Kuwait

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kuwait/

Likt de andra arabiska emiraten vid Persiska viken har Kuwait sedan andra världskriget genomgått en dramatisk omvandling från fattig fiskarnation till stenrik oljeproducent. Kuwait blev en självständig stat 1961 efter drygt 60 år som brittiskt protektorat men tvingades leva under tryck från grannen Irak, som hävdade historisk rätt till området. Irak invaderade Kuwait 1990 men drevs ut av en USA-ledd militär styrka året därpå. Sedan dess har Kuwait knutit nära band till västvärlden och även genomfört viss demokratisering med ett folkvalt parlament./span>

Geografi och klimat

Emiratet Kuwait ligger på Arabiska halvön längst in i Persiska viken och gränsar till Irak och Saudiarabien. Till Kuwait hör nio små öar, av vilka Bubiyan är störst och Faylaka har flest invånare.

Yta
17 818 km2 (2020)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Irak, Saudiarabien
Huvudstad med antal invånare
Kuwait City ca 2,4 miljoner med förstäder (uppskattning 2011)
Övriga större städer
Jalib al-Shuyukh, al-Salmiyya, al-Farwaniyya

Källor

Befolkning och språk

Landets medborgare, kuwaitierna, är araber och talar arabiska. De utgör endast en knapp tredjedel av den totala befolkningen. Resten av invånarna är till stor del utländska gästarbetare från Asien och från andra arabländer. Engelska används ofta som hjälpspråk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kuwaitier 31 %, andra araber 28 %, asiater 38 %, övriga 3 % (uppskattning 2013)
Antal invånare
4 207 083 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
232 (2018)
Andel invånare i städerna
100,0 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
16,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
2,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,0 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
42,6 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2018)
Förväntad livslängd för män
75 år (2018)
Språk
arabiska 1
1. engelska inom näringslivet

Källor

Religion

Islam är statsreligion och en majoritet av befolkningen är muslimer. De flesta är sunniter men närmare en tredjedel av invånarna är shiamuslimer. I någon mån är det en klassfråga: kungafamiljen och landets elit tillhör till exempel sunniislam, medan de statslösa (bidun) oftast är shiiter.

Utbildning

Kuwait har ett väl utbyggt skolväsen och utbildningsnivån är hög. Allmän skolplikt från 6 till 14 års ålder infördes 1962. Nästan 95 procent av barnen går i för- och grundskola, och 90 procent fortsätter till det frivilliga fyraåriga påbyggnadsstadiet. En stor andel går vidare till universitetsstudier.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
87,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
95,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,8 procent (2006)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,4 procent (2006)

Källor

Kultur

Gamla beduintraditioner (beduin = arabisk nomad), som vackert mönstervävda ulltyger, sätter fortfarande i viss mån sin prägel på kulturen i dagens Kuwait.

Arbetsmarknad

Kuwaitiska medborgare arbetar företrädesvis i den offentliga sektorn, som är kraftigt överbemannad och ineffektiv. Det innebär att undersysselsättningen är hög samtidigt som den officiella arbetslösheten är låg bland kuwaitierna. En stor majoritet av arbetskraften utgörs av utländska migrantarbetare.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
14,4 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i Kuwait är hög och landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med bland annat pensioner, fri sjukvård och utbildning. Dessa sociala förmåner är dock till stor del förbehållna landets egna medborgare. Med allt högre levnadsstandard för kuwaitierna har dock följt en rad vällevnadssjukdomar, som fått statens sjukvårdskostnader att skjuta i höjden. Migrantarbetare och statslösa omfattas inte av samma sociala skyddsnät men har rätt till subventionerad sjukvård.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
7 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
100,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 068 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
3 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Få länder har varit med om så snabba och omvälvande förändringar av samhället som Kuwait. De enorma oljetillgångarna, som började exploateras på allvar på 1960-talet, har gjort det möjligt att bygga upp ett rikt välfärdssamhälle. Kuwaitierna, där många en gång var nomader eller försörjde sig som pärlfiskare, är idag statligt anställda och tas om hand av staten från vaggan till graven.

Äldre historia

Kuwait grundades i mitten av 1700-talet av arabiska nomader (beduiner) på jakt efter vatten. De slog sig ner i området där Kuwait City ligger idag och försörjde sig på handel, pärlfiske och vanligt fiske. Formellt har landet lytt under många olika härskare: från kalifen i Bagdad med början runt år 750, till mongolerna, osmanerna och till sist britterna fram till självständigheten 1961. Redan på 1920-talet upptäcktes olja.

