Kuwait

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kuwait/

Likt de andra arabiska emiraten vid Persiska viken har Kuwait sedan andra världskriget genomgått en dramatisk omvandling från fattig fiskarnation till stenrik oljeproducent. Kuwait blev en självständig stat 1961 efter drygt 60 år som brittiskt protektorat men tvingades leva under tryck från grannen Irak, som hävdade historisk rätt till området. Irak invaderade Kuwait 1990 men drevs ut av en USA-ledd militär styrka året därpå. Sedan dess har Kuwait knutit nära band till västvärlden och även genomfört viss demokratisering med ett folkvalt parlament./span>

Geografi och klimat

Emiratet Kuwait ligger på Arabiska halvön längst in i Persiska viken och gränsar till Irak och Saudiarabien. Till Kuwait hör nio små öar, av vilka Bubiyan är störst och Faylaka har flest invånare.

Yta
17 818 km2 (2018)
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Irak, Saudiarabien
Huvudstad med antal invånare
Kuwait City ca 2,4 miljoner med förstäder (uppskattning 2011)
Övriga större städer
Jalib al-Shuyukh, al-Salmiyya, al-Farwaniyya

Källor

Befolkning och språk

Landets medborgare, kuwaitierna, är araber och talar arabiska. De utgör endast en knapp tredjedel av den totala befolkningen. Resten av invånarna är till stor del utländska gästarbetare från Asien och från andra arabländer. Engelska används ofta som hjälpspråk.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kuwaitier 31 %, andra araber 28 %, asiater 38 %, övriga 3 % (uppskattning 2013)
Antal invånare
4 136 528 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
232 (2017)
Andel invånare i städerna
100,0 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
16,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
2,7 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad
2,0 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
42,6 procent (2017)
Förväntad livslängd
75 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2016)
Förväntad livslängd för män
74 år (2016)
Språk
arabiska 1
1. engelska inom näringslivet

Källor

Religion

Islam är statsreligion och en majoritet av befolkningen är muslimer. De flesta är sunniter men närmare en tredjedel av invånarna är shiamuslimer. I någon mån är det en klassfråga: kungafamiljen och landets elit tillhör till exempel sunniislam, medan bidun oftast är shiiter.

Utbildning

Kuwait har ett väl utbyggt skolväsen och utbildningsnivån är hög. Allmän skolplikt från 6 till 14 års ålder infördes 1962. Nästan 95 procent av barnen går i för- och grundskola, och 90 procent fortsätter till det frivilliga fyraåriga påbyggnadsstadiet. En stor andel går vidare till universitetsstudier.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
87,3 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
9 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
95,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
13,4 procent (2006)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
13,4 procent (2006)

Källor

Kultur

Gamla beduintraditioner (beduin = arabisk nomad), som vackert mönstervävda ulltyger, sätter fortfarande i viss mån sin prägel på kulturen i dagens Kuwait.

Massmedier

Sedan 1992 råder formellt pressfrihet men i praktiken arbetar journalister under vissa begränsningar. Att kritisera emiren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet. Hänvisningar till Gud och profeten Muhammed kan upplevas som kränkande. Detta gör att journalister är försiktiga med vad de rapporterar men debattklimatet är ändå öppet jämfört med i många andra länder i regionen.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
124 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
98 procent (2017)

Källor

Arbetsmarknad

Kuwaitiska medborgare arbetar företrädesvis i den offentliga sektorn, som är kraftigt överbemannad och ineffektiv. Det innebär att undersysselsättningen är hög samtidigt som den officiella arbetslösheten är låg bland kuwaitierna. En stor majoritet av arbetskraften utgörs dock av utländska migrantarbetare.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
2,1 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
14,7 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i Kuwait är hög och landet har ett väl utbyggt välfärdssystem, med bland annat pensioner, fri sjukvård och utbildning. Dessa sociala förmåner är dock till stor del förbehållna landets egna medborgare. Med allt högre levnadsstandard för kuwaitierna har dock följt en rad vällevnadssjukdomar, som fått statens sjukvårdskostnader att skjuta i höjden. Migrantarbetare och statslösa omfattas inte av samma sociala skyddsnät men har rätt till subventionerad sjukvård.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
7 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
100,0 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
100,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
1 169 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
3 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Få länder har varit med om så snabba och omvälvande förändringar av samhället som Kuwait. De enorma oljetillgångarna, som började exploateras på allvar på 1960-talet, har gjort det möjligt att bygga upp ett rikt välfärdssamhälle. Kuwaitierna, där många en gång var nomader eller försörjde sig som pärlfiskare, är idag statligt anställda och tas om hand av staten från vaggan till graven.

