Sri Lanka

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/sri-lanka/

Sri Lanka är en önation i Indiska oceanen, sydöst om Indien. Under perioden 1983–2009 plågades landet av ett inbördeskrig, som krävde uppemot 100 000 människors liv. Bakom kriget låg motsättningar mellan landets största folkgrupp, singaleserna, och den tamilska minoriteten. I krigets slutskede krossades den tamilska gerillan av regeringsstyrkorna. Anklagelserna om brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med slutstriderna är många.

Sri Lanka – Geografi och klimat

Sri Lanka är en önation i Indiska oceanen, strax sydöst om Indiens sydspets. Landet består av en stor huvudö och närliggande småöar. Till ytan är Sri Lanka ungefär jämstort med Irland. Landets klimat är tropiskt och präglas av monsunvindar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 65 610 km2 (2022)
Tid: svensk +4,5 timmar
Angränsande land/länder: -
Huvudstad med antal invånare: Sri Jayawardenapura Kotte (förstad till Colombo, administrativ huvudstad, 108 000 invånare, folkräkning 2012), Colombo (kommersiell huvudstad, 619 000 invånare, FN-uppskattning 2021)
Övriga större städer: Kaduwela, Maharagama, Dehiwala-Mount Lawinia, Moratuwa, Negombo (Migamuwa), Kalmunai (Galmune), Kandy (Maha Nuwara), Galle (Galla)
Högsta berg: Pidurutalagala (2 524 m ö h)
Viktiga floder: Mahaweli
Medelnederbörd/månad: Colombo 370 mm (maj), 89 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn: Colombo 28 °C (april), 26 °C (dec)

Källor

Sri Lanka – Befolkning och språk

I Sri Lanka finns flera folkgrupper. Flest är singaleserna som utgör tre fjärdedelar av befolkningen. Näst största folkgrupp är tamilerna. Landet är tätast befolkat i sydväst, där den största staden Colombo ligger. De torra områdena i norr och öster är glest befolkade, med undantag för Jaffnahalvön längst i norr.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: singaleser 75 procent, lankesiska tamiler 11 procent, muslimer 9 procent, indiska tamiler 4 procent, övriga 1 procent ¹
Antal invånare: 22 181 000 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 354 (2020)
Andel invånare i städerna: 19 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 15,3 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 6,9 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,1 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,0 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 51,8 procent (2022)
Förväntad livslängd: 76 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 80 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 73 år (2021)
Språk: singalesiska och tamil är officiella språk, engelska är gångbart. I religiösa sammanhang används pali, arabiska och sanskrit

1. folkräkning 2012

Källor

Sri Lanka – Religion

Sri Lankas författning slår fast att religionsfrihet ska råda, men också att staten ska främja buddismen. Nästan alla singaleser bekänner sig till theravadabuddismen, medan majoriteten av landets tamiler är hinduer.

Sri Lanka – Utbildning

Utbildningsnivån i Sri Lanka är högre än i många andra utvecklingsländer; i genomsnitt kan drygt nio av tio lankeser läsa och skriva. Utbildningsnivån är dock något lägre bland minoritetsgrupperna, särskilt bland de indiska tamilerna i höglandet.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 99,1 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 22 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 92,4 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 1,9 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 9,9 procent (2019)

Källor

Sri Lanka – Kultur

Den lankesiska kulturen har präglats av närheten till den indiska kontinenten. De mest utpräglade arkitektoniska verken är de buddistiska stuporna, stora domformade byggnadsverk som ofta hyser reliker.

Sri Lanka – Sociala förhållanden

Sedan krigsslutet 2009 har andelen fattiga lankeser minskat betydligt. Även i andra sociala hänseenden som inkomstnivå, läskunnighet, barndödlighet och medellivslängd ligger Sri Lanka bra till i en regional jämförelse. I samband med den politiska och ekonomiska krisen under 2020-talet har dock fattigdomen åter ökat markant. Ett annat problem är att tillgångarna är skevt fördelade.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 6 per 1000 födslar (2021)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av befolkningen som har tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 92 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 93,7 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,1 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 151 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 5 procent (2022)

Källor

Sri Lanka – Seder och bruk

Kastväsendet gör att Sri Lanka kan beskrivas som ett hierarkiskt samhälle. Den sociala hierarkin bidrar till att lankeser gärna är formella i kontakter med främmande. Titel och efternamn används vid tilltal när man inte känner varandra.

Sri Lanka – Äldre historia

Majoritetsfolket singaleserna och den tamilska minoriteten kom troligen till Sri Lanka mellan 200- och 400-talet f Kr. Buddismen introducerades under 200-talet f Kr. Portugiser lockades under 1500-talet till ön av den lukrativa kryddhandeln. I slutet av 1700-talet togs handeln över av britterna och 1802 blev ön den brittiska kronkolonin Ceylon. Som första koloni i Asien höll Ceylon 1931 allmänna val till ett nationellt råd.

