Sri Lanka

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/sri-lanka/

Sri Lanka är en önation i Indiska oceanen, sydöst om Indien. Under perioden 1983–2009 plågades landet av ett inbördeskrig, som krävde uppemot 100 000 människors liv. Bakom kriget låg motsättningar mellan landets största folkgrupp, singaleserna, och den tamilska minoriteten. I krigets slutskede krossades den tamilska gerillan av regeringsstyrkorna. Anklagelserna om brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med slutstriderna är många.

Sri Lanka – Geografi och klimat

Sri Lanka är en önation i Indiska oceanen, strax sydöst om Indiens sydspets. Landet består av en stor huvudö och närliggande småöar. Till ytan är Sri Lanka ungefär jämstort med Irland. Landets klimat är tropiskt och präglas av monsunvindar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
65 610 km2 (2022)
Tid
svensk +4,5 timmar
Angränsande land/länder
-
Huvudstad med antal invånare
Sri Jayawardenapura Kotte (förstad till Colombo, administrativ huvudstad, 108 000 invånare, folkräkning 2012), Colombo (kommersiell huvudstad, 639 800 invånare, FN-uppskattning 2024)
Övriga större städer
Förstäder till Colombo: Kaduwela, Maharagama, Dehiwala-Mount Lawinia, Moratuwa. Därutöver Negombo (Migamuwa), Kalmunai (Galmune), Kandy (Maha Nuwara), Galle (Galla)
Högsta berg
Pidurutalagala (2 524 m ö h)
Viktiga floder
Mahaweli
Medelnederbörd/månad
Colombo 370 mm (maj), 89 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Colombo 28 °C (april), 26 °C (dec)

Sri Lanka – Befolkning och språk

I Sri Lanka finns flera folkgrupper. Flest är singaleserna som utgör tre fjärdedelar av befolkningen. Näst största folkgrupp är tamilerna. Ett inbördeskrig pågick mellan singaleser och tamiler 1983–2009. Landet är tätast befolkat i sydväst, där den största staden Colombo ligger. De torra områdena i norr och öster är glest befolkade, med undantag för Jaffnahalvön längst i norr.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
22 037 000 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
359 (2022)
Andel invånare i städerna
19 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
13,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,0 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
-0,7 procent (2023)
Förväntad livslängd
77 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
80 år (2022)
Förväntad livslängd för män
73 år (2022)
Andel kvinnor
51,6 procent (2023)

Sri Lanka – Religion

Sri Lankas författning slår fast att religionsfrihet ska råda, men också att staten ska främja buddismen. Nästan alla singaleser bekänner sig till theravadabuddismen, medan majoriteten av landets tamiler är hinduer.

Sri Lanka – Utbildning

Utbildningsnivån i Sri Lanka är högre än i många andra utvecklingsländer, även om den är något lägre bland minoritetsgrupperna, särskilt bland de indiska tamilerna i höglandet. Läs- och skrivkunnigheten är mycket hög.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
99,1 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
22 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
92,0 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
1,8 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
8,7 procent (2023)

Sri Lanka – Sociala förhållanden

I sociala hänseenden som inkomstnivå, läskunnighet, barndödlighet och medellivslängd ligger Sri Lanka bra till i en regional jämförelse. Andelen fattiga lankeser minskade betydligt efter inbördeskrigets slut 2009, men ökade åter markant under den ekonomiska krisen i början av 2020-talet. Ett annat problem är att tillgångarna är skevt fördelade.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
13,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
7,3 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
6 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,0 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
77 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
166 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,1 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
10 procent (2024)

Sri Lanka – Kultur

Den lankesiska kulturen har präglats av närheten till den indiska kontinenten. De mest utpräglade arkitektoniska verken är de buddistiska stuporna, stora domformade byggnadsverk som ofta hyser reliker.

Sri Lanka – Seder och bruk

Kastväsendet gör att Sri Lanka kan beskrivas som ett hierarkiskt samhälle. Den sociala hierarkin bidrar till att lankeser gärna är formella i kontakter med främmande. Titel och efternamn används vid tilltal när man inte känner varandra.

Sri Lanka – Äldre historia

Majoritetsfolket singaleserna och den tamilska minoriteten kom troligen till Sri Lanka mellan 200- och 400-talet f Kr. Buddismen introducerades under 200-talet f Kr. Portugiser lockades under 1500-talet till ön av den lukrativa kryddhandeln. I slutet av 1700-talet togs handeln över av britterna och 1802 blev ön den brittiska kronkolonin Ceylon. Som första koloni i Asien höll Ceylon 1931 allmänna val till ett nationellt råd.

