, Serbien, Bulgarien, Grekland, Albanien
Huvudstad med antal invånare
Skopje 507 000 (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Kumanovo, Bitola, Tetovo
Högsta berg
Korab (2 764 m ö h)
Viktiga floder
Vardar
Största sjö
Ohrid, Prespa
Medelnederbörd/år
Skopje 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Skopje 0 °C (jan), 24 °C (juli)

Källor

Nordmakedonien – Befolkning och språk

Makedonier utgör cirka två tredjedelar av befolkningen medan omkring en fjärdedel är albaner. Därutöver rymmer landet även små grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker och vlacher. Sedan 2019 är albanska officiellt språk vid sidan av makedonskan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
makedonier 64 %, albaner 25 %, turkar 4 %, romer 3 %, serber 2 %, övriga 2 % (folkräkning 2002)
Andel invånare i städerna
57,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
11,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
9,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Språk
makedonska är officiellt och nationellt språk, albanska är officiellt språk med vissa begränsningar 1
1. därutöver talas bland annat turkiska, romani och serbiska

Källor

Nordmakedonien – Religion

Enligt författningen är stat och religiösa samfund skilda åt och religionsfrihet råder. Det hindrar dock inte att bland annat den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och ibland lägger sig i politiska beslut.

Nordmakedonien – Utbildning

I Nordmakedonien är både grundskolan och gymnasiet formellt obligatoriska. Trots det är det många som inte fullföljer hela utbildningen. En modernisering pågår av landets utbildningssystem, som länge varit eftersatt.

Fakta – utbildning

Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
96,1 procent (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,6 procent (2002)

Källor

Nordmakedonien – Kultur

Många olika folk har genom historien satt kulturella avtryck i det område som idag är Nordmakedonien. I landet finns till exempel medeltida bysantinska kyrkor med vackra fresker och gamla turkiska badhus, som numera ofta är omgjorda till bland annat konstgallerier.

Nordmakedonien – Arbetsmarknad

Arbetslösheten är notoriskt hög i Nordmakedonien och utgör ett stort samhällsproblem, även om den har minskat på senare år. Många invånare, inte minst kvinnor, står helt utanför arbetsmarknaden.

Nordmakedonien – Sociala förhållanden

Det relativ väl fungerande sociala skyddsnät som fanns under Jugoslavientiden har urholkats på grund av ekonomiska problem och är idag helt otillräckligt.

Fakta – sociala förhållanden

Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,1 procent (2015)

Källor

Nordmakedonien – Äldre historia

Många olika folk har genom historien stridit om makten i det som idag är Nordmakedonien. I slutet av 1300-talet erövrade de osmanska turkarna området. Först under Balkankrigen 1912–1913 besegrades de av Serbien, Bulgarien och Grekland, som därefter delade området mellan sig. Efter första världskriget uppgick den slaviska delen i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

Nordmakedonien – Modern historia

Nordmakedonien utropade sin självständighet från Jugoslavien 1991, under namnet Makedonien. Snart växte motsättningar mellan de två dominerande folkgrupperna, makedonier och albaner, och i början av 2000-talet utbröt i väpnade sammandrabbningar. Efter medling från Nato stoppades våldet genom det så kallade Ohridavtalet 2001. Efter hand kom den skarpaste konfliktlinjen att gå mellan makedonska nationalister och det reformerade kommunistpartiet.

Nordmakedonien – Politiskt system

Republiken Nordmakedonien är en parlamentarisk demokrati. Två stora politiska frågor dominerade efter självständigheten 1991: de ansträngda relationerna mellan de två dominerande folkgrupperna och en tvist med Grekland om namnet Makedonien. Den första frågan har minskat i betydelse och den senare har fått sin lösning i och med att landet i februari 2019 bytte namn till Nordmakedonien.

 

Nordmakedonien – Demokrati och rättigheter

Nordmakedonien kämpar med stora inre motsättningar vilket har bidragit till odemokratiska tendenser. Politiken präglas av hätsk retorik, bojkotter och rena våldsyttringar. Förvaltningen är politiserad, korruptionen utbredd och medierna har varit hårt trängda av statsmakten. Situationen har dock ljusnat den senaste tiden även om polariseringen kvarstår.

Nordmakedonien – Aktuell politik

Sedan Makedonien formellt bytt namn till Nordmakedonien låg vägen öppen för en anslutning till Nato och förhandlingar om medlemskap med EU. De målen har uppnåtts men bakslag på vägen gjorde att nyval utlöstes. I valet som hölls i juli 2020 segrade de regerande socialdemokraterna med liten marginal och de har nu bildat ny regering.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Severna Makedonija/ Republiken Nordmakedonien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Stevo Pendarovski (2019–)
Regeringschef
premiärminister Zoran Zaev (2020–) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
SDSM-ledd allians 46, VMRO-DPMNE-ledd allians 44, Demokratiska unionen för integration (BDI) 15, Alliansen för albaner (ASH) 12, Vänstern 2, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 1 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
VMRO-DPMNE-ledd allians 51, SDSM-ledd allians 49, Demokratiska unionen för integration (BDI) 10, Rörelsen Besa 5, Alliansen för albaner (ASH) 3, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 2 (2016)
Valdeltagande
52 procent i parlamentsvalet 2020, 45 procent i presidentvalet 2019
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 2024
1. återkom som premiärminister i augusti 2020, hade posten också från maj 2017 till januari 2020

Källor

Nordmakedonien – Utrikespolitik och försvar

Allt sedan den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien uppnått självständighet har det främsta utrikespolitiska målet varit medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato. Efter namnbytet till Nordmakedonien blev Natomedlemskapet verklighet i mars 2020, och landet har slagit in på den långa vägen mot ett EU-medlemskap.

Fakta – försvar

Armén
8 000 man (2017)

Källor

Nordmakedonien – Ekonomisk översikt

Nordmakedonien är ett av Europas fattigaste länder med hög arbetslöshet och en stor andel av befolkningen som står utanför den formella ekonomin. En inhemsk politisk kris gjorde att tillväxten föll under nollstrecket 2017 men kurvan har därefter vänt uppåt igen.

Fakta – Ekonomi

Valuta
makedonsk denar
Viktigaste exportvaror
katalysatorer, elektronik, fordonsdelar, järn och stål, textilvaror
Största handelspartner
Tyskland, Serbien, Storbritannien, Grekland, Bulgarien

Källor

Nordmakedonien – Naturtillgångar, energi och miljö

Nordmakedonien har en hel del naturtillgångar som järn, nickel, kisel, bly, zink och ädla metaller, vilket lett till investeringar i gruvnäringen av stora internationella företag. Det finns stora tillgångar av brunkol, men för industrin måste stenkol importeras. Även all olja som förbrukas köps från utlandet.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 264 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3500 kilowattimmar, kWh (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
24,2 procent (2015)

Källor

Nordmakedonien – Jordbruk

Nordmakedonien är till stora delar ett jordbruksland. Importen av jordbruksvaror är visserligen större än jordbruksexporten, men landet anses ha goda förutsättningar att både bli självförsörjande med livsmedel och exportera frukt och grönsaker. Stora satsningar görs därför på jordbruksutveckling och annat stöd för näringen.

Nordmakedonien – Industri

Huvudstaden Skopje är centrum för Nordmakedoniens industri. Betydande industrigrenar är metallurgi-, livsmedels-, läder- och textilindustri samt byggindustri och gruvdrift. Industriexporten till EU-länder är viktig för ekonomin.