Sri Lanka – Modern historia

Den brittiska kolonin Ceylon blev en självständig stat 1948. Redan under det första årtiondet som fri nation ökade motsättningarna mellan majoritetsfolket singaleserna och den tamilska minoriteten. Under 1970-talet inledde gerillan Tamilska Eelams befrielsetigrar (LTTE) ett väpnat uppror för en egen tamilsk stat. Först 2009 tog inbördeskriget slut, men inte genom ett fredsavtal utan genom att LTTE besegrades militärt.

Sri Lanka – Demokrati och rättigheter

Sri Lanka är demokratiskt i den meningen att maktskiften sker genom allmänna val. Samtidigt finns det många exempel på maktmissbruk, korruption, valfusk och politiskt våld.

Sri Lanka – Inrikespolitik och författning

Sri Lanka styrs sedan sommaren 2022 av en samlingsregering, ledd av veteranpolitikern Ranil Wickremesinghe och med uppgift att rädda landet ur ekonomiskt kaos. Krisregeringen tillsattes när bröderna Rajapaksas tandemstyre rämnade till följd av massprotester mot landets havererade ekonomi. Rajapaksafamiljen och deras singalesnationalistiska parti SLPP hade då regerat i tre år.

Fakta – politik

Officiellt namn: Sri Lanka Prajathanthrika Samajavadi Janarajaya (singalesiska)/ Ilankais Sananayaka Sosialisak Kutiyarasa (tamil)/ Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Ranil Wickremesinghe (2022–)
Regeringschef: premiärminister Dinesh Gunawardene (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Sri Lankas folkfront (SLPP) 145, Fred-Folkets makt (SJB) 54, Tamilska nationella alliansen (TNA) 10, Nationella folkets makt (allians ledd av Folkets befrielsefront JVP) 3, tamilska EPDP 2, tamilska TNPF 2, Förenade nationella partiet (UNP) 1, Sri Lankas frihetsparti (SLFP) 1, övriga 7 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Förenade nationella partiet (UNP) 106, Förenade folkets frihetsallians (UPFA som inkluderar SLFP) 95, Tamilska nationella alliansen (TNA) 16, Folkets befrielsefront (JVP) 6, muslimska SLMC 1, tamilska EPDP 1 (2015)
Valdeltagande: 71 procent i parlamentsvalet 2020, 84 procent i presidentvalet 2019
Kommande val: parlamentsval 2025, presidentval 2024

Källor

Sri Lanka – Utrikespolitik och försvar

Sri Lanka har sedan början av 2000-talet stegvis närmat sig Kina och landet har kommit att bli tungt skuldsatt till Peking. Efter inbördeskrigets slut 2009 har Sri Lanka hamnat på kollisionskurs med FN och västvärlden som kräver att landet går till botten med anklagelser om grova krigsbrott.

Fakta – försvar

Armén: 177 000 man (2020)
Flygvapnet: 28 000 man (2018)
Flottan: 15 000 man (2017)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,88 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 9,5 procent (2021)

Källor

Sri Lanka – Ekonomisk översikt

Sri Lanka har bra grundförutsättningar för att skaffa sig en god ekonomi: en bred ekonomisk bas med inkomster från olika näringar, samt en ganska god folkhälsa och en relativt hög utbildningsnivå bland invånarna. Ändå är landet djupt skuldsatt och biståndsberoende och många lankeser lever i fattigdom. Det långa inbördeskriget (1983–2009) är bara delvis en förklaring till det.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 3 354 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: -8,7 procent (2022)
Total BNP: 74 404 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 8,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 30,3 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 56,1 procent (2022)
Inflation: 48,2 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 117,7 procent (2022)
Utlandsskuld: 56 592 miljoner US dollar (2021)
Valuta: lankesisk rupee
Varuexport: 13 107 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 18 291 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -1,1 miljarder US dollar (2020)
Varuhandeln i andel av BNP: 42 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: kläder och textilier, te, ädelstenar, kokos, gummi, smycken, kryddor (2019)
Största handelspartner: Indien, Kina, USA, Storbritannien (2019)
Bistånd per person: 7 US dollar (2021)

Källor

Sri Lanka – Naturtillgångar, energi och miljö

Sri Lankas viktigaste naturtillgång är ädelstenar, varav diamanter har störst betydelse för exporten. Närmare hälften av energiförbrukningen täcks av importerad olja, medan merparten av elektriciteten alstras ur kol och vattenkraft. Miljöproblemen handlar i första hand om skogsskövling och jordförstöring.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 516 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 531 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen som har tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av koldioxid totalt: 21 846 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 1,0 ton (2020)
Andel energi från förnybara källor: 49,3 procent (2020)

Källor

Sri Lanka – Jordbruk och industri

Jordbruket är en av hörnstenarna i Sri Lankas ekonomi och sysselsätter runt en fjärdedel av arbetskraften. Exportgrödorna te, gummi och kokos upptar drygt en tredjedel av odlingsmarken. På resten odlas framför allt ris. Industrin domineras av tillverkning av lättare konsumtionsvaror. Kläder är Sri Lankas viktigaste exportvara.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 8,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 45,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 34,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 30,3 procent (2022)

Källor