Kommunikationer

Kuwaits kommunikationer är väl utbyggda. Vägnätet omfattar drygt 600 mil. Järnväg finns ännu inte, men planeringen är långt framskriden på ett internt järnvägsnät som ska anknyta till grannländernas. Landet har fem moderna hamnar, inklusive en särskild oljehamn, och en oljeterminal beräknas stå färdig 2016 på ön Bubiyan.

Äldre historia

Kuwait grundades i mitten av 1700-talet av arabiska nomader (beduiner) på jakt efter vatten. De slog sig ner i området där Kuwait City ligger idag och försörjde sig på handel, pärlfiske och vanligt fiske. Formellt har landet lytt under många olika härskare: från kalifen i Bagdad med början runt år 750, till mongolerna, osmanerna och till sist britterna fram till självständigheten 1961. Redan på 1920-talet upptäcktes olja.

Modern historia

Efter självständigheten fick Kuwait en författning och ett parlament. Samtidigt växte oljeindustrin snabbt. Oljeinkomsterna gav kuwaitiska medborgare arbete och ett omfattande välfärdssystem. Relationerna till grannen Irak har ofta varit problematiska; 1990 invaderades Kuwait av Irak men befriades året därpå av en USA-ledd styrka med FN-stöd. Inrikespolitiskt har Kuwait präglats av konfrontationer i parlamentet mellan regeringstrogna och oppositionella grupper, vilket lett till att regeringar ständigt avgått och nyval utlysts. År 2005 fick kvinnor rätt att rösta och ställa upp i val.

Politiskt system

I Kuwait har emiren (ett slags kung) från den gamla Sabahklanen stor makt. Emiren har den verkställande makten, kan styra genom dekret, upphäva lagar och utse premiärminister. Han styr också över rättsväsendet. Här finns dock ett folkvalt parlament med visst politiskt inflytande och politiken har under 2000-talet präglats av motsättningar mellan regeringen, som domineras av emirens släkt, och parlamentet. Inga politiska partier finns, bara lösa intressegrupperingar.

Fakta – politik

Officiellt namn
Dawlat al-Kuwayt/ Staten Kuwait
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
emir Sabah al-Ahmad al-Jabir al-Sabah (2006–)
Regeringschef
premiärminister Jabir Mubarak al-Hamad al-Sabah (2011–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
shiaislamister 8, sunniislamister 7, liberaler 3, övriga 32 (2013) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
shiaislamister 17, sunniislamister 4, övriga 31 (2012) 2
Valdeltagande
cirka 52 % i parlamentsvalet 2013
Kommande val
parlamentsval 2020
1. Partier är inte tilllåtna men det finns partiliknande grupperingar. Valet 2013 bojkottades av oppositionen men fler grupper deltog än i decembervalet 2012.
2. Valet i december var det andra på ett år; det bojkottades av större delen av oppositionen.

Källor

Demokrati och rättigheter

Det finns inslag av folkstyre i kungadömet, men de valda ledamöterna har liten makt jämfört med Kuwaits kungahus. Emiren kan stoppa lagar genom veto, styr förvaltningen och råder över rättskipningen. Att kritisera härskaren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet.

Aktuell politik

Politiken i Kuwait präglas av motsättningar mellan regeringen, som domineras av den styrande emirens släkt Sabah, och parlamentet. Oppositionella i parlamentet har försökt ställa regeringen till svars, till exempel för hur statliga medel använts, vilket upprepade gånger på senare år har lett till att regeringen har avgått och nyval utlysts. Det skedde återigen i oktober 2016, efter tre år med relativt politiskt lugn. Valen innebär dock inga större förändringar.

