Georgien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/georgien/

Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien. Landet har genom historien varit ett utsatt byte för regionens stormakter Persien, Turkiet och Ryssland. I vår tid har Georgien söndrats av separatistiska utbrytningar i republikerna Abchazien och Sydossetien. Den före detta sovjetrepubliken är också en bricka i det säkerhetspolitiska spelet mellan Ryssland och Nato.

Georgien – Geografi och klimat

Georgien är ett bergigt land, till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland. Landet avgränsas i norr och söder av bergskedjorna Stora Kaukasus respektive Lilla Kaukasus. Slättlandet mellan bergskedjorna korsas av Surams bergsrygg, som delar landet i en västlig och en östlig del.

Yta: 69 700 km2 (2022)
Tid: svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder: Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare: Tbilisi 1,26 miljoner (uppskattning 2024)
Övriga större städer: Kutaisi (195 000), Batumi (124 000), Rustavi (121 000) (uppskattning 2011)
Högsta berg: Sjchara (5064 m ö h), Kazbegi (5033 m ö h)
Viktiga floder: Mtkvari

Källor

Georgien – Befolkning och språk

Etniska georgier utgör mer än 80 procent av invånarna men sammanlagt lever ett femtontal folkgrupper i landet, varav en del är mycket små. Många av folkgrupperna återfinns också i Georgiens grannländer. Från självständigheten till 2014 minskade befolkningen med en fjärdedel. Efter 2022 har invånarantalet fyllts på av ryssar som flytt landets krig mot Ukraina.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare: 3 760 365 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 65 (2022)
Andel invånare i städerna: 61 procent (2023)
Nativitet/födelsetal: 13,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,2 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt: 0,1 procent (2023)
Förväntad livslängd: 72 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor: 76 år (2022)
Förväntad livslängd för män: 67 år (2022)
Andel kvinnor: 53,4 procent (2023)

Källor

Georgien – Religion

Flertalet georgier är kristna och medlemmar av den georgiska ortodoxa kyrkan. Religionsfrihet garanteras i grundlagen och respekteras överlag, men små trossamfund som baptister och Jehovas vittnen uppger att de utsätts för trakasserier.

Georgien – Utbildning

Georgierna var under sovjettiden kända för sin jämförelsevis höga utbildningsnivå. Efter självständigheten 1991 råkade hela utbildningsväsendet i kris till följd av penningbrist. Regeringen försöker nu uppmuntra framväxten av privata skolor där föräldrarna själva betalar för barnens undervisning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 96,4 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 9 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 100,0 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,7 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,2 procent (2022)

Källor

Georgien – Sociala förhållanden

Det georgiska socialförsäkringssystemet har gjorts om från grunden flera gånger och omfattar i dag ålderspensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpeng och föräldrapeng med mera.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 13,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,2 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 8 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd: 72 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 484 US dollar (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,4 procent (2022)
Andel kvinnor i parlamentet: 23 procent (2024)

Källor

Georgien – Kultur

Under ”guldåldern” på 1100- och 1200-talen upplevde Georgien sin kulturella blomstringstid. Då skapades en unik arkitektur påverkad av bland annat grekisk, romersk, syrisk och persisk byggnadskonst. Det georgiska nationaleposet "Riddaren i tigerfäll" skrevs vid denna tid av hovskalden Sjota Rustaveli. I nutiden är det framför allt filmkonsten som låter tala om sig.

Georgien – Seder och bruk

När vänner möts i Georgien hälsar de gärna varandra med kindpussar och vänner av samma kön kan gå hand i hand eller arm i arm. Mat och dryck spelar en viktig roll i georgisk vardagskultur och det georgiska köket var det mest kända och uppskattade i det gamla Sovjetunionen. Helgalmanackan domineras av de ortodoxa högtiderna.

Georgien – Äldre historia

Georgien kristnades på 300-talet och splittrades sedan i maktkamp mellan Östrom och persiska furstar. Ett georgiskt kungarike blomstrade under 900–1100-talen men invaderades av mongoler vid mitten av 1200-talet. Ett försvagat Georgien, uppdelat på flera småriken, kom sedan att domineras av turkar och perser innan landet sögs upp i det ryska imperiet 1801. Efter 70 år som en del av Sovjetunionen blev Georgien slutligen självständigt 1991.

Georgien – Modern historia

I mars 1991 röstade georgierna med stor majoritet för full självständighet och i april utropades Georgien som en självständig stat. I maj valdes parlamentets ordförande, Zviad Gamsachurdia, till president med över 86 procent av rösterna. Några val hölls dock inte i Abchazien och Sydossetien. När Sovjetunionen upplöstes senare samma år och Oberoende staters samvälde (OSS) bildades avböjde Georgien att inträda.

Georgien – Demokrati och rättigheter

Den tidigare positiva utvecklingen kring mänskliga rättigheter i Georgien har stannat av något på senare tid. Brister i rättsväsendets oberoende är ett av problemen. Under 2020-talet har pressfriheten försämrats markant.

