Nordmakedonien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/makedonien/

Makedonien ligger mellan Serbien och Kosovo i norr och Grekland i söder. Landet var en av sex delrepubliker i det forna Jugoslavien, men klarade sig undan 1990-talets krig på Balkanhalvön. Makedonien är kandidatland för medlemskap i EU och Nato, men en konflikt med Grekland om namnet Makedonien har hittills stått i vägen för medlemskapen.

Geografi och klimat

Republiken Nordmakedonien är till ytan något mindre än Dalarna. Landet gränsar till Serbien och Kosovo i norr, Albanien i väster, Grekland i söder och Bulgarien i öster. Det ingick som en av sex delrepubliker i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
25 713 km2 (2018)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kosovo, Serbien, Bulgarien, Grekland, Albanien
Huvudstad med antal invånare
Skopje 507 000 (uppskattning 2018)
Övriga större städer
Kumanovo, Bitola, Tetovo
Högsta berg
Korab (2764 m ö h)
Viktiga floder
Vardar
Största sjö
Ohrid, Prespa
Medelnederbörd/år
Skopje 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Skopje 24 °C (juli), 0 °C (jan)

Källor

Befolkning och språk

Makedonier utgör cirka två tredjedelar av befolkningen medan omkring en fjärdedel är albaner. Därutöver rymmer landet även små grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker och vlacher. I mitten av 2010-talet kom stora flyktingströmmar från främst krigets Syrien men också länder som Afghanistan, men de flesta flyktingar har inte stannat i landet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
makedonier 64 %, albaner 25 %, turkar 4 %, romer 3 %, serber 2 %, övriga 2 % (folkräkning 2002)
Antal invånare
2 083 160 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
83 (2017)
Andel invånare i städerna
57,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
11,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
9,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
1,5 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
50,0 procent (2017)
Förväntad livslängd
76 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2016)
Förväntad livslängd för män
74 år (2016)
Språk
makedonska är officiellt och nationellt språk, albanska är officiellt språk med vissa begränsningar 1
1. därutöver talas bland annat turkiska, romani och serbiska

Källor

Religion

Enligt författningen är stat och religiösa samfund skilda åt och religionsfrihet råder. Det hindrar dock inte att bland annat den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och ibland lägger sig i politiska beslut.

Utbildning

Nordmakedonien har obligatorisk skolgång i nio år. De allra flesta barn börjar skolan, men många fullföljer inte hela grundutbildningen. En modernisering pågår av landets utbildningssystem.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
81,5 procent (2014)
Antal elever per lärare i grundskolan
14 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
96,1 procent (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
8,6 procent (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,6 procent (2002)

Källor

Kultur

Många olika folk har genom historien satt kulturella avtryck i det område som idag är Nordmakedonien. I landet finns till exempel medeltida bysantinska kyrkor med vackra fresker och gamla turkiska badhus, som numera ofta är omgjorda till bland annat konstgallerier.

Massmedier

I Nordmakedoniens författning garanteras yttrandefrihet och fri tillgång till information, men medierna är i själva verket hårt trängda av myndigheterna. Dessutom har ekonomiska svårigheter i landet även drabbat press och etermedier i form av sjunkande upplagor, minskande inkomster från licensavgifter och konkurser.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
102 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
72 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

Tjänstesektorn sysselsätter den största andelen av arbetskraften, medan allt färre arbetar inom jordbruk och industri. Omkring en fjärdedel är offentliganställda; två tredjedelar jobbar inom privata små- och medelstora företag.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
22,3 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
47,2 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Det relativ väl fungerande sociala skyddsnät som fanns under Jugoslavientiden har urholkats på grund av ekonomiska problem och är idag helt otillräckligt.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
11 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
96,8 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
90,9 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,1 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
295 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
34 procent (2017)

Källor

Kommunikationer

Nordmakedonien är till följd av sitt geografiska läge ett typiskt transitland (genomfartsland). Landet har fått internationellt bistånd och lån för att ha råd med att bygga ut och modernisera de föråldrade väg- och järnvägsnäten.

Äldre historia

Många olika folk har genom historien stridit om makten i det som idag är Nordmakedonien. I slutet av 1300-talet erövrade de osmanska turkarna området. Först under Balkankrigen 1912–1913 besegrades de av Serbien, Bulgarien och Grekland, som därefter delade området mellan sig. Efter första världskriget uppgick den slaviska delen i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

Modern historia

Nordmakedonien utropade sin självständighet från Jugoslavien 1991, under namnet Makedonien. Snart växte motsättningar mellan de två dominerande folkgrupperna, makedonier och albaner, och i början av 2000-talet utbröt i väpnade sammandrabbningar. Efter medling från Nato stoppades våldet genom det så kallade Ohridavtalet 2001. Efter hand kom den skarpaste konfliktlinjen att gå mellan makedonska nationalister och det reformerade kommunistpartiet.

Politiskt system

Republiken Nordmakedonien är en parlamentarisk demokrati. Två stora politiska frågor har dominerat sedan självständigheten 1991: de ansträngda relationerna mellan de två dominerande folkgrupperna och en tvist med Grekland om namnet Makedonien. Den senare frågan har dock fått sin lösning i och med att landet i februari 2019 bytte namn till Nordmakedonien.

