Oman

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/oman/

Sultanatet Oman ligger i sydöstra hörnet av Arabiska halvön. Landet som i huvudsak består av öken är en absolut monarki och styrs sedan 1700-talet av ätten Al Said. Stora oljetillgångar har bidragit till en snabb utveckling men ekonomin är mer varierad än i flera av grannländerna. Turismen har vuxit men oljeintäkterna minskat. 

Oman – Geografi och klimat

Oman ligger på Arabiska halvön och har en lång kust mot Indiska oceanen i öster och mot Omanviken i norr. Två områden som tillhör Oman ligger skilda från övriga landet av grannlandet Förenade arabemiraten.

Yta
212 500 km2 (2022)
Tid
svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder
Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Jemen
Huvudstad med antal invånare
Musqat 1 550 000 invånare (med förstäder, FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Salala, al-Seeb, Mutrah, Suhar
Högsta berg
Jabal shams (3 018 m ö h)

Oman – Befolkning och språk

Omans medborgare är främst araber som är indelade i olika klaner. Omkring fem procent av dem lever ännu som nomader. Bergsbefolkningen i Dhofar i sydväst liknar till utseende och levnadssätt invånarna på Afrikas horn. I kuststäderna lever sedan århundraden tillbaka bland andra perser, balucher (med ursprung i Iran och Pakistan) och östafrikaner.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
omanska araber ca 50 %, perser, balucher, östafrikaner 1
Antal invånare
4 639 234 (2022) 2
Antal invånare per kvadratkilometer
16 (2020)
Andel invånare i städerna
88 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
17,8 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal
2,4 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt
1,2 procent (2022)
Fertilitetsgrad
2,6 födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor
39,1 procent (2022)
Förväntad livslängd
73 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
75 år (2021)
Förväntad livslängd för män
71 år (2021)
Språk
officiellt språk är högarabiska 3
1. icke-medborgare är främst sydasiater och araber
2. Inräknat 1,2 miljoner utländska medborgare. Källa: Omans statistikmyndighet. Världsbanken angav 2021 antalet invånare till totalt 5,2 miljoner.
3. flertalet talar nyarabiska dialekter

Oman – Religion

De flesta invånarna i Oman är muslimer. En stor majoritet av dessa bekänner sig till ibadismen som uppstod på 600-talet och som inte hör till någon av de båda dominerande inriktningarna sunni och shia.

Oman – Utbildning

Ända sedan moderniseringen av Oman inleddes 1970 har regeringen satsat kraftigt på skolan, bland annat för att bygga upp en välutbildad inhemsk arbetskraft. Idag börjar nästa alla barn skolan och allt fler omanier kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
95,7 procent (2018)
Andel barn som börjar grundskolan
86,3 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
10 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,4 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,2 procent (2020)

Oman – Sociala förhållanden

Oman har ett väl utbyggt socialt trygghetssystem med gratis primärvård för landets egna medborgare och subventionerad vård även för de utlänningar som arbetar i landet. Samtidigt förekommer larmrapporter om att gästarbetare, i synnerhet afrikanska kvinnor, riskerar att bli illa behandlade.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
92 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter
99,3 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet
9 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
845 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
2 procent (2022)

Oman – Kultur

Statsreligionen ibadismen (en islamisk inriktning) påverkar i hög grad den omanska kulturen. Ibaditisk islam uppmuntrar varken sång och dans eller avbildningar. I generationer har dock de arabiska beduinfolken framfört svärdsdanser och landets många sjömän har sina egna sånger. Trots islams avvisande hållning till avbildningar finns dessutom en tradition av underjordisk bildkonst i Oman.

Oman – Äldre historia

Oman gick tidigt över till islam och blev på 700-talet en självständig stat. Från slutet av 1600-talet erövrade omanierna områden långt ned i Östafrika, vilka hölls till mitten av 1800-talet. I praktiken delades Oman i slutet av 1700-talet i två delar med ett religiöst styre i inlandet och ett världsligt med bas i Musqat. Oman hamnade samtidigt under brittisk kontroll och blev formellt självständigt först 1951. Inre stridigheter med utländsk inblandning bidrog till att Oman inte blev FN-medlem förrän 1971.