Georgien – Inrikespolitik och författning

Georgien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken domineras sedan valet 2012 av partialliansen Georgisk dröm. Regeringschef är Irakli Kobachidze. Oppositionen anklagar regeringen för att stå Ryssland nära och leda landet i en auktoritär riktning. När Georgisk dröm korades till segrare även i det senaste parlamentsvalet hösten 2024 kastades landet in i en politisk kris.

Fakta – politik

Officiellt namn: Sakartvelo/ Georgien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Micheil Kavelasjvili (2024–) ¹
Regeringschef: Irakli Kobachidze (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Georgisk dröm 89, Koalition för förändring 19, Förenade nationella rörelsen (UNM) 16, Ett starkt Georgien 14, Gakharia för Georgien 12 (2024) ²
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Georgisk dröm 90, Styrka i enighet 36, Ett europeiskt Georgien 5, Lelo 4, Strategiskt bygge 4, Georgiska patrioters allians 4, Girchi 4, Medborgare 2, Arbetarpartiet 1 (2020)
Valdeltagande: 59 procent i parlamentsvalet 2024; 56 procent i parlamentsvalets första omgång 2020 och 26 procent i andra omgången (som bojkottades av oppositionen)
Kommande val: parlamentsval 2028; presidentval (indirekt val) 2029

1. Micheil Kavelasjvili utsågs till president av parlamentet i december 2024 men valet förkastas av oppositionen som bojkottar arbetet i parlamentet och därmed hävdar att parlamentet inte har mandat att fatta beslut
2. oppositionen bojkottar arbetet i parlamentet med hänvisning till att Georgisk dröm vunnit valet genom fusk

Källor

Georgien – Abchazien

Abchazien som ligger i västra Georgien har förklarat sig självständigt, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och resten av omvärlden betraktar Abchazien som georgiskt territorium.

Georgien – Sydossetien

Sydossetien i norra Georgien har utropat självständighet, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och större delen av omvärlden betraktar Sydossetien som georgiskt territorium.

Georgien – Utrikespolitik och försvar

Den georgiska utrikespolitiken har grundats på en strävan att knyta nära förbindelser med västvärlden och samtidigt upprätthålla kontakter med Ryssland. Det har inte lyckats mer än delvis. Förhållandet till Ryssland har utvecklats från fullt krig 2008 till vänligare relationer på senare år. Samtidigt har förhållandet till väst blivit alltmer ansträngt.

Fakta – försvar

Armén: 17 050 man (2024)
Flygvapnet: 1 300 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,43 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 5,3 procent (2022)

Källor

Georgien – Ekonomisk översikt

Georgien är rikt på naturtillgångar och har ett gynnsamt geografiskt läge längs handelsvägen mellan Kaspiska havet och Svarta havet. Det finns goda förutsättningar för frukt- och vinodling samt turism. Men väpnade konflikter, ekonomisk vanskötsel och korruption har hämmat omvandlingen av en nedgången centralstyrd planekonomi till en fungerande marknadsekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 8 284 US dollar (2023)
BNP-tillväxt: 7,8 procent (2023)
Total BNP: 30 778 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP: 6,0 procent (2023)
Industrins andel av BNP: 18,9 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP: 62,1 procent (2023)
Inflation: 1,1 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP: 36,1 procent (2024)
Utlandsskuld: 24 468 miljoner US dollar (2023)
Valuta: lari
Varuexport: 6 091 miljoner US dollar (2023)
Varuimport: 15 514 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP: 70 procent (2023)
Viktigaste exportvaror: metaller, vin och frukt
Största handelspartner: Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan
Mottaget bistånd per invånare: 101 US dollar (2022)

Källor

Georgien – Naturtillgångar, energi och miljö

Georgien har stora tillgångar av mangan och koppar samt mindre fyndigheter av guld, silver, järn och kol. Landets energibehov täcks till största delen av importerad naturgas och olja, men vattenkraften som har goda naturliga förutsättningar är under utbyggnad.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 17,67 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 4,75 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 10 255 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 5 133 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Georgien – Jordbruk och industri

Jordbruk är fortfarande Georgiens viktigaste näringsgren. Även om jordbruksproduktionen har sjunkit stadigt sedan 1990-talet står den för ungefär en femtedel av exporten och sysselsätter nästan hälften av alla invånare. Tillverkningsindustrin domineras av kemikalieproduktion och livsmedelsberedning.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 6,0 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk: 34,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 40,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 18,9 procent (2023)

Källor

Georgien – Industri

Den georgiska industrin var under sovjettiden starkt beroende av import av halvfabrikat och bränsle från andra sovjetrepubliker och dess produkter såldes huvudsakligen inom Sovjetunionen. I Georgien tillverkades bland annat verkstadsmaskiner, jordbruksredskap, konstgödsel, syntetfibrer och läkemedel. Den lätta industrin dominerades av textil- och livsmedelstillverkning.