Fakta – politik

Officiellt namn
Dawlat al-Kuwayt/ Staten Kuwait
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
emir Sabah al-Ahmad al-Jabir al-Sabah (2006–)
Regeringschef
premiärminister Jabir Mubarak al-Hamad al-Sabah (2011–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
shiaislamister 8, sunniislamister 7, liberaler 3, övriga 32 (2013) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
shiaislamister 17, sunniislamister 4, övriga 31 (2012) 2
Valdeltagande
cirka 52 % i parlamentsvalet 2013
Kommande val
parlamentsval 2020
1. Partier är inte tilllåtna men det finns partiliknande grupperingar. Valet 2013 bojkottades av oppositionen men fler grupper deltog än i decembervalet 2012.
2. Valet i december var det andra på ett år; det bojkottades av större delen av oppositionen.

Källor

Utrikespolitik och försvar

Det lilla, militärt svaga Kuwait har alltid befunnit sig i ett utsatt läge och det har därför varit viktigt för landet att försöka upprätthålla goda relationer med mäktigare länder i regionen: Irak, Saudiarabien och Iran. Flera gånger har landet tvingats köpa sig territoriell säkerhet genom att dela med sig av sina oljerikedomar men landets rikedom och frikostighet har samtidigt gjort att det kommit att spela en roll i arabvärlden som inte står i proportion till dess blygsamma storlek och befolkningstal.

Fakta – försvar

Armén
11 000 man (2015)
Flygvapnet
2 500 man (2015)
Flottan
2 000 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP
5,8 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
11,3 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Sedan andra världskriget har Kuwait genomgått en dramatisk utveckling från fattigt ökenland med pärlfiske som huvudsaklig inkomstkälla till ett av världens rikaste länder. Idag domineras ekonomin helt av oljan – den står för omkring 95 procent av exportinkomsterna och nästan 90 procent av intäkterna till statskassan. Det innebär samtidigt problem: det finns stort behov av att reformera och diversifiera den regeringsdominerade, byråkratiska och oljecentrerade ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
27 359 US dollar (2016)
Total BNP
114 041 miljoner US dollar (2015)
BNP-tillväxt
-2,9 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP
0,3 procent (2016)
Industrins andel av BNP
51,1 procent (2015)
Servicesektorns andel av BNP
48,3 procent (2015)
Inflation
3,4 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
11,2 procent (2015)
Valuta
kuwaitisk dinar
Bistånd per person
3 US dollar (1995)

Källor

Naturtillgångar och energi

Kuwait är själva sinnebilden för ett oljeland. Runt en tiondel av världens kända oljetillgångar finns i landet och de beräknas räcka i 100 år.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
9 027 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
15332 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
95 408 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
25,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
0,0 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket beräknades 2013 stå för endast 0,3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i Kuwait. Det extrema ökenklimatet och bristen på vatten och odlingsbar mark (inte ens en procent är uppodlad) gör det svårt att utveckla jordbrukssektorn, även om olika försök görs.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
0,3 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk
8,4 procent (2015)

Källor

Industri

Med undantag av den viktiga olje- och naturgassektorn är industrin dåligt utbyggd. Dess utveckling hämmas av den begränsade hemmamarknaden samt bristen på inhemsk utbildad arbetskraft och råvaror.

Utrikeshandel

Kuwait har ett relativt öppet ekonomiskt system med låga tullar och fri rörlighet för varor, kapital och arbetskraft. Landets i särklass viktigaste handelsvara är olja och oljeprodukter, som står för cirka 94 procent av exportinkomsterna. Dessa varierar dock i hög grad med oljepriset på världsmarknaden. Samtidigt måste Kuwait importera i stort sett allt annat som landet behöver, inklusive livsmedel. Detta till trots har Kuwait ett stort överskott i handelsbalansen.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
46272 954 177 US dollar (2016)
Varuimport
30824 900 000 US dollar (2016)
Bytesbalans
59,6 miljoner US dollar (1999)
Varuhandelns andel av BNP
76 procent (2015)
Viktigaste exportvaror
råolja och förädlade oljeprodukter, konstgödsel
Största handelspartners
Kina, USA, Japan, Förenade arabemiraten, EU

Källor

Turism

Visumkrav och alkoholförbud hör till det som hindrat Kuwait från att bli ett stort turistland. Här finns dock en hel del att se, framför allt i huvudstaden Kuwait City med sin spektakulära arkitektur, muséer och restauranger samt shopping i moderna köpcentra och traditionella basarer.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
307 000 (2013)
Turistinkomster
831 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
1,6 procent (2016)

Källor