Tadzjikistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tadzjikistan/

Tadzjikistan ligger i Centralasien och består till nio tiondelar av svårframkomlig bergsterräng. Landet var en del av Sovjetunionen fram till dess upplösning 1991. Under 1990-talet rasade ett inbördeskrig mellan den Moskvatrogna regeringsarmén och en allians av islamister och nationalister. Tadzjikistan har stora ekonomiska problem som förvärras av att det är ett transitland för narkotikasmuggling från Afghanistan. En personkult har byggts upp kring president Emomalii Rahmon, som styrt landet sedan 1992.

Tadzjikistan – Geografi och klimat

Bergslandet Tadzjikistan ligger i Centralasien och är ungefär en tredjedel så stort som Sverige. Landet har i huvudsak inlandsklimat, med stora skillnader i temperatur mellan sommar och vinter. Klimatet växlar också kraftigt med höjden över havet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 143 100 km2 (2022)
Tid: svensk +3 timmar
Angränsande land/länder: Uzbekistan, Kirgizistan, Kina, Afghanistan
Huvudstad med antal invånare: Dusjanbe 893 800 (med förorter, FN-uppskattning 2019)
Övriga större städer: Chudzjand, Kulob, Bokhtar (f d Qurghonteppa)
Högsta berg: Pik Ismoil Somoni (7 495 m ö h)
Viktiga floder: Amu-Darja, Syr-Darja, Zarafsjon
Medelnederbörd/månad: Dusjanbe 137 mm (mars), 1 mm (aug)
Medeltemperatur/dygn: Dusjanbe 0 °C (jan), 27 °C (juli)

Källor

Tadzjikistan – Befolkning och språk

Drygt fyra femtedelar av befolkningen identifierar sig som etniska tadzjiker, ett folk av persiskt ursprung. Av de övriga är flertalet uzbeker. De flesta ryssar lämnade Tadzjikistan under 1990-talet. Tadzjikiska är officiellt språk men ryskan är fortfarande utbredd.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: tadzjiker 84,5 %, uzbeker 12 %, kirgizer 1 %, ryssar 0,5 %, övriga 2 % (folkräkning 2010)
Antal invånare: 9 749 625 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 69 (2020)
Andel invånare i städerna: 28 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 29,2 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 4,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 2,2 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 3,6 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 49,6 procent (2020)
Förväntad livslängd: 71 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 73 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 69 år (2019)
Språk: tadzjikiska är officiellt språk, ryska är vanligt, diverse minoritetsspråk

Källor

Tadzjikistan – Religion

Islam är den dominerande religionen i Tadzjikistan. De flesta invånare bekänner sig till islams huvudriktning sunni. I Pamir i sydöst finns en mindre grupp shiamuslimska ismailiter ("sjusekten"). Kraftiga inskränkningar i religionsfriheten förekommer.

Tadzjikistan – Utbildning

Enligt officiell statistik kan i stort sett alla vuxna invånare i Tadzjikistan läsa och skriva men många tros i verkligheten vara analfabeter. Utbildningsnivån sjönk kraftigt under inbördeskriget på 1990-talet, men numera fullföljer i stort sett alla barn de nio år som skolplikten gäller.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 98,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 22 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 99,8 procent (2014)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,7 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 17,8 procent (2020)

Källor

Tadzjikistan – Kultur

Tadzjikerna tillhör den persiska kulturkretsen och har haft stor kulturell betydelse för hela Centralasien. Deras persiska språk användes som skönlitterärt språk i stora delar av området långt efter det att perserna hade förlorat sitt inflytande där.

Tadzjikistan – Sociala förhållanden

En hel del har blivit bättre för invånarna i Tadzjikistan sedan inbördeskriget på 1990-talet i många avseenden förpassade landet till samma nivå som ett u-land. Fattigdomen har minskat avsevärt och betydligt fler har fått tillgång till rent vatten och fungerande avlopp. Ändå dras landet med stora sociala problem, till exempel en outvecklad sjukvård och hög brottslighet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 30 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,2 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 81,9 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 96,8 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,2 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 60 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 24 procent (2020)

Källor

Tadzjikistan – Seder och bruk

Det persiska kulturarvet och islam präglar seder och bruk i Tadzjikistan. Förmuslimska sedvänjor som ofta förknippas med zoroastrismen (gammaliransk religion) lever också kvar, inte minst i form av utbredd tro på skrock och övernaturliga krafter.

Tadzjikistan – Äldre historia

Iranska folk har funnits i trakterna kring dagens Tadzjikistan i årtusenden, liksom en rad andra folkgrupper. Från 700-talet kom araber och befolkningen övergick till islam. Efter mongoliska och uzbekiska regeringstider kom Ryssland att dominera området från 1800-talet. När Sovjetunionen upprättades efter 1917 skapade ryssarna de nya nationalstaterna Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan, Turkmenistan och Tadzjikistan. En stor del av den tadzjikiska befolkningen hamnade utanför Tadzjikistan.

