Oman

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/oman/

Sultanatet Oman ligger i sydöstra hörnet av Arabiska halvön. Landet som i huvudsak består av öken är en absolut monarki och styrs sedan 1700-talet av ätten Al Said. Stora oljetillgångar har bidragit till en snabb utveckling men ekonomin är mer varierad än i flera av grannländerna. Turismen har vuxit men oljeintäkterna minskat.

Oman – Geografi och klimat

Oman ligger på Arabiska halvön och har en lång kust mot Indiska oceanen i öster och mot Omanviken i norr. Två områden som tillhör Oman ligger skilda från övriga landet av grannlandet Förenade arabemiraten.

Yta: 212 500 km2 (2022)
Tid: svensk + 3 timmar
Angränsande land/länder: Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Jemen
Huvudstad med antal invånare: Musqat 1 550 000 invånare (med förstäder, FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: Salala, al-Seeb, Mutrah, Suhar
Högsta berg: Jabal shams (3 018 m ö h)

Källor

Oman – Befolkning och språk

Omans medborgare är främst araber som är indelade i olika klaner. Omkring fem procent av dem lever ännu som nomader. Bergsbefolkningen i Dhofar i sydväst liknar till utseende och levnadssätt invånarna på Afrikas horn. I kuststäderna lever sedan århundraden tillbaka bland annat perser, balucher (med ursprung i Iran och Pakistan) och östafrikaner.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: omanska araber ca 50 %, perser, balucher, östafrikaner ¹
Antal invånare: 5 106 622 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer: 16 (2020)
Andel invånare i städerna: 86,3 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 18,5 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal: 2,4 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt: 2,6 procent (2020)
Fertilitetsgrad: 2,8 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 34,0 procent (2020)
Förväntad livslängd: 78 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor: 80 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 76 år (2019)
Språk: officiellt språk är högarabiska ²

1. icke-medborgare är främst sydasiater och araber
2. flertalet talar nyarabiska dialekter

Källor

Oman – Religion

De flesta invånarna i Oman är muslimer. En stor majoritet av dessa bekänner sig till ibadismen som uppstod på 600-talet och som inte hör till någon av de båda dominerande inriktningarna sunni och shia.

Oman – Utbildning

Ända sedan moderniseringen av Oman inleddes 1970 har regeringen satsat kraftigt på skolan, bland annat för att bygga upp en välutbildad inhemsk arbetskraft. Idag börjar nästa alla barn skolan och allt fler omanier kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 86,3 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 10 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 95,7 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,4 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,2 procent (2020)

Källor

Oman – Kultur

Statsreligionen ibadismen (en islamisk inriktning) påverkar i hög grad den omanska kulturen. Ibaditisk islam uppmuntrar varken sång och dans eller avbildningar. I generationer har dock de arabiska beduinfolken framfört svärdsdanser och landets många sjömän har sina egna sånger. Trots islams avvisande hållning till avbildningar finns dessutom en tradition av underjordisk bildkonst i Oman.

Oman – Sociala förhållanden

Oman har ett väl utbyggt socialt trygghetssystem med gratis primärvård för landets egna medborgare och subventionerad vård även för de utlänningar som arbetar i landet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 10 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 92,2 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 99,3 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,1 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 678 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 2 procent (2020)

Källor

Oman – Äldre historia

Oman gick tidigt över till islam och blev på 700-talet en självständig stat. Från slutet av 1600-talet erövrade omanierna områden långt ned i Östafrika, vilka hölls till mitten av 1800-talet. I praktiken delades Oman i slutet av 1700-talet i två delar med ett religiöst styre i inlandet och ett världsligt med bas i Musqat. Oman hamnade samtidigt under brittisk kontroll och blev formellt självständigt först 1951. Inre stridigheter med utländsk inblandning bidrog till att Oman inte blev FN-medlem förrän 1971.

Oman – Modern historia

Sultan Qabus tog makten 1970 genom att avsätta sin egen far, Said bin Taimur, som suttit vid makten i 38 år. Under den nye sultanen genomgick Oman en modernisering med utländskt stöd och med god ekonomisk tillväxt som följd. Någon demokratisering att tala om har dock landet inte genomgått, även om en grundlag antogs och en rådgivande församling etablerades på 1990-talet.

