Kuwait

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kuwait/

Likt de andra arabiska emiraten vid Persiska viken har Kuwait sedan andra världskriget genomgått en dramatisk omvandling från fattig fiskarnation till stenrik oljeproducent. Kuwait blev en självständig stat 1961 efter drygt 60 år som brittiskt protektorat men tvingades leva under tryck från grannen Irak, som hävdade historisk rätt till området. Irak invaderade Kuwait 1990 men drevs ut av en USA-ledd militär styrka året därpå. Sedan dess har Kuwait knutit nära band till västvärlden och även genomfört viss demokratisering med ett folkvalt parlament./span>

Kuwait – Geografi och klimat

Emiratet Kuwait ligger på Arabiska halvön längst in i Persiska viken och gränsar till Irak och Saudiarabien. Till Kuwait hör nio små öar, av vilka Bubiyan är störst och Faylaka har flest invånare.

Yta
17 818 km2 (2022)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Irak, Saudiarabien
Huvudstad med antal invånare
Kuwait City ca 2,4 miljoner med förstäder (uppskattning 2011)
Övriga större städer
Jalib al-Shuyukh, al-Salmiyya, al-Farwaniyya

Kuwait – Befolkning och språk

Landets medborgare, kuwaitierna, är araber och talar arabiska. De utgör endast en knapp tredjedel av den totala befolkningen. Resten av invånarna är till stor del utländska gästarbetare från Asien och från andra arabländer. Engelska används ofta som hjälpspråk.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
4 310 108 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
258 (2022)
Andel invånare i städerna
100 procent (2023)
Nativitet/födelsetal
9,7 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
2,6 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,1 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt
5,6 procent (2023)
Förväntad livslängd
80 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor
83 år (2022)
Förväntad livslängd för män
79 år (2022)
Andel kvinnor
38,8 procent (2023)

Kuwait – Religion

Islam är statsreligion och en majoritet av befolkningen är muslimer. De flesta är sunniter men närmare en tredjedel av invånarna är shiamuslimer. I någon mån är det en klassfråga: kungafamiljen och landets elit tillhör till exempel sunniislam, medan de statslösa (bidun) oftast är shiiter.

Kuwait – Utbildning

Kuwait har ett väl utbyggt skolväsen och utbildningsnivån är hög. Allmän skolplikt från 6 till 14 års ålder infördes 1962. Nästan alla barn går i för- och grundskola, och 90 procent fortsätter till påbyggnadsstadium. En stor andel går vidare till universitetsstudier.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
82,6 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
96,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,0 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,6 procent (2023)

Kuwait – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i Kuwait är hög och landet har ett väl utbyggt välfärdssystem med bland annat pensioner, fri sjukvård och utbildning. Dessa förmåner är dock till stor del förbehållna landets egna medborgare. Med högre levnadsstandard för kuwaitierna har följt vällevnadssjukdomar som fått statens sjukvårdskostnader att skjuta i höjden. Migrantarbetare och statslösa omfattas inte av samma sociala skyddsnät men har rätt till subventionerad sjukvård.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
9,7 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
2,6 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
7 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,1 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd
80 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
1 861 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,8 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
3 procent (2023)

Kuwait – Kultur

Gamla beduintraditioner (beduin = arabisk nomad), som vackert mönstervävda ulltyger, sätter fortfarande i viss mån sin prägel på kulturen i dagens Kuwait.

Kuwait – Seder och bruk

Få länder har varit med om så snabba och omvälvande förändringar av samhället som Kuwait. De enorma oljetillgångarna, som började exploateras på allvar på 1960-talet, har gjort det möjligt att bygga upp ett rikt välfärdssamhälle. Kuwaitierna, där många en gång var nomader eller försörjde sig som pärlfiskare, är i dag statligt anställda och tas om hand av staten från vaggan till graven.

Kuwait – Äldre historia

Kuwait grundades i mitten av 1700-talet av arabiska nomader (beduiner) på jakt efter vatten. De slog sig ner i området där Kuwait City ligger i dag och försörjde sig på handel, pärlfiske och vanligt fiske. Formellt har landet lytt under många olika härskare: från kalifen i Bagdad med början runt år 750, till mongolerna, osmanerna och till sist britterna fram till självständigheten 1961. Redan på 1920-talet upptäcktes olja.

Kuwait – Modern historia

Efter självständigheten fick Kuwait en författning och ett parlament. Samtidigt växte oljeindustrin snabbt. Oljeinkomsterna gav kuwaitiska medborgare arbete och välfärdssystem. Relationerna till grannen Irak har ofta varit problematiska; 1990 invaderades Kuwait av Irak men befriades året därpå av en USA-ledd styrka med FN-stöd. Inrikespolitiskt har Kuwait präglats av konfrontationer i parlamentet mellan regeringstrogna och oppositionella grupper, vilket lett till att regeringar ständigt avgått och nyval utlysts. 2005 fick kvinnor rätt att rösta och ställa upp i val.

