Malaysia
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/malaysia/
Malaysia består av två delar: den västra delen ligger på Sydostasiens fastland medan den östra utgör en del av ön Borneo. Majoriteten av invånarna är etniska malajer och muslimer, men landet rymmer många folkgrupper och religioner. Efter självständigheten från den brittiska kolonialmakten 1957 har politisk stabilitet och industrialisering lagt grunden till en relativt hög levnadsstandard bland malaysierna.
Malaysia – Geografi och klimat
Malaysia i Sydostasien har en landyta som motsvarar drygt två tredjedelar av Sverige. Landet består av en östlig och en västlig del som åtskiljs av Sydkinesiska havet. Malaysia ligger strax norr om ekvatorn och har tropiskt klimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 329 758 km2 (2025) 1
- Tid
- svensk +7 timmar
- Angränsande land/länder
- Thailand, Indonesien, Brunei, Singapore
- Huvudstad med antal invånare
- Kuala Lumpur 2,1 miljoner (i storstadsområdet Greater Kuala Lumpur ca 9 miljoner, uppskattning 2026)
- Övriga större städer
- Seberang Perai, Kajang, Klang, Subang Jaya 2
- Högsta berg
- Kinabalu (i Sabah, 4 095 m ö h)
- Viktiga floder
- Pahang (Malackahalvön), Rajang (Sarawak), Kinabatangan (Sabah)
- Medelnederbörd/år
- 2 540 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Kuala Lumpur ca 27 °C (hela året)
2. Kajang, Klang och Subang Jaya ingår i storstadsområdet Greater Kuala Lumpur
Malaysia – Befolkning och språk
Muslimska malajer utgör tillsammans med andra ursprungsfolk drygt två tredjedelar av befolkningen i Malaysia. Landets kineser är den största minoritetsgruppen. Genom åren har motsättningarna periodvis varit starka mellan den malajiska majoriteten och framför allt kineser och indier.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 35 557 673 (2024)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 107 (2023)
- Andel invånare i städerna
- 79 procent (2024)
- Nativitet/födelsetal
- 12,4 per 1000 invånare (2023)
- Mortalitet/dödstal
- 5,2 per 1000 invånare (2023)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2023)
- Befolkningstillväxt
- 1,2 procent (2024)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2023)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 79 år (2023)
- Förväntad livslängd för män
- 74 år (2023)
- Andel kvinnor
- 47,6 procent (2024)
Malaysia – Religion
Islam är statsreligion i Malaysia, där nästan två tredjedelar av befolkningen är muslimer. Bland dem är de allra flesta sunnimuslimer. Landets religiösa myndigheter och de islamiska domstolarna följer den shafiitiska riktningen. Författningen garanterar religionsfrihet, men då islam är så nära förbundet med malajernas etniska identitet gynnas islam i praktiken framför andra religioner.
Malaysia – Utbildning
I Malaysia erbjuder statligt stödda skolor avgiftsfri utbildning till barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Vid antagning till högre utbildning sker i praktiken en etnisk kvotering av malajer och ursprungsfolk, vilket gör det svårare för icke-malajer, främst kineser och indier, att få plats på universitet och högskolor.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 99,6 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 12 (2017)
- Läs- och skrivkunnighet
- 95,8 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,5 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 14,1 procent (2023)
Malaysia – Sociala förhållanden
Malaysia har på några årtionden nästan utrotat extrem fattigdom bland befolkningen samtidigt som de socioekonomiska klyftorna i samhället har krympt. En snabb ekonomisk tillväxt har bidragit till att landet numera har en mycket hög utvecklingsnivå. Kvarvarande problem är utbredd människohandel, diskriminering av hbtq-personer samt ojämlikhet mellan män och kvinnor.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 12,4 per 1000 invånare (2023)
- Mortalitet/dödstal
- 5,2 per 1000 invånare (2023)
- Spädbarnsdödlighet
- 7 per 1000 födslar (2023)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2023)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2023)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 450 US dollar (2023)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 4,0 procent (2023)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 14 procent (2024)
Malaysia – Kultur
Malaysia är ett mångkulturellt land där de största folkgrupperna malajer, kineser, indier och ursprungsfolk har bidragit med olika kulturella inslag. Mångfalden märks i synnerhet i städerna där många helgedomar samsas: malajiska moskéer, kinesiska tempel, kristna kyrkor och hindutempel.
Malaysia – Seder och bruk
Malaysia är en smältdegel av folkgrupper och kulturer med olika seder och traditioner att förhålla sig till. Ändå är det ganska lätt för besökare utifrån att smälta in och bli accepterade. De flesta malaysier är öppna för andra kulturer och små brott mot etikettsreglerna brukar inte vara några problem.
Malaysia – Äldre historia
När indiska och kinesiska handelsmän kom till Malackahalvön för ungefär 2 000 år sedan fanns austronesiska folkslag där. Dessa utvecklades genom seklerna till dagens malajer. I början av 1400-talet grundades sultanatet Malacka, som blev en viktig hamnstad. Den erövrades på 1500-talet av portugiser, på 1600-talet av holländare och 1795 av britterna. Runt 1896 skapades kolonin Malayas federerade stater. Landet blev självständigt 1957 som Malajiska federationen.