Sri Lanka – Modern historia

Den brittiska kolonin Ceylon (numera Sri Lanka) blev en självständig stat 1948. Redan under det första årtiondet som fri nation ökade motsättningarna mellan majoritetsfolket singaleserna och den tamilska minoriteten. Under 1970-talet inledde gerillan Tamilska Eelams befrielsetigrar (LTTE) ett väpnat uppror för en egen tamilsk stat. Först 2009 tog inbördeskriget slut genom att LTTE besegrades militärt. Tiden därefter har dominerats av ekonomisk och politisk kris.

Sri Lanka – Demokrati och rättigheter

Sri Lanka är demokratiskt i den meningen att maktskiften sker genom allmänna val. Samtidigt finns det många exempel på maktmissbruk, korruption, valfusk och politiskt våld.

Sri Lanka – Inrikespolitik och författning

Sri Lanka är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Landet hade under perioden 2022–2024 en samlingsregering, ledd av högerpolitikern Ranil Wickremesinghe, med uppgift att rädda landet ur ekonomiskt kaos. Krisregeringen tillsattes när bröderna Rajapaksas styre rämnade till följd av massprotester. I president- och parlamentsvalen 2024 segrade vänsterpolitikern Anura Kumara Dissanayake och hans partiallians NPP.

Fakta – politik

Officiellt namn
Sri Lanka Prajathanthrika Samajavadi Janarajaya (singalesiska)/ Ilankais Sananayaka Sosialisak Kutiyarasa (tamil)/ Demokratiska socialistiska republiken Sri Lanka
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Anura Kumara Dissanayake (2024–)
Regeringschef
premiärminister Harini Amarasuriya (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Nationella folkets makt (NPP, allians ledd av Folkets befrielsefront JVP) 159, Fred-Folkets makt (SJB) 40, Tamilska nationella alliansen (TNA) 8, Nationella demokratiska fronten (NDF) 5, Sri Lankas folkfront (SLPP) 3, Sri Lankas muslimska kongress (SLMC) 3, övriga 7 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Sri Lankas folkfront (SLPP) 145, Fred-Folkets makt (SJB) 54, Tamilska nationella alliansen (TNA) 10, Nationella folkets makt (allians ledd av Folkets befrielsefront JVP) 3, tamilska EPDP 2, tamilska TNPF 2, Förenade nationella partiet (UNP) 1, Sri Lankas frihetsparti (SLFP) 1, övriga 7 (2020)
Valdeltagande
69 procent i parlamentsvalet 2024; 80 procent i presidentvalet 2024
Kommande val
presidentval 2029, parlamentsval 2029

Sri Lanka – Utrikespolitik och försvar

Sri Lanka har starka historiska och kulturella band till Indien. Sedan början av 2000-talet har landet även närmat sig Kina och kommit att bli tungt skuldsatt till regeringen i Peking. Efter inbördeskrigets slut 2009 hamnade Sri Lanka på kollisionskurs med FN och västvärlden som kräver att landet går till botten med anklagelser om grova krigsförbrytelser.

Fakta – försvar

Armén
177 000 man (2022)
Flygvapnet
28 000 man (2022)
Flottan
50 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,43 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
8,6 procent (2022)

Sri Lanka – Ekonomisk översikt

Sri Lanka har i grunden bra ekonomiska förutsättningar: en bred bas med inkomster från olika näringar, samt en ganska god folkhälsa och relativt hög utbildningsnivå bland invånarna. Ändå är landet djupt skuldsatt och biståndsberoende. Var fjärde lankes lever i fattigdom. Det långa inbördeskriget 1983–2009 och misshushållning är ett par av förklaringarna.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
3 828 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
-2,3 procent (2023)
Total BNP
84 357 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2023)
Industrins andel av BNP
25,6 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
59,9 procent (2023)
Inflation
45,2 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
117,7 procent (2022)
Utlandsskuld
61 706 miljoner US dollar (2023)
Valuta
lankesisk rupee
Varuexport
11 911 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
16 811 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
34 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
kläder och textilier, jordbruksvaror, te, gummiprodukter
Största handelspartner
Kina, Indien, USA, Storbritannien
Mottaget bistånd per invånare
US dollar (2022)

Sri Lanka – Naturtillgångar, energi och miljö

Sri Lankas viktigaste naturtillgång är ädelstenar, varav diamanter har störst betydelse för exporten. Nästan hälften av energiförbrukningen täcks av importerad olja, medan merparten av elektriciteten alstras ur kol och vattenkraft. Miljöproblemen handlar i första hand om skogsskövling och jordförstöring.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
35,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
1,60 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
21 846 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,0 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
8 378 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Sri Lanka – Jordbruk och industri

Jordbruket är en av hörnstenarna i Sri Lankas ekonomi och sysselsätter runt en fjärdedel av arbetskraften. Exportgrödorna te, gummi och kokos upptar drygt en tredjedel av odlingsmarken. På resten odlas framför allt ris. Industrin domineras av tillverkning av lättare konsumtionsvaror. Kläder är Sri Lankas viktigaste exportvara.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
8,3 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
45,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
34,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
25,6 procent (2023)