Tadzjikistan – Modern historia

När Sovjetunionen upplöstes 1991 blev Tadzjikistan för första gången en egen nation. Motsättningarna inom landet var stora, dels mellan olika regioner och dels mellan den gamla kommunisteliten å ena sidan och nationalister och islamister å den andra. Inbördeskrig rasade 1992–1997, med stor ödeläggelse som följd. Makten har sedan dess legat kvar hos president Emomalii Rahmon och hans närmaste krets.

Tadzjikistan – Politiskt system

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Tadzjikistan – Demokrati och rättigheter

I Tadzjikistan är makten nästan helt koncentrerad till Emomalii Rahmon, landets president sedan 1992. Trots att författningen föreskriver att landet ska styras demokratiskt har inget av de val som hållits sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 uppfyllt kraven för ett fungerande folkstyre.

Tadzjikistan – Inrikespolitik och författning

Tadzjikistan är en republik som enligt författningen är en demokrati med folkvalda ledare. I verkligheten kontrollerar den auktoritära presidenten Emomalii Rahmon och hans stödparti landet, och har vunnit alla val sedan 1990-talet. Rahmon och hans familj har byggt upp en personkult kring sig.

Fakta – politik

Officiellt namn: Dzjumhurii Todzjikiston/ Republiken Tadzjikistan
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Emomalii Rahmon (1992–)
Regeringschef: premiärminister Qohir Rasulzoda (2013–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Folkets demokratiska parti 47, Agrarpartiet 7, Ekonomiska reformpartiet 5, Kommunistpartiet 2, Socialistpartiet 1, Demokratiska partiet 1 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Folkets demokratiska parti 51, Agrarpartiet 5, Ekonomiska reformpartiet 3, Kommunistpartiet 2, Socialistpartiet 1, Demokratiska partiet 1 (2015)
Valdeltagande: 86 procent i parlamentsvalet i mars 2020, 85 procent i presidentvalet i oktober 2020
Kommande val: parlamentsval 2025, presidentval 2027

Källor

Tadzjikistan – Aktuell politik

Informationen har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Tadzjikistan – Utrikespolitik och försvar

Världens stormakter har alla intressen i den säkerhetspolitiskt instabila region som Tadzjikistan ligger i. För Ryssland och Kina tillhör det närområdet, och USA har en omfattande militär närvaro i regionen. Med de centralasiatiska grannländerna har Tadzjikistan ett delvis ansträngt förhållande.

Fakta – försvar

Armén: 7 300 man (2020)
Flygvapnet: 1 500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 1,0 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 3,3 procent (2020)

Källor

Tadzjikistan – Ekonomisk översikt

Tadzjikistan är ett fattigt land vars ekonomi i huvudsak baseras på aluminiumtillverkning, bomullsodling och pengaförsändelser – remitteringar – från tadzjikiska gästarbetare i främst Ryssland. Sammantaget gör det landet sårbart för ekonomiska nedgångar i omvärlden.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 859 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 5,0 procent (2021)
Total BNP: 8 194 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 23,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 32,8 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 35,3 procent (2020)
Inflation: 10,0 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 51,3 procent (2020)
Utlandsskuld: 6 798 miljoner US dollar (2020)
Valuta: somoni
Varuexport: 1 271 miljoner US dollar (2020)
Varuimport: 2 716 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans: 0,3 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP: 56 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: aluminium, bomull, elektricitet (2018)
Största handelspartner: Uzbekistan, Ryssland, Kina, Turkiet, Egypten, Kazakstan (2018)
Bistånd per person: 34 US dollar (2017)

Källor

Tadzjikistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Tadzjikistans viktigaste naturresurs är de väldiga vattentillgångarna, med strida floder som rinner från de många glaciärerna. Landet beräknas ha närmare en tjugondel av världens vattenkraftresurser. Bara en bråkdel utnyttjas men en utbyggnad pågår. Det finns också ganska gott om mineraler, men bergsterrängen gör i många fall utvinningen olönsam.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 338 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 1492 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 9 420 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 1,0 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 38,6 procent (2019)

Källor

Tadzjikistan – Jordbruk och industri

Trots att bara 6 procent av Tadzjikistans yta är odlingsbar sysselsätter jordbruket över hälften av arbetsstyrkan. Det beror på att boskapsskötsel är en stor näring. Industrisektorn är eftersatt.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 23,8 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 34,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 3,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 32,8 procent (2020)

Källor