Luxemburg

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/luxemburg/

Storhertigdömet Luxemburg är litet till ytan men inflytelserikt som välmående finanscentrum och säte för flera EU-organ och andra internationella organisationer. Över hälften av arbetsstyrkan består av utländska medborgare. Av dem pendlar många dagligen över gränsen mot Frankrike, Tyskland eller Belgien. Den tidigare strikta banksekretessen har lättats något efter kritik om att landet utgör en fristad för ekonomiska brottslingar.

Luxemburg – Geografi och klimat

Storhertigdömet Luxemburg är till ytan något mindre än Blekinge och mäter som mest drygt åtta mil, från norr till söder. Landet som ligger inklämt mellan Belgien, Tyskland och Frankrike består av ett kuperat högland. Klimatet är milt och regnigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
2 586 km2 (2022)
Tid
svensk
Angränsande land/länder
Belgien, Tyskland, Frankrike
Huvudstad med antal invånare
Luxembourg-Ville/Lëtzelburg 132 000 (2022)
Övriga större städer
Esch-sur-Alzette, Differdange, Dudelange
Högsta berg
Kneiff (560 m ö h)
Viktiga floder
Our, Sauer, Mosel

Luxemburg – Befolkning och språk

Hälften av invånarna i Luxemburg är utländska medborgare, varav det stora flertalet kommer från andra EU-länder. De flesta infödda luxemburgare är trespråkiga och talar luxemburgiska, franska och tyska.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
drygt hälften luxemburgare, övriga främst medborgare i andra EU-länder (2023)
Antal invånare
650 774 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer
260 (2020)
Andel invånare i städerna
92 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
10,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2022)
Fertilitetsgrad
1,4 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
49,7 procent (2022)
Förväntad livslängd
83 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
85 år (2021)
Förväntad livslängd för män
81 år (2021)
Språk
luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk

Luxemburg – Religion

Befolkningen i Luxemburg är till största delen katolsk. Regeringen får enligt lag inte föra statistik över religiös tillhörighet men över 70 procent av invånarna beräknas höra till den katolska kyrkan. 

Luxemburg – Utbildning

Barnen i Luxemburg har skolplikt i tolv år, vilket inbegriper två års förskola. Luxemburgiska är det dominerande språket i förskolan. Undervisningen sker sedan på tyska från första klass men redan i tredje klass introduceras även franska.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,0 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
8 (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,6 procent (2020)

Sociala förhållanden

Luxemburg har ett väl utbyggt välfärdssystem. Tack vare det höga välståndet utgör de sociala kostnaderna en relativt låg andel av BNP jämfört med grannländerna.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
100 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
97,6 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,4 procent (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
7 314 US dollar (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
33 procent (2022)

Luxemburg – Kultur

Luxemburg ligger i gränslandet mellan den franska och tyska kultursfären, och präglas av båda. Luxemburgska författare har verkat och verkar dels på landets språk, luxemburgiska, dels på tyska eller franska.

Luxemburg – Äldre historia

Dagens Luxemburg lydde under många århundraden omväxlande under franska, tyska, spanska och österrikiska härskare. Vid Wienkongressen 1815 fick Luxemburg status som storhertigdöme och 1867 bekräftades landets självständighet. Under 1900-talet grundlades Luxemburgs välstånd genom stålindustrins framväxt.

Luxemburg – Modern historia

I början av 1900-talet utvecklades Luxemburg från en fattig jordbruksnation till en industrination med stålet som bas. Under den andra hälften av seklet förvandlades landet till ett av världens viktigaste finanscentrum med mycket hög levnadsstandard. Från krigsslutet 1945 och fram till 2013 ledde kristdemokraterna alla regeringar utom en.

Luxemburg – Demokrati och rättigheter

De demokratiska institutionerna är solida i Luxemburg, som liksom merparten av Västeuropa hör till de länder som rankas högst i världen i fråga om politiska och medborgerliga rättigheter. Valdemokratin är fullt fungerande.

Inrikespolitik och författning

Luxemburg är en monarki vars statschef, storhertigen, främst har ceremoniella uppgifter. Samförståndsanda och stabilitet präglar politiken. Kristdemokraterna som har dominerat i närmare ett sekel och lett flertalet regeringar återkom i november 2023 till makten efter att ha stått utanför regeringen i tio år. Ny premiärminister blev Luc Frieden som tidigare haft flera olika ministerposter.

Fakta – politik

Officiellt namn
Groussherzogtum Lëtzebuerg/ Grand-Duché de Luxembourg/ Grossherzogtum Luxemburg/ Storhertigdömet Luxemburg
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
storhertig Henri (2000–)
Regeringschef
premiärminister Luc Frieden (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Kristsociala folkpartiet 21, Demokratiska partiet 14, Luxemburgs socialistiska arbetarparti 11, Alternativa demokratiska reformpartiet 5, De gröna 4, Piratpartiet 3, Vänstern 2 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Kristsociala folkpartiet 21, Demokratiska partiet 12, Luxemburgs socialistiska arbetarparti 10, De gröna 9, Alternativa demokratiska reformpartiet 4, Piratpartiet 2, Vänstern 2 (2018)
Valdeltagande
ca 87 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
parlamentsval 2028

Luxemburg – Utrikespolitik och försvar

Under efterkrigstiden har Luxemburg konsekvent strävat efter nära förbindelser med väst såväl ekonomiskt och politiskt som militärt. Landet har varit med i både försvarsalliansen Nato och EU sedan starten och en bred folkopinion stöder regeringens ansträngningar för att göra EU-samarbetet så omfattande som möjligt.

Fakta – försvar

Armén
410 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,63 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,3 procent (2021)

Luxemburg – Ekonomisk översikt

Luxemburg är ett av världens allra rikaste länder, räknat per invånare. Välståndet byggdes upp av en framgångsrik industri, men vilar i dag främst på den starka bank- och finanssektorn. Flera globala storkoncerner har också sin hemvist i landet.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
126 426 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
1,5 procent (2022)
Total BNP
82 275 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
0,2 procent (2022)
Industrins andel av BNP
12,3 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
78,4 procent (2022)
Inflation
8,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
24,3 procent (2022)
Valuta
euro 1
Varuexport
17 420 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
26 416 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
4,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
53 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
stål och andra metallvaror, maskiner, elektronik, plastvaror, fordon, gummivaror
Största handelspartner
Tyskland, Frankrike, Belgien, Italien, Storbritannien, Kina
1. 1 euro=100 cent

Luxemburg – Naturtillgångar, energi och miljö

Luxemburg har inte några naturtillgångar av ekonomisk betydelse sedan järnmalmen i princip tagit slut och brytningen upphörde i början av 1980-talet. Energibehovet täcks i huvudsak av importerade fossila bränslen.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
6 548 kilo oljeekvivalenter (2015)
Elkonsumtion per invånare
13 915 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av växthusgaser totalt
8,81 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
13,98 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
7 853 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
12,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
556 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Luxemburg – Jordbruk och industri

Jordbruket har liten betydelse för Luxemburgs ekonomi. Däremot är järn- och stålproduktion, som ursprungligen var motorn i landets utveckling, fortfarande en viktig sektor trots att järnmalm inte längre utvinns i landet.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
0,2 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
54,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
36,5 procent (2020)
Industrins andel av BNP
12,3 procent (2022)