Maldiverna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/maldiverna/

Republiken Maldiverna består av 26 atoller i Indiska oceanen. Avstånden mellan atollerna är stora, men till landytan är Maldiverna den minsta nationen i Asien. Alla öar är låglänta, vilket betyder att stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar utgör ett hot mot landets existens. Islam är statsreligion. 2008 hölls det första demokratiska valet. Turism är den viktigaste näringen.

Maldiverna – Geografi och klimat

Maldiverna består geografiskt av 26 atoller, som sträcker sig drygt 80 mil från ekvatorn norrut i Indiska oceanen. De nordligaste öarna ligger 60–70 mil väster om Indiens sydspets och Sri Lanka. Klimatet i övärlden är hett och fuktigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
298 km2 (2022)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
-
Huvudstad med antal invånare
Malé 253 000 (uppskattning 2020)
Övriga större städer
finns inga
Högsta berg
högsta punkt är 2,4 m ö h på ön Wilingili i Addu-atollen
Medelnederbörd/månad
250 mm (maj), 12 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn
28 °C året runt

Maldiverna – Befolkning och språk

Maldivierna har blandat ursprung och härstammar främst från sydindier, singaleser och araber. Det officiella språket är divehi (maldiviska). Engelska är gångbart i huvudstaden Malé och i turistområdena.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
521 021 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
1 747 (2022)
Andel invånare i städerna
42 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
13,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
2,8 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
0,4 procent (2023)
Förväntad livslängd
81 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
82 år (2022)
Förväntad livslängd för män
80 år (2022)
Andel kvinnor
37,9 procent (2023)

Maldiverna – Religion

I Maldiverna är den sunnitiska riktningen inom islam statsreligion. En person måste vara muslim för att få medborgarskap i landet.

Maldiverna – Utbildning

Genom stora satsningar på utbildning har Maldiverna på några årtionden utrotat analfabetismen och gjort det möjligt för alla barn att gå i skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,4 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
10 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
97,9 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,2 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,6 procent (2023)

Maldiverna – Sociala förhållanden

Många av Maldivernas medborgare har fått en betydligt högre levnadsstandard sedan 1970-talet. Fattigdomen har minskat och sjukvården har förbättrats. Nästan alla har tillgång till rent vatten och fungerande avloppssystem.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
13,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
2,8 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
5 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
81 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 039 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
10,0 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
5 procent (2023)

Maldiverna – Kultur

Det finns en livaktig inhemsk kultur i Maldiverna, med särpräglad musik, dans och hantverk. Det finns även en modern litterär tradition.

Maldiverna – Seder och bruk

Eftersom turister i huvudsak är hänvisade till särskilda hotellöar är chanserna för utlänningar att träffa maldivier i hemmiljö begränsade. Skulle det ändå ske bör besökaren tänka på att inte sätta sig ned förrän en plats har anvisats och vänta tills byns eller husets manliga överhuvud har satt sig. Någon komplicerad etikett behöver man inte oroa sig för.

Maldiverna – Äldre historia

De första invånarna kom troligen till Maldiverna från södra Indien och Sri Lanka under årtusendet före vår tidräkning. På 1100-talet e Kr hade sjö- och handelsmän från östafrikanska och arabiska länder etablerat sig på öarna. Enligt traditionen omvändes den maldiviske kungen från buddismen till islam 1153. Därefter styrdes öarna av muslimska sultaner ända in i modern tid.

Maldiverna – Modern historia

Det brittiska protektoratet Maldiverna blev en självständig nation 1965. Tre år senare antogs en grundlag som gjorde landet till republik. 1978 blev Maumoon Abdul Gayoom president, ett ämbete han behöll fram till 2008. Under Gayoom utsattes oppositionen för förtryck, men hans tid vid makten karaktäriserades också av snabb ekonomisk uppgång. 2008 inleddes en demokratisering.

Maldiverna – Demokrati och rättigheter

Författningen från 2008 garanterar maldivierna demokrati och en rad grundläggande fri- och rättigheter – så länge de inte strider mot islam. Men trots demokratiseringen lider Maldiverna av stora demokratiska brister. Rättssäkerheten är låg och korruption är vanligt förekommande.

Maldiverna – Inrikespolitik och författning

Maldiverna är en republik med presidentstyre. Inrikespolitiken har länge präglats av maktstrider främst mellan släkten Gayum och det reformvänliga partiet MDP. Sedan presidentvalet 2023 styrs Maldiverna av den Kinavänliga presidenten Muhamed Muizzu med nära band till Gayumfamiljen.

Fakta – politik

Officiellt namn
Divehi Jumhuriyya/ Republiken Maldiverna
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Muhamed Muizzu (2023–)
Regeringschef
president Muhamed Muizzu (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Folkets nationalkongress (PNC) 66, Maldiviska demokratiska partiet (MDP) 12, Maldivernas utvecklingsallians (MDA) 2, Republikanska partiet (JP) 1, Maldivernas nationella parti (MNP) 1, oberoende 11 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Maldivernas demokratiska parti (MDP) 65, Maldivernas progressiva parti (PPM) 8, Republikanska partiet (RP) 5, Maldivernas utvecklingsallians (MDA) 2, oberoende kandidater 7 (2019)
Valdeltagande
76 procent i parlamentsvalet 2024; 85 procent i andra omgången av presidentvalet 2023
Kommande val
presidentval 2028, parlamentsval 2029

Maldiverna – Utrikespolitik och försvar

Maldiverna lägger i internationella sammanhang tonvikten på att föra fram kampen mot klimatförändringarna. Landet är angeläget om ett gott förhållande till de närmaste grannländerna Indien och Sri Lanka, samtidigt som Maldiverna sedan 2010-talet har knutit starka band till Kina.

Maldiverna – Ekonomisk översikt

Ryggraden i Maldivernas ekonomi är turism och fiskexport. Båda näringarna är känsliga för ekonomiska kriser i omvärlden. Sedan 2010-talet har Maldiverna tagit stora lån från främst Kina och Indien och står nu inför en allvarlig skuldkris.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
12 530 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
4,7 procent (2023)
Total BNP
6 591 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
5,1 procent (2023)
Industrins andel av BNP
9,7 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
70,6 procent (2023)
Inflation
1,5 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
114,9 procent (2022)
Utlandsskuld
4 000 miljoner US dollar (2023)
Valuta
rufiyaa
Varuexport
421 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
3 516 miljoner US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
63 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
fisk och fiskprodukter (2022)
Största handelspartner
Indien, Kina, Oman, Förenade arabemiraten, Thailand, Singapore (2022)
Mottaget bistånd per invånare
227 US dollar (2022)

Maldiverna – Naturtillgångar, energi och miljö

Maldiverna har få naturtillgångar, om man inte räknar det tropiska klimatet och sandstränderna som utgör basen för turistindustrin. Det låglänta Maldivernas existens kan vara hotad av de stigande havsnivåer som klimatförändringarna medför.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
1,99 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
3,69 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 454 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
138 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Maldiverna – Jordbruk och industri

Fiskenäringen är Maldivernas näst viktigaste källa till utländskt kapital efter turismen. Fisk, främst tonfisk, utgör merparten av varuexporten. Jordbruket är av mindre betydelse. Industrin ägnar sig i huvudsak åt livsmedelsförädling.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
5,1 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
26,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
2,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
9,7 procent (2023)