 

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Severna Makedonija/ Republiken Nordmakedonien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Stevo Pendarovski (2019–)
Regeringschef
premiärminister Zoran Zaev (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet för makedonsk nationell enhet (VMRO-DPMNE) 51, Makedoniens socialdemokratiska union (SDSM) 49, Demokratiska unionen för integration (BDI) 10, Rörelsen Besa 5, Alliansen för albaner 3, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 2 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
För ett bättre Makedonien (partiallians med VMRO-DPMNE som största parti) 61, Partiallians ledd av Makedoniens socialdemokratiska union (SDSM) 34, Demokratiska unionen för integration (BDI) 19, Albanska demokratiska partiet (PDSH) 7, övriga 2 (2014)
Valdeltagande
66,8 % i parlamentsvalet 2016, 44,6 % i presidentvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2020, presidentval 2024

Källor

Aktuell politik

I februari 2019 bytte Makedonien formellt namn till Nordmakedonien och därmed öppnas vägen för en anslutning till Nato och för medlemskapsförhandlingar med EU. Namnbytet kunde ske sedan det socialdemokratiska SDSM 2017 återkommit till makten, efter tio år i opposition. Men det stötte på hårt motstånd från det makedonsk-nationalistiska VMRO-DPMNE.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Severna Makedonija/ Republiken Nordmakedonien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Stevo Pendarovski (2019–)
Regeringschef
premiärminister Zoran Zaev (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Demokratiska partiet för makedonsk nationell enhet (VMRO-DPMNE) 51, Makedoniens socialdemokratiska union (SDSM) 49, Demokratiska unionen för integration (BDI) 10, Rörelsen Besa 5, Alliansen för albaner 3, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 2 (2016)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
För ett bättre Makedonien (partiallians med VMRO-DPMNE som största parti) 61, Partiallians ledd av Makedoniens socialdemokratiska union (SDSM) 34, Demokratiska unionen för integration (BDI) 19, Albanska demokratiska partiet (PDSH) 7, övriga 2 (2014)
Valdeltagande
66,8 % i parlamentsvalet 2016, 44,6 % i presidentvalet 2019
Kommande val
parlamentsval 2020, presidentval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Allt sedan den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien uppnått självständighet har det främsta utrikespolitiska målet varit medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato. Efter namnbytet till Nordmakedonien 2019 kan åtminstone ett Natomedlemskap bli verklighet inom kort.

Fakta – försvar

Armén
8 000 man (2015) 1
Militärutgifternas andel av BNP
1,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
3,1 procent (2017)
1. styrkan omfattar också små flott- och flygenheter men det finns inga uppgifter om hur många man som räknas dit

Källor

Ekonomisk översikt

Nordmakedonien är ett av Europas fattigaste länder med hög arbetslöshet och en stor andel av befolkningen som står utanför den formella ekonomin. En inhemsk politisk kris gjorde att tillväxten föll under nollstrecket 2017 men kurvan har därefter vänt uppåt igen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
5 237 US dollar (2016)
Total BNP
10 900 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
0,2 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
11,5 procent (2016)
Industrins andel av BNP
29,7 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP
60,4 procent (2016)
Inflation
0,5 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
38,0 procent (2015)
Utlandsskuld
8565 554 437 US dollar (2017)
Valuta
makedonsk denar
Bistånd per person
72 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Nordmakedonien har en hel del naturtillgångar som järn, nickel, kisel, bly, zink och ädla metaller, vilket lett till investeringar i gruvnäringen av stora internationella företag. Det finns stora tillgångar av brunkol, men för industrin måste stenkol importeras. Även all olja som förbrukas köps från utlandet.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 264 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
3500 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
7 510 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,6 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
24,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Nordmakedonien är till stora delar ett jordbruksland. Importen av jordbruksvaror är visserligen större än jordbruksexporten, men landet anses ha goda förutsättningar att både bli självförsörjande med livsmedel och exportera frukt och grönsaker. Stora satsningar görs därför på jordbruksutveckling och annat stöd för näringen.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
11,5 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
50,1 procent (2015)

Källor

Industri

Huvudstaden Skopje är centrum för Nordmakedoniens industri. Betydande industrigrenar är metallurgi-, livsmedels-, läder- och textilindustri samt byggindustri och gruvdrift. Industriexporten till EU-länder är viktig för ekonomin.

Utrikeshandel

Nordmakedonien har ett stort underskott i sin handel med utlandet, vilket innebär att importen är betydligt större än exporten. Exporten utgörs främst av textilvaror, tobak, järn och stål, medan importen i huvudsak består av olja och oljeprodukter, fordon, livsmedel och elektriska maskiner. Största handelspartner är EU- och grannländerna.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
4933 844 549 US dollar (2014)
Varuimport
7276 729 202 US dollar (2014)
Bytesbalans
-65,6 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
108 procent (2014)
Viktigaste exportvaror
valsat stål, tobak, textilvaror, drycker
Största handelspartners
Tyskland, Bulgarien, Grekland, Italien

Källor

Turism

Den främsta turistattraktionen i Nordmakedonien är området kring Ohridsjön som finns med på FN-organet Unescos världsarvslista. I trakten kring sjön finns ett unikt växt- och djurliv samt gamla kyrkor och kloster.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
510 000 (2016)
Turistinkomster
283 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
5,3 procent (2016)

Källor