Maldiverna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/maldiverna/

Republiken Maldiverna består av 26 atoller i Indiska oceanen. Avstånden mellan atollerna är stora, men till landytan är Maldiverna den minsta nationen i Asien. Alla öar är låglänta, vilket betyder att stigande havsnivåer till följd av klimatförändringar utgör ett hot mot landets existens. Islam är statsreligion. 2008 hölls det första demokratiska valet. Turism är den viktigaste näringen.

Maldiverna – Geografi och klimat

Maldiverna består geografiskt av 26 atoller, som sträcker sig drygt 80 mil från ekvatorn norrut i Indiska oceanen. De nordligaste öarna ligger 60–70 mil väster om Indiens sydspets och Sri Lanka. Klimatet i övärlden är hett och fuktigt.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 298 km2 (2022)
Tid: svensk +4 timmar
Angränsande land/länder: -
Huvudstad med antal invånare: Malé 253 000 (uppskattning 2020)
Övriga större städer: finns inga
Högsta berg: högsta punkt är 2,4 m ö h på ön Wilingili i Addu-atollen
Medelnederbörd/månad: 250 mm (maj), 12 mm (febr)
Medeltemperatur/dygn: 28 °C året runt

Källor

Maldiverna – Befolkning och språk

Maldivierna har blandat ursprung och härstammar främst från sydindier, singaleser och araber. Det officiella språket är divehi (maldiviska). Engelska är gångbart i huvudstaden Malé och i turistområdena.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: maldivierna har blandat ursprung (härstammar främst från sydindier, singaleser och araber)
Antal invånare: 543 620 (2021)
Antal invånare per kvadratkilometer: 1 802 (2020)
Andel invånare i städerna: 41 procent (2020)
Nativitet/födelsetal: 13,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 2,7 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 0,6 procent (2021)
Fertilitetsgrad: 1,8 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor: 36,6 procent (2020)
Förväntad livslängd: 79 år (2020)
Förväntad livslängd för kvinnor: 81 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 78 år (2019)
Språk: divehi (maldiviska) är officiellt språk, engelska är gångbart i huvudstaden och i turistområden

Källor

Maldiverna – Religion

I Maldiverna är den sunnitiska riktningen inom islam statsreligion. En person måste vara muslim för att få medborgarskap i landet.

Maldiverna – Utbildning

Genom stora satsningar på utbildning har Maldiverna på några årtionden utrotat analfabetismen och gjort det möjligt för alla barn att gå i skolan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 95,4 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 10 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 97,7 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,1 procent (2019)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,5 procent (2020)

Källor

Maldiverna – Kultur

Det finns en livaktig inhemsk kultur i Maldiverna, med särpräglad musik, dans och hantverk. Det finns även en modern litterär tradition.

Maldiverna – Sociala förhållanden

Många av Maldivernas medborgare har fått en betydligt högre levnadsstandard sedan 1970-talet. Fattigdomen har minskat och sjukvården har förbättrats. Nästan alla har idag tillgång till rent vatten och fungerande avloppssystem.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 7 per 1000 födslar (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 99,5 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 99,2 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 9,4 procent (2018)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 974 US dollar (2018)
Andel kvinnor i parlamentet: 5 procent (2020)

Källor

Maldiverna – Seder och bruk

Eftersom turister i huvudsak är hänvisade till särskilda hotellöar är chanserna för utlänningar att träffa maldivier i hemmiljö begränsade. Skulle det ändå ske kommer man långt med att som gäst uppträda respektfullt och visa vänlig uppskattning. Någon komplicerad etikett behöver man inte oroa sig för.

Maldiverna – Äldre historia

De första invånarna kom troligen till Maldiverna från södra Indien och Sri Lanka under årtusendet före vår tidräkning. På 1100-talet e Kr hade sjö- och handelsmän från östafrikanska och arabiska länder etablerat sig på öarna. Enligt traditionen omvändes den maldiviske kungen från buddismen till islam 1153. Därefter styrdes öarna av muslimska sultaner ända in i modern tid.

Maldiverna – Modern historia

Det brittiska protektoratet Maldiverna blev en självständig nation den 26 juli 1965. Tre år senare antogs en grundlag som gjorde landet till republik. 1978 blev Maumoon Abdul Gayoom president, ett ämbete han behöll fram till 2008. Under Gayoom utsattes oppositionella för förtryck, men hans period vid makten karaktäriserades också av en snabb ekonomisk uppgång. 2008 inleddes en demokratisering.