Modern historia

Efter självständigheten fick Kuwait en författning och ett parlament. Samtidigt växte oljeindustrin snabbt. Oljeinkomsterna gav kuwaitiska medborgare arbete och ett omfattande välfärdssystem. Relationerna till grannen Irak har ofta varit problematiska; 1990 invaderades Kuwait av Irak men befriades året därpå av en USA-ledd styrka med FN-stöd. Inrikespolitiskt har Kuwait präglats av konfrontationer i parlamentet mellan regeringstrogna och oppositionella grupper, vilket lett till att regeringar ständigt avgått och nyval utlysts. År 2005 fick kvinnor rätt att rösta och ställa upp i val.

Politiskt system

I Kuwait har emiren (ett slags kung) från den gamla Sabahklanen stor makt. Emiren har den verkställande makten, kan styra genom dekret, upphäva lagar och utse premiärminister. Han styr också över rättsväsendet. Här finns dock ett folkvalt parlament med visst politiskt inflytande och politiken har under 2000-talet präglats av motsättningar mellan regeringen, som domineras av emirens släkt, och parlamentet. Inga politiska partier finns, bara lösa intressegrupperingar.

Demokrati och rättigheter

Det finns inslag av folkstyre i kungadömet, men de valda ledamöterna har liten makt jämfört med Kuwaits kungahus. Emiren kan stoppa lagar genom veto, styr förvaltningen och råder över rättskipningen. Att kritisera härskaren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet.

Aktuell politik

Politiken i Kuwait präglas av motsättningar mellan regeringen, som domineras av den styrande emirens släkt Sabah, och parlamentet. Oppositionella i parlamentet har försökt ställa regeringen till svars, till exempel för hur statliga medel använts, vilket upprepade gånger på senare år har lett till att regeringen har avgått och nyval utlysts. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Dawlat al-Kuwayt/ Staten Kuwait
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
emir Nawaf al-Ahmad al-Jabir al-Sabah (2020–)
Regeringschef
premiärminister Sabah al-Khalid al-Sabah (2019–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
24 ledamöter räknas som oppositionella, bland dem Islamiska författningsrörelsen med 3 mandat och shiaislamister med 6 mandat (2020) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Minst 16 ledamöter betecknas som oppositionella, bland dem shiaislamister, sunniislamister och salafister (2016)
Valdeltagande
60 % i parlamentsvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2024
1. Partier är inte tilllåtna men det finns partiliknande grupperingar.

Källor

Utrikespolitik och försvar

Det lilla, militärt svaga Kuwait har alltid befunnit sig i ett utsatt läge och det har därför varit viktigt för landet att försöka upprätthålla goda relationer med mäktigare länder i regionen: Irak, Saudiarabien och Iran. Flera gånger har landet tvingats köpa sig territoriell säkerhet genom att dela med sig av sina oljerikedomar. Rikedom och frikostighet har samtidigt gjort att landet kommit att spela en roll i arabvärlden som inte står i proportion till dess blygsamma storlek och befolkningstal.

Fakta – försvar

Armén
11 000 man (2017)
Flygvapnet
2 500 man (2017)
Flottan
2 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
5,6 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
10,5 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Sedan andra världskriget har Kuwait genomgått en dramatisk utveckling från fattigt ökenland med pärlfiske som huvudsaklig inkomstkälla till ett av världens rikaste länder. Idag domineras ekonomin helt av oljan – den står för omkring 95 procent av exportinkomsterna och nästan 90 procent av intäkterna till statskassan. Det innebär samtidigt problem: det finns stort behov av att reformera och diversifiera den regeringsdominerade, byråkratiska och oljecentrerade ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
34 244 US dollar (2018)
Total BNP
141 678 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
0,4 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
0,5 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
7,9 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
59,2 procent (2017)
Inflation
1,1 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
14,7 procent (2018)
Valuta
kuwaitisk dinar
Varuexport
77 080 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
31 370 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
24 049 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
76 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
råolja och förädlade oljeprodukter, konstgödsel
Största handelspartner
Kina, USA, Japan, Förenade arabemiraten, EU

Källor

Naturtillgångar och energi

Kuwait är själva sinnebilden för ett oljeland. Runt en tiondel av världens kända oljetillgångar finns i landet och de beräknas räcka i 100 år.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
9 027 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
15332 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
98 734 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
25,0 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket beräknas stå för knappt en halv procent av bruttonationalprodukten (BNP) i Kuwait. Det extrema ökenklimatet och bristen på vatten och odlingsbar mark (inte ens en procent är uppodlad) gör det svårt att utveckla jordbrukssektorn, även om olika försök görs.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
0,5 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
8,4 procent (2016)

Källor

Industri

Med undantag av den viktiga olje- och naturgassektorn är industrin dåligt utbyggd. Dess utveckling hämmas av den begränsade hemmamarknaden samt bristen på inhemsk utbildad arbetskraft och råvaror. Kuwaits planer på senare år handlar om att bygga för handel och transporter med koppling till Kinas expansiva ekonomi.