Tadzjikistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/

Tadzjikistan ligger i Centralasien och består till nio tiondelar av svårframkomlig bergsterräng. Landet var en del av Sovjetunionen fram till dess upplösning 1991. Under 1990-talet rasade ett inbördeskrig mellan den Moskvatrogna regeringsarmén och en allians av islamister och nationalister. Tadzjikistan har stora ekonomiska problem som förvärras av att det är ett transitland för narkotikasmuggling från Afghanistan. En personkult har byggts upp kring president Emomalii Rahmon, som styrt landet sedan 1992.

Tadzjikistan – Geografi och klimat

Bergslandet Tadzjikistan ligger i Centralasien och är ungefär en tredjedel så stort som Sverige. Landet har i huvudsak inlandsklimat, med stora skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Klimatet växlar också kraftigt med höjden över havet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
143 100 km2 (2025)
Tid
svensk +3 timmar
Angränsande land/länder
Uzbekistan, Kirgizistan, Kina, Afghanistan
Huvudstad med antal invånare
Dusjanbe 893 800 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer
Chudzjand, Kulob, Bokhtar (f d Qurghonteppa)
Högsta berg
Pik Ismoil Somoni (7 495 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Syr-Darja, Zarafsjon
Medelnederbörd/månad
Dusjanbe 137 mm (mars), 1 mm (aug)
Medeltemperatur/dygn
Dusjanbe 0 °C (jan), 27 °C (juli)

Tadzjikistan – Befolkning och språk

Drygt fyra femtedelar av befolkningen identifierar sig som etniska tadzjiker, ett folk av persiskt ursprung. Av de övriga är flertalet uzbeker. De flesta ryssar lämnade Tadzjikistan under 1990-talet. Tadzjikiska är officiellt språk men ryskan är fortfarande utbredd.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
10 143 543 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
73 (2022)
Andel invånare i städerna
28 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
26,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,7 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
3,1 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
2,0 procent (2023)
Förväntad livslängd
71 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
74 år (2022)
Förväntad livslängd för män
69 år (2022)
Andel kvinnor
50,9 procent (2023)

Tadzjikistan – Religion

Islam är den dominerande religionen i Tadzjikistan. De flesta invånare bekänner sig till islams huvudriktning sunni. I Pamir i sydöst finns en mindre grupp shiamuslimska ismailiter ("sjusekten"). Kraftiga inskränkningar i religionsfriheten förekommer.

Tadzjikistan – Utbildning

Enligt officiell statistik kan i stort sett alla vuxna invånare i Tadzjikistan läsa och skriva men många tros i verkligheten vara analfabeter. Utbildningsnivån sjönk kraftigt under inbördeskriget på 1990-talet, men numera fullföljer i stort sett alla barn de nio år som skolplikten gäller.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
98,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
22 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
99,7 procent (2010)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,8 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
21,4 procent (2022)

Tadzjikistan – Sociala förhållanden

En hel del har blivit bättre för invånarna i Tadzjikistan sedan inbördeskriget på 1990-talet i många avseenden förpassade landet till samma nivå som ett u-land. Fattigdomen har minskat avsevärt och betydligt fler har fått tillgång till rent vatten och fungerande avlopp. Ändå dras landet med stora sociala problem, till exempel en outvecklad sjukvård och hög brottslighet.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
26,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,7 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
27 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
3,1 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
71 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
73 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,0 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
27 procent (2024)

Tadzjikistan – Kultur

Tadzjikerna tillhör den persiska kulturkretsen och har haft stor kulturell betydelse för hela Centralasien. Deras persiska språk användes som skönlitterärt språk i stora delar av området långt efter det att perserna hade förlorat sitt inflytande där.

Tadzjikistan – Seder och bruk

Det persiska kulturarvet och islam präglar seder och bruk i Tadzjikistan. Förmuslimska sedvänjor som ofta förknippas med zoroastrismen (gammaliransk religion) lever också kvar, inte minst i form av utbredd tro på skrock och övernaturliga krafter.

Tadzjikistan – Äldre historia

Iranska folk har funnits i trakterna kring dagens Tadzjikistan i årtusenden, liksom en rad andra folkgrupper. Från 700-talet kom araber och befolkningen övergick till islam. Efter mongoliska och uzbekiska regeringstider kom Ryssland att dominera området från 1800-talet. När Sovjetunionen upprättades efter 1917 skapade ryssarna de nya nationalstaterna Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Turkmenistan och Tadzjikistan. En stor del av den tadzjikiska befolkningen hamnade utanför Tadzjikistan.

