Grekland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/grekland/

Grekland är den europeiska kulturens vagga och bar fröet till demokratin. Atens historiska kulturarv, Europas längsta kust och tusentals öar tillhör världens mest populära resmål. Grekland befann sig mellan 2008 och 2017 i en djup ekonomisk kris som sänkte levnadsstandarden markant för de flesta invånare.

Grekland – Geografi och klimat

Grekland ligger på Balkanhalvöns sydspets i det sydöstra hörnet av Europa. Landet är till ytan knappt en tredjedel så stort som Sverige. Nästan en femtedel av landytan utgörs av omkring 2 000 öar, av vilka färre än var tionde är bebodd.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
131 957 km2 (2022)
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Albanien, Nordmakedonien, Bulgarien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Aten 3 100 000, inklusive hamnstaden Pireus (2022)
Övriga större städer
Thessaloniki 1 000 000 (med förorter), Patras 168 000, Larisa 145 000, Peristeri 140 000, Iraklion (Heraklion) 137 000 (uppskattning 2023)
Högsta berg
Olympos (2 917 m ö h)
Viktiga floder
Evros (Maritsa)
Medelnederbörd/år
Aten ca 400 mm
Medeltemperatur/dygn
Aten 27 °C (juli), 10 °C (jan)

Grekland – Befolkning och språk

Ungefär nio av tio invånare i Grekland talar nygrekiska och identifierar sig som greker. De härstammar från antikens greker, men har genom seklerna blandats genom invandring av främst slaviska folk. Under 2010-talet har befolkningen minskat till följd av utvandring, sjunkande födelsetal och stigande dödstal.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
10 361 295 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
81 (2022)
Andel invånare i städerna
81 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
7,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
13,4 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,4 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-0,3 procent (2023)
Förväntad livslängd
81 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2022)
Förväntad livslängd för män
78 år (2022)
Andel kvinnor
51,6 procent (2023)

Grekland – Religion

Grekisk-ortodox kristendom är officiell religion och formellt bekänner sig nästan alla greker till denna tro. Den grekiska kyrkan är nationellt självstyrande, men patriarken av Konstantinopel (Istanbul) erkänns som kyrkans andliga överhuvud.

Grekland – Utbildning

Utbildningssektorn drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 2010-talet. De statliga utgifterna för skolan skars ned med omkring en tredjedel under krisåren och anställningsstoppet för lärare ledde till problem. I takt med att ekonomin har förbättrats under senare år har regeringen ökat ansträngningarna för att stärka undervisningen.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,2 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
94,0 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
4,1 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
7,1 procent (2021)

Grekland – Sociala förhållanden

Grekland har haft ett relativt väl utbyggt socialförsäkringssystem, men den djupa ekonomiska krisen från 2009 drabbade systemet hårt. Många greker sjönk ned i djup fattigdom med allt mer begränsat stöd från samhället. Mot slutet av 2010-talet började läget ljusna och 2022 meddelade regeringen att pensionerna skulle höjas för första gången på över ett årtionde.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
7,3 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
13,4 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
1,4 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
81 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 846 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
9,2 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
23 procent (2024)

Grekland – Kultur

De första utvecklade europeiska samhällena växte fram i Grekland under 3000-talet f Kr. Under den minoiska bronsålderskulturen på Kreta (2600–1400 f Kr) och den mykenska kulturen på fastlandet (1550–1125 f Kr) skapades palats och försvarsanläggningar, freskmålningar och keramik. Sedan dessa kulturer gått under föll de i glömska och återupptäcktes inte förrän vid utgrävningar för drygt hundra år sedan.

Grekland – Seder och bruk

Att umgås med greker är inte särskilt komplicerat. Var artig, ta i hand när du hälsar och skaka gärna hand även med barn. Ställ inte alltför personliga frågor till personer du inte redan känner väl, det kan uppfattas som snokande.

Grekland – Äldre historia

Under bronsåldern utvecklades flera framstående kulturer i Grekland, från den minoiska på Kreta till den mykenska på fastlandet. Länge pågick en kamp mellan stadsstaterna Aten och Sparta men från 300-talet fKr och i flera århundraden framöver ingick Grekland i en rad olika stormakters välde. Först på 1820-talet utropades självständighet efter ett åtta år långt befrielsekrig mot turkarna.

