Syrien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/syrien/

President Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller. Assadfamiljen hade styrt Syrien sedan 1970-talet som en diktatur. Regimens fall följde efter ett landsomfattande inbördeskrig som utlöstes av den arabiska våren 2011. Regimstyrkor, senare stödda av bland annat Ryssland, kämpade mot en brokig blandning av rebellgrupper. Miljoner syrier drevs på flykt. Med Assads fall har den politiska spelplanen ritats om. Ahmed al-Sharaa, ledare för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham som anförde blixtoffensiven mot Assad, utsågs till övergångspresident i januari 2025. I skuggan av Assadregimen har Syriens kurder försökt att bygga upp ett eget regionalt styre i norr.

Syrien – Geografi och klimat

Syrien, vars gränser stakats ut av tidigare kolonialmakter, ligger i östra Medelhavsområdet och domineras av öken, stäpp och berg. Längst i väster har ganska god nederbörd skapat bördiga jordar, medan möjligheten att bedriva jordbruk i de ökenartade områdena i öster är helt beroende av vattnet från floden Eufrat. Till ytan är Syrien något större än Götaland och Svealand tillsammans.

Yta
185 180 km2 (2025) 1
Tid
svensk +1 timme
Angränsande land/länder
Irak, Jordanien, Israel, Libanon, Turkiet
Huvudstad med antal invånare
Damaskus 2,4 miljoner (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Aleppo, Homs, Hama, Latakia
Högsta berg
Jabal al-Shaykh (eller Hermon 2 814 m ö h)
Viktiga floder
Eufrat med bifloder, Orontes (al-Asi)
1. Golanhöjderna inräknade

Syrien – Befolkning och språk

Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder, men befolkningen var ojämnt fördelad. Flest människor levde längs kusten i väster samt kring storstäderna Damaskus i söder och Aleppo i norr.  Inbördeskriget 2011–2024 ledde till stora folkomflyttningar och drygt en fjärdedel av befolkningen drevs i landsflykt. Ännu fler lever som internflyktingar. 

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
23 227 014 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
121 (2022)
Andel invånare i städerna
57 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
20,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,0 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
4,9 procent (2023)
Förväntad livslängd
72 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2022)
Förväntad livslängd för män
69 år (2022)
Andel kvinnor
50,0 procent (2023)

Syrien – Religion

Syrien har formellt varit sekulärt ända sedan självständigheten 1941, trots islams starka ställning. Majoriteten av araberna liksom flertalet kurder tillhör islams huvudriktning sunni, men det finns också en rad kristna samfund. Övergångsstyret som tog makten i december 2024 upphävde omgående den gamla grundlagen. En provisorisk grundlag infördes i mars 2025 som slår fast att islamisk rättspraxis ska vara "den huvudsakliga källan" till lagstiftningen. En provisorisk grundlag infördes i mars 2025 som slår fast att islamisk rättspraxis ska vara "den huvudsakliga källan" till lagstiftningen.

 

Syrien – Utbildning

Syrien hade före inbördeskriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten har varit hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Inbördeskriget som brot ut 2011 drabbade skolväsendet hårt. 

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
68,0 procent (2013)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2002)
Läs- och skrivkunnighet
94,0 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,1 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,2 procent (2009)

Syrien – Sociala förhållanden

Så gott som alla syrier har påverkats av det långa inbördeskriget som bröt ut 2011 och upphörde 2024. Förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de flera miljoner som befinner sig på flykt inom landet. 

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
20,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,0 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
18 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
72 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
63 US dollar (2012)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
3,0 procent (2012)
Andel kvinnor i parlamentet
10 procent (2024)

Syrien – Kultur

Syrien har rika kulturella traditioner ända sedan antik tid, men under inbördeskriget sedan 2011 har många äldre byggnadsverk blivit svårt skadade. Världsarven på Unescos lista har utsatts för förödelse. Till det kom skalvskador 2023. Under Baathpartiets styre hämmades de flesta kulturyttringar av censur, exempelvis var kurdernas folkliga traditioner  förbjudna till 2011. Många författare, konstnärer och artister har levt i exil.

Syrien – Seder och bruk

I Syrien har familjen stor betydelse både privat och inom politiken. Landets ledare både inom regeringen och på oppositionssidan omger sig med personer de litar på. Ofta hämtas de förtrogna ur den egna familjen eller släkten, och i nästa led från hemtrakten, klanen (i områden där sådana finns) eller den religiösa inriktningen.

Syrien – Äldre historia

Den moderna staten Syrien bildades under 1900-talet, men människor har bott i området mycket länge. Spår av tidiga människoarter har påträffats i syriska grottor. Historiskt sett användes namnet ”Syrien” om olika regioner på östra Medelhavskusten, i det område som omfattar nuvarande Syrien, Libanon, Jordanien och Palestina/Israel. Många olika folk och civilisationer har passerat genom det område som i dag är Syrien, inklusive assyrier, babylonier och romare. Den muslimska erövringen på 600-talet förde med sig arabiska språket och blev startpunkten för det Syrien vi känner i dag. På 700-talet var Damaskus säte för ett umayyadiskt kalifat, ett av sin tids mäktigaste imperier. Från 1500-talet styrdes Syrien som en del av Osmanska riket. Det var först när Frankrike intog området efter första världskriget som dagens gränser drogs.