Oman – Modern historia

Sultan Qabus tog makten 1970 genom att avsätta sin egen far, Said bin Taimur, som suttit vid makten i 38 år. Under den nye sultanen genomgick Oman en modernisering med utländskt stöd och med god ekonomisk tillväxt som följd. Någon demokratisering att tala om har dock landet inte genomgått, även om en grundlag antogs och en rådgivande församling etablerades på 1990-talet.

Oman – Demokrati och rättigheter

Oman är ett arvrike och regenten, som tituleras sultan, har all verklig makt. Folkliga protester och krav på politiska och ekonomiska reformer sedan 2011 har fått regimen att skärpa strafflagen och gripa in hårdare för att tysta kritik.

Oman – Inrikespolitik och författning

Oman är ett kungadöme där härskaren bär titeln sultan och är i det närmaste enväldig. Sedan Haitham bin Tariq blev regent 2020 har framför allt åtgärder för att stärka statens ekonomi offentliggjorts. Medborgarna får välja ledamöter till en rådgivande församling, men politiska partier är förbjudna. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Sultanat Oman/ Sultanatet Oman
Statsskick
monarki (sultanat), enhetsstat
Statschef
sultan Qabus bin Said Al Said (1970–)
Regeringschef
sultan Qabus bin Said Al Said (1970–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
inga politiska partier tillåtna
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
inga politiska partier tillåtna
Valdeltagande
knappt 66 procent i valet till underhuset 2023
Kommande val
2027 hålls val till underhuset i landets rådgivande församling, majlis al-shura

Oman – Utrikespolitik och försvar

Oman för en oberoende utrikespolitik gentemot länderna i regionen kring Persiska viken. Sultan Qabus, avliden 2020, försökte under sitt långvariga maktinnehav upprätthålla goda relationer till samtliga grannländer. Denna balansgång har lett till en del irritation i området, men efterträdaren Haitham bin Tariq har lovat att stå fast vid neutraliteten. Landet har tidvis en medlarroll i regionen, inte minst när det gäller konflikter med Iran.

Fakta – försvar

Armén
25 000 man (2022)
Flygvapnet
5 000 man (2022)
Flottan
4 200 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
7,34 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
20,6 procent (2021)

Oman – Ekonomisk översikt

En utveckling där Oman gått från fattig ökennation till modern industristat och regionalt finans- och handelscentrum inleddes sedan sultan Qabus bin Said kommit till makten 1970. Till största delen har landets goda oljeinkomster legat till grund för utvecklingen. Men oljereserverna väntas sina inom ett par årtionden och regeringen försöker utveckla andra sektorer av ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
25 057 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,3 procent (2022)
Total BNP
114 667 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,8 procent (2022)
Industrins andel av BNP
57,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
44,5 procent (2022)
Inflation
3,1 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
40,1 procent (2022)
Valuta
omansk rial
Varuexport
62 904 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
36 888 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-4,3 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
87 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
olja, naturgas, fisk, metaller, textilier
Största handelspartner
Förenade arabemiraten, Kina, Japan, Sydkorea, Thailand, Indien
Mottaget bistånd per invånare
- 7 US dollar (2010)

Oman – Naturtillgångar, energi och miljö

I Oman började olja utvinnas först 1967. Oljefälten ligger främst sydväst om Musqat samt i provinsen Dhofar. De är små och utspridda, vilket gör dem mindre produktiva och utvinningen dyrare än i grannländerna. Man använder dock avancerad modern teknik för att få upp så mycket olja som möjligt. Utvinningen av gas är på väg att bli mer viktig än oljan.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare
5 743 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare
6 128 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
95,08 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
18,62 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
71 042 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
15,6 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
19 839 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Oman – Jordbruk och industri

Jordbruk och fiske för självhushållning bidrar till en stor del av befolkningens försörjning, men bara cirka fem procent av Omans landyta är lämpad för jordbruk, varav huvuddelen främst används till boskapsskötsel. Oljetillgångarna har möjliggjort snabb utveckling, men oljans roll minskar och satsningar sker på andra branscher.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,8 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
4,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
0,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP
57,0 procent (2022)