Tadzjikistan – Modern historia

När Sovjetunionen upplöstes 1991 blev Tadzjikistan för första gången en egen nation. Motsättningarna inom landet var stora, dels mellan olika regioner och dels mellan den gamla kommunisteliten å ena sidan och nationalister och islamister å den andra. Inbördeskrig rasade 1992–1997, med stor ödeläggelse som följd. Makten har sedan dess legat kvar hos president Emomalii Rahmon och hans närmaste krets.

Tadzjikistan – Demokrati och rättigheter

I Tadzjikistan är makten nästan helt koncentrerad till Emomalii Rahmon, president sedan 1992. Trots att författningen föreskriver att landet ska styras demokratiskt har inget val som hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre.

Tadzjikistan – Inrikespolitik och författning

Tadzjikistan är en republik med presidentstyre som enligt författningen är en demokrati med folkvalda ledare. I verkligheten kontrollerar den auktoritära presidenten Emomalii Rahmon och hans stödparti landet, och har vunnit alla val sedan 1990-talet. Rahmon och hans familj har byggt upp en personkult kring sig.

Fakta – politik

Officiellt namn
Dzjumhurii Todzjikiston/ Republiken Tadzjikistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Emomalii Rahmon (1992–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Folkets demokratiska parti 49, Agrarpartiet 7, Ekonomiska reformpartiet 5, Socialistpartiet 1, Demokratiska partiet 1 (2025)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Folkets demokratiska parti 47, Agrarpartiet 7, Ekonomiska reformpartiet 5, Kommunistpartiet 2, Socialistpartiet 1, Demokratiska partiet 1 (2020)
Valdeltagande
85 procent i parlamentsvalet 2025; 85 procent i presidentvalet 2020
Kommande val
presidentval 2027; parlamentsval 2030

Tadzjikistan – Utrikespolitik och försvar

Tadzjikistan påverkas av sitt strategiska läge i en region som förbinder Europa och Asien. Ryssland har starka intressen i landet men dess inflytande har minskat något på senare år. Det finns även ett nära samarbete med Kina samtidigt som det finns en strävan att stärka banden med EU. Förhållandet till de centralasiatiska grannländerna har tidvis varit ansträngt.

Fakta – försvar

Armén
7 300 man (2024)
Flygvapnet
1 500 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
1,22 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
3,8 procent (2023)

Tadzjikistan – Ekonomisk översikt

Tadzjikistan är ett fattigt land vars ekonomi i huvudsak baseras på aluminiumtillverkning, bomullsodling och pengaförsändelser – remitteringar – från tadzjikiska gästarbetare i främst Ryssland. Sammantaget gör det landet sårbart för ekonomiska nedgångar i omvärlden.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 161 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
8,3 procent (2023)
Total BNP
12 061 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
22,9 procent (2022)
Industrins andel av BNP
34,7 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
34,1 procent (2022)
Inflation
3,5 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
29,5 procent (2024)
Utlandsskuld
6 873 miljoner US dollar (2023)
Valuta
somoni
Varuexport
2 449 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
5 880 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
69 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
aluminium, bomull, elektricitet (2018)
Största handelspartner
Uzbekistan, Ryssland, Kina, Turkiet, Egypten, Kazakstan (2018)
Mottaget bistånd per invånare
58 US dollar (2022)

Tadzjikistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Tadzjikistan är rikt på mineral, bland annat järn, bly och zink, men den bergiga terrängen gör det svårt att få lönsamhet i utvinningen. Till landets viktigaste naturresurser hör vattentillgångar som gör landet till ett av världens bäst lämpade för vattenkraft. Samtidigt hotas landets glaciärer av klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
17,69 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,85 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
9 329 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
5 521 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Tadzjikistan – Jordbruk och industri

Trots att bara 6 procent av Tadzjikistans yta är odlingsbar sysselsätter jordbruket över hälften av arbetsstyrkan. Det beror på att boskapsskötsel är en stor näring. Industrisektorn är eftersatt.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
22,9 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
34,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
3,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
34,7 procent (2022)