Tadzjikistan

Tadzjikistan – Geografi och klimat

Bergslandet Tadzjikistan ligger i Centralasien och är ungefär en tredjedel så stort som Sverige. Landet har i huvudsak inlandsklimat, med stora skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Klimatet växlar också kraftigt med höjden över havet.

Tadzjikistan – Befolkning och språk

Drygt fyra femtedelar av befolkningen identifierar sig som etniska tadzjiker, ett folk av persiskt ursprung. Av de övriga är flertalet uzbeker. De flesta ryssar lämnade Tadzjikistan under 1990-talet. Tadzjikiska är officiellt språk men ryskan är fortfarande utbredd.

Tadzjikistan – Religion

Islam är den dominerande religionen i Tadzjikistan. De flesta invånare bekänner sig till islams huvudriktning sunni. I Pamir i sydöst finns en mindre grupp shiamuslimska ismailiter ("sjusekten"). Kraftiga inskränkningar i religionsfriheten förekommer.

Tadzjikistan – Utbildning

Enligt officiell statistik kan i stort sett alla vuxna invånare i Tadzjikistan läsa och skriva men många tros i verkligheten vara analfabeter. Utbildningsnivån sjönk kraftigt under inbördeskriget på 1990-talet, men numera fullföljer i stort sett alla barn de nio år som skolplikten gäller.

Tadzjikistan – Kultur

Tadzjikerna tillhör den persiska kulturkretsen och har haft stor kulturell betydelse för hela Centralasien. Deras persiska språk användes som skönlitterärt språk i stora delar av området långt efter det att perserna hade förlorat sitt inflytande där.

Tadzjikistan – Sociala förhållanden

En hel del har blivit bättre för invånarna i Tadzjikistan sedan inbördeskriget på 1990-talet i många avseenden förpassade landet till samma nivå som ett u-land. Fattigdomen har minskat avsevärt och betydligt fler har fått tillgång till rent vatten och fungerande avlopp. Ändå dras landet med stora sociala problem, till exempel en outvecklad sjukvård och hög brottslighet.

Tadzjikistan – Seder och bruk

Det persiska kulturarvet och islam präglar seder och bruk i Tadzjikistan. Förmuslimska sedvänjor som ofta förknippas med zoroastrismen (gammaliransk religion) lever också kvar, inte minst i form av utbredd tro på skrock och övernaturliga krafter.

Tadzjikistan – Äldre historia

Iranska folk har funnits i trakterna kring dagens Tadzjikistan i årtusenden, liksom en rad andra folkgrupper. Från 700-talet kom araber och befolkningen övergick till islam. Efter mongoliska och uzbekiska regeringstider kom Ryssland att dominera området från 1800-talet. När Sovjetunionen upprättades efter 1917 skapade ryssarna de nya nationalstaterna Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Turkmenistan och Tadzjikistan. En stor del av den tadzjikiska befolkningen hamnade utanför Tadzjikistan.

Tadzjikistan – Modern historia

När Sovjetunionen upplöstes 1991 blev Tadzjikistan för första gången en egen nation. Motsättningarna inom landet var stora, dels mellan olika regioner och dels mellan den gamla kommunisteliten å ena sidan och nationalister och islamister å den andra. Inbördeskrig rasade 1992–1997, med stor ödeläggelse som följd. Makten har sedan dess legat kvar hos president Emomalii Rahmon och hans närmaste krets.

Tadzjikistan – Politiskt system

Tadzjikistan är en presidentstyrd republik. Enligt författningen är landet en demokrati där folket väljer president och parlamentsledamöter. I verkligheten har president Emomalii Rahmon och hans Folkets demokratiska parti kontrollerat Tadzjikistan sedan 1992.

Tadzjikistan – Demokrati och rättigheter

I Tadzjikistan är makten nästan helt koncentrerad till Emomalii Rahmon, landets president sedan 1992. Trots att författningen föreskriver att landet ska styras demokratiskt har inget av de val som hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre.

Inrikespolitik och författning

Tadzjikistan – Aktuell politik

Efter nästan tre årtionden vid makten har Tadzjikistans auktoritära president Emomalii Rahmon skaffat sig total kontroll över landet. Han och hans Folkets demokratiska parti har vunnit alla val sedan början av 1990-talet. Rahmon och hans familj har byggt upp en personkult kring sig och tycks planera att behålla makten i decennier framåt.

Tadzjikistan – Utrikespolitik och försvar

Världens stormakter har alla intressen i den säkerhetspolitiskt instabila region som Tadzjikistan ligger i. För Ryssland och Kina tillhör det närområdet, och USA har en omfattande militär närvaro i regionen. Med de centralasiatiska grannländerna har Tadzjikistan ett delvis ansträngt förhållande.

Tadzjikistan – Ekonomisk översikt

Tadzjikistan är ett fattigt land vars ekonomi i huvudsak baseras på aluminiumtillverkning, bomullsodling och pengaförsändelser – remitteringar – från tadzjikiska gästarbetare i främst Ryssland. Sammantaget gör det landet sårbart för ekonomiska nedgångar i omvärlden.

Tadzjikistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Tadzjikistans viktigaste naturresurs är de väldiga vattentillgångarna, med strida floder som rinner från de många glaciärerna. Landet beräknas ha närmare en tjugondel av världens vattenkraftresurser. Bara en bråkdel utnyttjas men en utbyggnad pågår. Det finns också ganska gott om mineraler, men bergsterrängen gör i många fall utvinningen olönsam.

Tadzjikistan – Jordbruk och industri

Trots att bara 6 procent av Tadzjikistans yta är odlingsbar sysselsätter jordbruket över hälften av arbetsstyrkan. Det beror på att boskapsskötsel är en stor näring. Industrisektorn är eftersatt.