Syrien – Modern historia

Tiden efter andra världskriget blev instabil och präglades av en rad militärkupper. Oroligheterna i regionen spillde över på Syrien. När staten Israel utropades 1948 gick Syrien tillsammans med andra arabländer till angrepp. 1970 grep Hafiz al-Assad makten och styrde genom Baathpartiet och säkerhetstjänsterna. Assad sökte stärka Syriens regionala roll och utkämpade krig mot Israel. Han efterträddes 2000 av sin son, Bashar. Denne genomförde vissa ekonomiska reformer men behöll greppet om makten. Inbördeskrig bröt ut 2011 och Assad drevs bort från makten 2024.

Syrien – Demokrati och rättigheter

Övergångsstyret i Syrien införde i mars 2025 en provisorisk författning. Den ersätter författningen från 2012, som gav den avsatte presidenten Bashar al-Assad närmast obegränsad makt. Under inbördeskriget, som bröt ut 2011, var landet ett av de farligaste i världen för både aktivister och journalister. Och under Assads styre kunde medborgarna inte rösta bort regimen, trots att allmänna val hölls regelbundet. 

Syrien – Inrikespolitik och författning

Islamistledda rebeller störtade president Bashar al-Assad i december 2024. Assadfamiljen hade då styrt Syrien sedan 1970-talet. Sedan Assad flytt bildades en övergångsregering. Författningen upphävdes medan parlamentet och det tidigare styrande Baathpartiet har upplösts. Ahmed al-Sharaa, ledare för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham som anförde blixtoffensiven mot Assad, utsågs till övergångspresident i januari 2025. Försök att slå samman milisstyrkor i olika delar av landet inleddes, men osäkerheten om utvecklingen är stor. En provisorisk grundlag infördes i mars 2025, och en ny övergångsregering utsågs i slutet av samma månad. I september 2025 planeras indirekta val till ett övergångsparlament. 

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Jumhuriyya al-Arabiyya al-Suriyya/Arabrepubliken Syrien
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
övergångspresident Ahmed al-Sharaa (2025–)
Regeringschef
avskaffas 2025 enligt den provisoriska grundlagen
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Baathpartiet med stödpartier 185, övriga 65 (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Baathpartiet med stödpartier 177, övriga 73 (2020) 2
Valdeltagande
33 procent i parlamentsvalet 2020, 78,6 procent i presidentvalet 2021, 38 procent i parlamentsvalet 2024
Kommande val
indirekta val till ett övergångsparlament i september 2025, presidentval 2028
1. valet kunde bara genomföras i delar av landet Assadregreringen kontrollerade; parlamentets verksamhet upphävdes i december 2024 efter Assads fall
2. Valet kunde bara genomföras i regeringskontrollerade delar av landet.

Syrien – Utrikespolitik och försvar

Syrien har länge haft konfliktfyllda relationer med omvärlden.  Den störtade Assadregimen kunde skickligt utnyttja Syriens inflytande i grannländerna och vinna stöd och ekonomiskt bistånd, inte minst från Iran och Ryssland.  Detta ställdes på ända när islamistledda rebeller tog makten i december 2024. De nya makthavarna söker hitta nya partner och få bort sanktioner mot landet. Läget är svåröverskådligt. Konflikten med Israel väntas bestå medan Turkiet har klivit fram som en viktig maktfaktor.

Fakta – försvar

Armén
130 000 man (2023)
Flygvapnet
15 000 man (2023)
Flottan
4 000 man (2023)
Militärutgifter i andel av BNP
4,06 procent (2010)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
13,6 procent (2010)

Syrien – Ekonomisk översikt

Syrien hade före inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar och starka traditioner inom handel. Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försök att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären. Att få bort sanktionerna införda mot Assadregimen har varit ett viktigt mål för de nya makthavarna i Damaskus.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 052 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
0,7 procent (2022)
Total BNP
23 623 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
43,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
12,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
44,9 procent (2022)
Inflation
4,4 procent (2010)
Statsskulden i andel av BNP
30,0 procent (2010)
Utlandsskuld
4 876 miljoner US dollar (2023)
Valuta
syriskt pund
Varuexport
6 734 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
5 962 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
48 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
olja, bomull, frukt, grönsaker 1
Största handelspartner
Tyskland och andra EU-länder, Irak. Libanon, Turkiet, Saudiarabien, Kina 2
Mottaget bistånd per invånare
369 US dollar (2022)
1. före krigsutbrottet 2011
2. före krigsutbrottet 2011

Syrien – Naturtillgångar, energi och miljö

Syriens viktigaste naturtillgångar är olja, naturgas (fossilgas) och fosfat, men oljeproduktionen minskade starkt under inbördeskriget. Medborgarnas tillgång till energi är ojämn och präglas av störningar sedan viktig infrastruktur slagits ut. Miljön har också utsatts för stora påfrestningar, inte minst längs Medelhavskusten.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
89 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
75 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
57,99 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,58 ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av koldioxid totalt
31 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,4 ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av metangas totalt
21 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)

Syrien – Jordbruk och industri

Jordbruket har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. Till det kom jordbävningskatastrofen i början av 2023, men utvecklingen inom industriproduktionen hämmades redan före kriget och skalven.

 

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
43,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
75,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
2,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP
12,0 procent (2022)