Grekland – Modern historia

Den borgerliga regeringen återkom från exilen efter andra världskriget. Motsättningarna till den kommunistiska motståndsrörelsen EAM var stora och ledde till inbördeskrig. Med amerikanskt stöd till regeringssidan besegrades EAM 1949, sedan Jugoslavien efter sin brytning med Sovjetunionen hade skurit av gerillans försörjningsleder. Inbördeskriget krävde fler grekiska liv än andra världskriget, gjorde hundratusentals hemlösa och drev tiotusentals i landsflykt till kommunistiska länder.

Grekland – Demokrati och rättigheter

Situationen för de mänskliga rättigheterna i Grekland är överlag god. Landet styrs under demokratiska former, ett flertal partier kan verka fritt, det råder obligatorisk rösträtt och yttrande- och pressfriheten respekteras. Korruption inom rättssystemet och offentlig förvaltning är dock ett utbrett problem. 

Grekland – Inrikespolitik och författning

Grekland är republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Under premiärminister Kyriakos Mitsotakis ledning styrs landet av det konservativa partiet Ny demokrati sedan 2019, med undantag för en månadslång period inför ett nyval 2023. Inrikespolitiken påverkas av en djup, långvarig ekonomisk kris som har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder.

Fakta – politik

Officiellt namn
Elliniki Dimokratia/ Republiken Grekland
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Konstantinos Tasoulas (2025–)
Regeringschef
premiärminister Kyriakos Mitsotakis (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Ny demokrati 158, Syriza 47, Pasok – Rörelse för förändring 32, Kommunistpartiet 21, Grekisk lösning 12, Spartanerna 12, övriga 18 (2023) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Ny demokrati 146, Syriza 71, Pasok – Rörelse för förändring 41, Kommunistpartiet 26, Grekisk lösning 16 (2023) 2
Valdeltagande
61 procent i parlamentsvalet i maj 2023, 54 procent i parlamentsvalet i juni 2023
Kommande val
parlamentsval 2027
1. 25 juni
2. 21 maj

Grekland – Utrikespolitik och försvar

Grekisk utrikespolitik präglas främst av relationerna till Turkiet och EU. Efter en period av ökade spänningar med ärkerivalen Turkiet från slutet av 2010-talet pågår idag försök till närmanden. Relationerna med EU fick sig en rejäl törn under de hårda förhandlingar om villkoren för unionens stödlån under den djupa ekonomiska krisen, men under senare år har samarbetet löpt mer friktionsfritt.

Fakta – försvar

Armén
93 500 man (2024)
Flygvapnet
21 800 man (2024)
Flottan
16 700 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
3,69 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
7,3 procent (2022)

Grekland – Ekonomisk översikt

Grekland gick efter hösten 2008 in i en långvarig ekonomisk kris – den djupaste hittills i ett EU-land. Under perioden 2009–2014 krympte landets bruttonationalprodukt (BNP) med en fjärdedel, och en ungefär lika stor andel av arbetsstyrkan förlorade sina anställningar. Lönerna sänktes med i genomsnitt 20–25 procent, samtidigt som pensionsnivåer och ersättningar i de sociala trygghetssystemen skars ned markant. Mot slutet av 2010-talet började dock en ekonomisk ljusning skönjas.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
23 401 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
2,3 procent (2023)
Total BNP
243 498 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
3,3 procent (2023)
Industrins andel av BNP
15,3 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
68,6 procent (2023)
Inflation
3,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
150,9 procent (2024)
Utlandsskuld
miljoner US dollar (2023)
Valuta
euro
Varuexport
55 072 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
89 470 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
59 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
jordbruksprodukter, olivolja, textilier, stål, aluminium
Största handelspartner
Tyskland, Italien, Storbritannien, Frankrike

Grekland – Naturtillgångar, energi och miljö

Grekland har stora reserver av brunkol, som länge var den viktigaste källan till el. Men användningen av kol håller på att fasas ut. I stället försöker landet dra större nytta av de goda naturliga förutsättningarna för sol, vind- och vågkraft, som ett led i dess strävan att sänka utsläppen av växthusgaser.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
69,28 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
6,47 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
51 002 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
4,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
9 406 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Grekland – Jordbruk och industri

Det grekiska jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har stadigt minskat, men det är fortfarande ekonomiskt betydelsefullt och sysselsätter omkring en tiondel av arbetskraften. Industrin hade en större ekonomisk betydelse före den ekonomiska krisen i början av 00-talet. I dag svarar sektorn för omkring en sjättedel av BNP och  ungefär en lika stor del av arbetsstyrkan.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
3,3 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
47,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
30,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP
15,3 procent (2023)