Kuwait – Demokrati och rättigheter

Det finns inslag av folkstyre i kungadömet, men de valda ledamöterna har liten makt jämfört med Kuwaits kungahus. Emiren kan stoppa lagar genom veto, styr förvaltningen och råder över rättskipningen. Att kritisera härskaren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet.

Kuwait – Inrikespolitik och författning

Kuwait är ett emirat, där den högsta makten ligger hos en kunglig släkt. Dynastin Sabah, som utser emiren, har styrt landet sedan mitten av 1700-talet. Motståndet mot huset Sabahs makt – och påstådda maktmissbruk – har ökat och i viss mån kunnat uttryckas av ett folkvalt parlament även om politiska partier inte är tillåtna. Men 2024, för tredje gången sedan Kuwait blev självständigt, har statschefen (emiren) upphävt delar av författningen och parlamentets inflytande. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Dawlat al-Kuwayt/ Staten Kuwait
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
emir Mishal al-Ahmad al-Jabir al-Sabah (2023–)
Regeringschef
premiärminister Ahmad Abdullah al-Ahmad Al Sabah (2024–) (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i senaste val
29 ledamöter av 50 räknas som oppositionella. (2024) 2
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
29 ledamöter av 50 räknas som oppositionella. (2023)
Valdeltagande
Knappt 60 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
Emiren har upphävt den del av författningen som stadgar att val måste hållas inom två månader efter det att parlamentet har upplösts.
1. utnämnd genom dekret från emiren
2. Parlamentet har upplösts av emiren, som tillsammans med regeringen har tagit över dess befogenheter.

Kuwait – Utrikespolitik och försvar

Det lilla, militärt svaga Kuwait har alltid befunnit sig i ett utsatt läge och det har därför varit viktigt för landet att försöka upprätthålla goda relationer med mäktigare länder i regionen: Irak, Saudiarabien och Iran. Flera gånger har landet tvingats köpa sig territoriell säkerhet genom att dela med sig av sina oljerikedomar. Rikedom och frikostighet har samtidigt gjort att landet kommit att spela en roll i arabvärlden som inte står i proportion till dess blygsamma storlek och befolkningstal.

Fakta – försvar

Armén
11 500 man (2022)
Flygvapnet
2 500 man (2022)
Flottan
2 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
4,53 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
11,6 procent (2022)

Kuwait – Ekonomisk översikt

Sedan andra världskriget har Kuwait genomgått en dramatisk utveckling från fattigt ökenland med pärlfiske som huvudsaklig inkomstkälla till ett av världens rikaste länder. I dag domineras ekonomin helt av oljan – den står för omkring 95 procent av exportinkomsterna och nästan 90 procent av intäkterna till statskassan. Det innebär samtidigt problem: det finns stort behov av att reformera och diversifiera den regeringsdominerade, byråkratiska och oljecentrerade ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
33 730 US dollar (2023)
BNP-tillväxt
-3,6 procent (2023)
Total BNP
163 705 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP
0,5 procent (2023)
Industrins andel av BNP
60,7 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP
51,3 procent (2023)
Inflation
3,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
2,9 procent (2022)
Utlandsskuld
miljoner US dollar (2023)
Valuta
kuwaitisk dinar
Varuexport
83 981 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
37 490 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
74 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
råolja och förädlade oljeprodukter, konstgödsel
Största handelspartner
Kina, USA, Japan, Förenade arabemiraten, EU
Mottaget bistånd per invånare
3 US dollar (1995)

Kuwait – Naturtillgångar, energi och miljö

Kuwait är själva sinnebilden för ett oljeland.  Bortåt en tiondel av världens kända oljetillgångar finns i landet och de beräknas räcka i 100 år. Men bruket av fossilgas (naturgas) har gått om oljan i landets egen energimix.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
135,90 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
31,82 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
92 309 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
21,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
22 641 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Kuwait – Jordbruk och industri

Jordbruket beräknas stå för knappt en halv procent av bruttonationalprodukten (BNP) i Kuwait. Det extrema ökenklimatet och bristen på vatten och odlingsbar mark (inte ens en procent är uppodlad) gör det svårt att utveckla jordbrukssektorn, även om olika försök görs. Industrin är dåligt utbyggd, med undantag av den viktiga olje- och naturgassektorn. 

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
0,5 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk
8,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
0,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
60,7 procent (2023)