Oman – Politiskt system

I Oman är så gott som all makt samlad hos den styrande sultanen, som sedan mitten av 1700-talet hämtas ur släkten Al Said. Det finns visserligen ett parlament, där allmänna val hålls till underhuset medan medlemmarna i överhuset tillsätts av sultanen, men parlamentet har bara en rådgivande funktion. Det finns inga politiska partier.

Oman – Demokrati och rättigheter

Oman är ett arvrike och regenten, som tituleras sultan, har all verklig makt. Folkliga protester och krav på politiska och ekonomiska reformer sedan 2011 har fått regimen att skärpa strafflagen och gripa in hårdare för att tysta kritik.

Inrikespolitik och författning

Oman – Aktuell politik

Sedan Haitham bin Tariq blev regent i Oman 2020 har framför allt åtgärder för att stärka statens ekonomi offentliggjorts. Protesterna under den arabiska våren 2011 nådde även Oman, men fick mindre genomslag än i andra delar av arabvärlden. Den dåvarande sultanen Qabus, som mötte protesterna med att tillgodose en del av kraven, förblev populär och det är i stora drag hans politik som fortlever.

Fakta – politik

Officiellt namn: Sultanat Oman/ Sultanatet Oman
Statsskick: monarki (sultanat), enhetsstat
Stats- och regeringschef: sultan Haitham bin Tariq Al Said (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: inga politiska partier tillåtna
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: inga politiska partier tillåtna
Valdeltagande: drygt 65 procent i valet till underhuset 2019
Kommande val: 2023 hålls val till underhuset i landets rådgivande församling, majlis al-shura

Källor

Oman – Utrikespolitik och försvar

Oman för en oberoende utrikespolitik gentemot länderna i regionen kring Persiska viken. Sultan Qabus, avliden 2020, försökte under sitt långvariga maktinnehav upprätthålla goda relationer till samtliga grannländer. Denna balansgång har lett till en del irritation i området, men efterträdaren Haitham bin Tariq har lovat att stå fast vid neutraliteten. Landet har tidvis haft en medlarroll i regionen, inte minst när det gäller konflikter med Iran.

Fakta – försvar

Armén: 25 000 man (2017)
Flygvapnet: 5 000 man (2017)
Flottan: 4 200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 10,9 procent (2020)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 21,9 procent (2020)

Källor

Oman – Ekonomisk översikt

En utveckling där Oman gått från fattig ökennation till modern industristat och regionalt finans- och handelscentrum inleddes sedan sultan Qabus bin Said kommit till makten 1970. Till största delen har landets goda oljeinkomster legat till grund för utvecklingen. Men oljereserverna väntas sina inom ett par årtionden och regeringen försöker utveckla andra sektorer av ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 12 660 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 2,5 procent (2021)
Total BNP: 73 971 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 3,0 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 53,7 procent (2019)
Servicesektorns andel av BNP: 53,4 procent (2020)
Inflation: 3,0 procent (2021)
Statsskuldens andel av BNP: 81,2 procent (2020)
Valuta: omansk rial
Varuexport: 30 506 miljoner US dollar (2020)
Varuimport: 18 891 miljoner US dollar (2020)
Bytesbalans: -8,7 miljarder US dollar (2020)
Varuhandelns andel av BNP: 71 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: olja, naturgas, fisk, metaller, textilier
Största handelspartner: Förenade arabemiraten, Kina, Japan, Sydkorea, Thailand, Indien
Bistånd per person: - 7 US dollar (2010)

Källor

Oman – Naturtillgångar, energi och miljö

I Oman började olja utvinnas först 1967. Oljefälten ligger främst sydväst om Musqat samt i provinsen Dhofar. De är små och utspridda, vilket gör dem mindre produktiva och utvinningen dyrare än i grannländerna. Man använder dock avancerad modern teknik för att få upp så mycket olja som möjligt.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 5 743 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 6128 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 73 370 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 15,2 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 0,0 procent (2018)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruk och fiske för självhushållning bidrar till en stor del av befolkningens försörjning. Förutsättningarna för jordbruk är dock svåra. Bara cirka fem procent av landytan är lämpad för jordbruk, varav huvuddelen främst används till boskapsskötsel.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 3,0 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 4,7 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 0,0 procent (2020)

Källor

Oman – Industri

För att minska beroendet av olja har Oman gjort stora investeringar i den icke oljebaserade industrin. Vid sidan av oljeraffinering finns bland annat petrokemisk industri, fabriker för framställning av konstgödsel, metanol och cement samt ett aluminiumsmältverk.