Maldiverna – Demokrati och rättigheter

Författningen från 2008 garanterar maldivierna demokrati och en rad grundläggande fri- och rättigheter – så länge de inte strider mot islam. Men trots demokratiseringen lider Maldiverna av stora demokratiska brister. Rättssäkerheten är låg och korruption är vanligt förekommande.

Maldiverna – Inrikespolitik och författning

Inrikespolitiken i örepubliken Maldiverna har länge präglats av hårda maktstrider mellan släkten Gayum och det reformvänliga partiet MDP. Numera styrs landet av president Ibrahim Muhamed Solih och MDP, som vann överlägset i presidentvalet 2018 och parlamentsvalet 2019.

Fakta – politik

Officiellt namn: Divehi Jumhuriyya/ Republiken Maldiverna
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Ibrahim Muhamed Solih (2018–)
Regeringschef: president Ibrahim Muhamed Solih (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Maldivernas demokratiska parti (MDP) 65, Maldivernas progressiva parti (PPM) 8, Republikanska partiet (RP) 5, Maldivernas utvecklingsallians (MDA) 2, oberoende kandidater 7 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Maldivernas progressiva parti (PPM) 33, Maldivernas demokratiska parti (MDP) 26, Republikanska partiet (RP) 15, Maldivernas utvecklingsallians (MDA) 5, Rättvisepartiet (JP) 1, oberoende kandidater 5 (2014)
Valdeltagande: 89 procent i presidentvalet 2018, 78 procent i parlamentsvalet 2019
Kommande val: presidentval 2023, parlamentsval 2024

Källor

Maldiverna – Utrikespolitik och försvar

Maldiverna lägger i internationella sammanhang tonvikten på att föra fram kampen mot klimatförändringarna. Landet är angeläget om ett gott förhållande till de närmaste grannländerna Indien och Sri Lanka. Under det senaste årtiondet har Maldivernas relationer till Kina stärkts.

Maldiverna – Ekonomisk översikt

Ryggraden i Maldivernas ekonomi är turism och fiskexport. Båda näringarna är känsliga för ekonomiska kriser i omvärlden. Under 2010-talet tog Maldiverna stora lån från främst Kina för att utveckla infrastrukturen.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 10 366 US dollar (2021)
BNP-tillväxt: 8,7 procent (2022)
Total BNP: 3 743 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 5,3 procent (2021)
Industrins andel av BNP: 8,9 procent (2021)
Servicesektorns andel av BNP: 73,2 procent (2021)
Inflation: 4,3 procent (2022)
Statsskuldens andel av BNP: 124,8 procent (2021)
Utlandsskuld: 3 352 miljoner US dollar (2020)
Valuta: rufiyaa
Varuexport: 285 miljoner US dollar (2021)
Varuimport: 2 574 miljoner US dollar (2021)
Bytesbalans: -1,1 miljarder US dollar (2020)
Varuhandeln i andel av BNP: 53 procent (2021)
Viktigaste exportvaror: fisk och fiskprodukter (2020)
Största handelspartner: Kina, Indien, Thailand, Förenade arabemiraten (2020)
Bistånd per person: 136 US dollar (2019)

Källor

Maldiverna – Naturtillgångar, energi och miljö

Maldiverna har få naturtillgångar, om man inte räknar det tropiska klimatet och sandstränderna som utgör basen för turistindustrin. Maldivernas existens kan vara hotad av de stigande havsvattennivåer som klimatförändringarna medför.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 857 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt: 2 110 tusen ton (2019)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 4,0 ton (2019)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 1,1 procent (2019)

Källor

Maldiverna – Jordbruk och industri

Fiskenäringen är Maldivernas näst viktigaste källa till utländskt kapital efter turismen. Fisk, främst tonfisk, utgör merparten av varuexporten. Jordbruket är av mindre betydelse. Industrin ägnar sig i huvudsak åt livsmedelsförädling.

Fakta – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 5,3 procent (2021)
Andel av landytan som används för jordbruk: 26,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen: 2,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 8,9 procent (2021)

Källor