Nordmakedonien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/makedonien/

Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och utgjorde en av sex delrepubliker i det forna Jugoslavien. Det hette tidigare bara Makedonien men bytte 2019 namn efter en långvarig konflikt med Grekland. Namnbytet öppnade vägen för medlemskap i Nato och för förhandlingar som så småningom ska leda till att man blir medlem också i EU.

Nordmakedonien – Geografi och klimat

Republiken Nordmakedonien ligger på Balkanhalvön och är till ytan något mindre än Dalarna. Landet utgjorde den sydligaste av de sex delrepublikerna i det forna Jugoslavien och är en del av den historiska regionen Makedonien. Nordmakedonien har till största delen inlandsklimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
25 713 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Kosovo, Serbien, Bulgarien, Grekland, Albanien
Huvudstad med antal invånare
Skopje 507 000 (uppskattning 2019)
Övriga större städer
Kumanovo, Bitola, Tetovo
Högsta berg
Korab (2 764 m ö h)
Viktiga floder
Vardar
Största sjö
Ohrid, Prespa
Medelnederbörd/år
Skopje 500 mm
Medeltemperatur/dygn
Skopje 0 °C (jan), 24 °C (juli)

Nordmakedonien – Befolkning och språk

Makedonier utgör cirka två tredjedelar av befolkningen medan omkring en fjärdedel är albaner. Därutöver rymmer landet även små grupper av bland andra turkar, romer, serber, bosniaker och vlacher. Sedan 2019 är albanska officiellt språk vid sidan av makedonskan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
makedonier 64 procent, albaner 25 procent, turkar 4 procent, romer 3 procent, serber 2 procent, övriga 2 procent (folkräkning 2002) 1
Antal invånare
2 057 679 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
82 (2020)
Andel invånare i städerna
59 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
12,4 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
-0,4 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
50,2 procent (2022)
Förväntad livslängd
75 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2021)
Förväntad livslängd för män
72 år (2021)
Språk
makedonska är officiellt och nationellt språk, albanska är officiellt språk med vissa begränsningar 2
1. en ny folkräkning gjordes 2021 men resultaten är inte klara
2. därutöver talas bland annat turkiska, romani och serbiska

Nordmakedonien – Religion

Enligt författningen är stat och religiösa samfund skilda åt och religionsfrihet råder. Det hindrar dock inte att bland annat den makedonsk-ortodoxa kyrkan har stor makt och ibland lägger sig i politiska beslut. De flesta av Nordmakedoniens albaner är muslimer.

Nordmakedonien – Utbildning

I Nordmakedonien är både grundskolan och gymnasiet formellt obligatoriska. Trots det är det många som inte fullföljer hela utbildningen. En modernisering pågår av landets utbildningssystem, som länge varit eftersatt.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
97,8 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,3 procent (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,6 procent (2002)

Nordmakedonien – Sociala förhållanden

Det relativ väl fungerande sociala skyddsnät som fanns under Jugoslavientiden har urholkats på grund av ekonomiska problem och är i dag helt otillräckligt. Arbetslösheten är hög och landet räknas till de fattigaste i Europa.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 264 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
3 500 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
9,77 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,71 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av metangas totalt
2 370 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Nordmakedonien – Kultur

Många olika folk har genom historien satt kulturella avtryck i det område som idag är Nordmakedonien. I landet finns till exempel medeltida bysantinska kyrkor med vackra fresker och gamla turkiska badhus, som numera ofta är omgjorda till bland annat konstgallerier.

Nordmakedonien – Äldre historia

Många olika folk har genom historien stridit om makten i det som i dag är Nordmakedonien. I slutet av 1300-talet erövrade de osmanska turkarna området. Först under Balkankrigen 1912–1913 besegrades de av Serbien, Bulgarien och Grekland, som därefter delade området mellan sig. Efter första världskriget uppgick den slaviska delen i den nya statsbildning som småningom kom att kallas Jugoslavien.

Nordmakedonien – Modern historia

Nordmakedonien utropade sin självständighet från Jugoslavien 1991, under namnet Makedonien. Snart växte motsättningar mellan de dominerande folkgrupperna, makedonier och albaner, och i början av 2000-talet utbröt väpnade sammandrabbningar. Efter medling från Nato stoppades våldet 2001. Efter hand kom den skarpaste konfliktlinjen att gå mellan makedonska nationalister och det reformerade Kommunistpartiet.