Malaysia – Modern historia
Från självständigheten från kolonialmakten Storbritannien 1957 och drygt 60 år framåt styrdes Malaysia av partialliansen Nationella fronten (BN), med det malajnationalistiska Umno i spetsen. Samtidigt präglades landet av motsättningar mellan främst malajerna och de kinesiska och indiska minoriteterna.
Malaysia – Demokrati och rättigheter
Malaysia är en monarki med parlamentarisk demokrati, men betydande skillnader jämfört med västliga demokratier märks främst i synen på mediefriheten och i rättsväsendets tillämpning. Domstolarna är inte helt oberoende och det finns tydliga brister i press- och yttrandefriheten.
Malaysia – Inrikespolitik och författning
Förbundsstaten Malaysia är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Parlamentsvalet 2018 innebar ett historiskt maktskifte. Nationella fronten som hade styrt landet sedan självständigheten 1957 besegrades då av Hoppets allians. Två år senare föll dock regeringen på grund av inre splittring. Efter ytterligare två politiskt turbulenta år valdes ledaren för Hoppets allians, veteranpolitikern Anwar Ibrahim, till ny premiärminister för en regering där även Nationella fronten ingår.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Malaysia
- Statsskick
- monarki, förbundsstat
- Statschef
- kung (yang di-pertuan agong) tuanku Ibrahim Ismail ibni al-Marhum Sultan Iskandar (2024–)
- Regeringschef
- premiärminister Anwar Ibrahim (2022–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Hoppets allians 82, Nationella alliansen 73, Nationella fronten 30, Partialliansen för Sarawak 22, Folkets allians för Sabah 6, övriga 9 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Hoppets allians 113, Nationella fronten 79, Malaysias islamiska parti (PAS) 18, Partiet för Sabahs arv 8, oberoende och övriga 4 (2018)
- Valdeltagande
- 74 procent i parlamentsvalet 2022
- Kommande val
- parlamentsval senast i februari 2028
Malaysia – Utrikespolitik och försvar
Tonvikten i Malaysias utrikespolitik ligger på den sydostasiatiska gemenskapen inom Asean. Samtidigt är landet aktivt inom FN och har deltagit i många fredsbevarande insatser i världen. Malaysia vill också vara en brobyggare mellan den muslimska och den icke muslimska delen av världen. Sedan 2010-talet har kontakterna med Kina stärkts avsevärt.
Fakta – försvar
- Armén
- 80 000 man (2025)
- Flygvapnet
- 15 000 man (2025)
- Flottan
- 18 000 man (2025)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,99 procent (2024)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 4,5 procent (2024)
Malaysia – Ekonomisk översikt
Malaysia har sedan självständigheten 1957 utvecklats från ett råvaruproducerande utvecklingsland till ett övre medelinkomstland. Ekonomin domineras av tillverkningsindustri för export samt en stor tjänstesektor, bland annat i form av turism, finansiella tjänster och statsförvaltning.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 11 874 US dollar (2024)
- BNP-tillväxt
- 5,1 procent (2024)
- Total BNP
- 422 227 miljoner US dollar (2024)
- Jordbrukets andel av BNP
- 8,2 procent (2024)
- Industrins andel av BNP
- 37,1 procent (2024)
- Servicesektorns andel av BNP
- 53,6 procent (2024)
- Inflation
- 1,4 procent (2025)
- Statsskulden i andel av BNP
- 70,7 procent (2025)
- Valuta
- ringgit
- Varuexport
- 330 419 miljoner US dollar (2024)
- Varuimport
- 300 355 miljoner US dollar (2024)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 149 procent (2024)
- Viktigaste exportvaror
- elektriska och elektroniska varor, olja, naturgas (i flytande form), kemikalier, textilier, transportutrustning, palmolja, gummi, läkemedel, timmer, trävaror
- Största handelspartner
- Kina, Singapore, USA (2021)
- Mottaget bistånd per invånare
- US dollar (2023) 1
Malaysia – Naturtillgångar, energi och miljö
Malaysia är en av världens största tennproducenter. Landet utvinner också mycket olja och fossilgas. För att minska beroendet av fossila bränslen håller Malaysia på att bygga ut vattenkraften.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2023)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2023)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 338,93 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 9,65 ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 268 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 7,6 ton koldioxidekvivalenter (2023)
- Utsläpp av metangas totalt
- 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2023)
Malaysia – Jordbruk och industri
Jordbrukets betydelse för Malaysias ekonomi har minskat sedan 1980-talet. Numera utgör sektorn mindre än en tiondel av BNP. Landet är en av världens största producenter av palmolja. Ris är stapelgrödan i malajernas traditionella jordbruk. Industrin tillverkar till största delen elektroniska och elektriska varor för export.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 8,2 procent (2024)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 26,1 procent (2023)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 57,7 procent (2023)
- Industrins andel av BNP
- 37,1 procent (2024)