Nordmakedonien – Politiskt system

Republiken Nordmakedonien är en parlamentarisk demokrati där två politiska partier bildar ett vänster- respektive högerblock. Spänningar mellan makedonier och albaner sätter sin prägel på politiken, även om motsättningar mellan de stora partierna numera utgör en skarpare konfliktlinje.

 

Nordmakedonien – Demokrati och rättigheter

Nordmakedonien kämpar med stora inre motsättningar vilket har bidragit till odemokratiska tendenser. Politiken präglas av hätsk retorik, bojkotter och rena våldsyttringar. Förvaltningen är politiserad, korruptionen utbredd och medierna har varit hårt trängda av statsmakten. Situationen har dock ljusnat den senaste tiden även om polariseringen kvarstår.

Nordmakedonien – Aktuell politik

Nordmakedonien styrs sedan 2017 av en socialdemokratiskt dominerad koalitionsregering. Under dess styre har landet bytt namn från Makedonien, vilket ledde till att en anslutning till försvarsalliansen Nato blivit verklighet. Socialdemokraterna vann även ett nyval 2020. Efter en ombildning av regeringen blev Dimitar Kovačevski premiärminister 2022.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republika Severna Makedonija/ Republiken Nordmakedonien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Stevo Pendarovski (2019–)
Regeringschef
premiärminister Talat Xhaferi (2024–) leder en övergångsregering inför parlamentsvalet den 8 maj 2024
Viktigaste partier med mandat i senaste val
SDSM-ledd allians 46, VMRO-DPMNE-ledd allians 44, Demokratiska unionen för integration (BDI) 15, Alliansen för albaner (ASH) 12, Vänstern 2, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 1 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
VMRO-DPMNE-ledd allians 51, SDSM-ledd allians 49, Demokratiska unionen för integration (BDI) 10, Rörelsen Besa 5, Alliansen för albaner (ASH) 3, Albanernas demokratiska parti (PDSH) 2 (2016)
Valdeltagande
52 procent i parlamentsvalet 2020, 45 procent i presidentvalet 2019
Kommande val
presidentval 2024, parlamentsval 8 maj 2024

Nordmakedonien – Utrikespolitik och försvar

Alltsedan den tidigare jugoslaviska republiken Makedonien uppnått självständighet har de främsta utrikespolitiska målen varit medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato. Efter namnbytet till Nordmakedonien blev Natoanslutningen verklighet 2020. Förhandlingar pågår också med EU, men vägen till medlemskap i unionen väntas bli lång.

Fakta – försvar

Armén
8 000 man (2022) 1
Militärutgifter i andel av BNP
1,54 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,3 procent (2021)
1. Makedonien – styrkan omfattar också en liten marin styrka samt en mindre flygenhet

Nordmakedonien – Ekonomisk översikt

Nordmakedonien är ett av Europas fattigaste länder med hög arbetslöshet och en stor andel av befolkningen som står utanför den formella ekonomin. En inhemsk politisk kris gjorde att tillväxten föll under nollstrecket 2017 men kurvan har därefter vänt uppåt igen.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
6 591 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
2,2 procent (2022)
Total BNP
13 563 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
8,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
22,9 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
58,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
51,8 procent (2022)
Utlandsskuld
10 840 miljoner US dollar (2021)
Valuta
makedonsk denar
Varuexport
8 727 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
12 755 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,8 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
158 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
katalysatorer, elektronik, fordonsdelar, järn och stål, textilvaror
Största handelspartner
Tyskland, Serbien, Storbritannien, Grekland, Bulgarien
Mottaget bistånd per invånare
163 US dollar (2021)

Nordmakedonien – Naturtillgångar, energi och miljö

Nordmakedonien har en hel del naturtillgångar som järn, nickel, kisel, bly, zink och ädla metaller, vilket lett till investeringar i gruvnäringen av stora internationella företag. Det finns stora tillgångar av brunkol, men för industrin måste stenkol importeras. Även all olja som förbrukas köps från utlandet.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
1 264 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
3 500 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
9,77 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
4,71 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av metangas totalt
2 370 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Nordmakedonien – Jordbruk och industri

Nordmakedonien är till stora delar ett jordbruksland. Boskapsskötseln är betydelsefull och mejerivaror står för en stor del av jordbruksproduktionen. Tobak, grönsaker och frukt är viktiga exportvaror. Betydande industrigrenar är metallurgi-, livsmedels-, läder- och textilindustri samt byggindustri och gruvdrift.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
8,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
22,9 procent (2022)