Kirgizistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kirgizistan/

Kirgizistan ligger i östra Centralasien och blev ett självständigt land 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Kirgizistan fick 2010 en ny demokratisk författning och kunde hålla sitt första fria och rättvisa val. Boskapsskötsel och guldbrytning är viktiga näringar för ekonomin.

Kirgizistan – Geografi och klimat

Kirgizistan är ett bergigt land i östra Centralasien. Det är till ytan något mindre än Norrland. Landet har ett utpräglat inlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan årstiderna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
198 500 km2 (2025)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kina, Tadzjikistan, Uzbekistan
Huvudstad med antal invånare
Bisjkek 1,3 miljoner (officiell uppskattning 2025)
Övriga större städer
Osj, Jalalabad, Karakol, Tokmak
Högsta berg
Jengish Chokusu (i Tien Shan-bergen) (7 439 m ö h)
Viktiga floder
Naryn
Största sjö
Issyk-Kul
Medelnederbörd/månad
Bisjkek 800 mm (nov), 10 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Bisjkek 24 °C (juli), –15 °C (jan)

Kirgizistan – Befolkning och språk

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul. Drygt tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare
7 224 614 (2024)
Antal invånare per kvadratkilometer
36 (2022)
Andel invånare i städerna
38 procent (2024)
Nativitet/födelsetal
20,6 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
4,4 per 1000 invånare (2023)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2023)
Befolkningstillväxt
1,7 procent (2024)
Förväntad livslängd
72 år (2023)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2023)
Förväntad livslängd för män
68 år (2023)
Andel kvinnor
50,6 procent (2024)

Kirgizistan – Religion

Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Regimen har under senare tid tagit till krafttag mot ”terrorism” och ”extremism” med nya religionslagar. Men dessa har fått kritik för att inskränka religionsfriheten som är inskriven i författningen.

Kirgizistan – Utbildning

Befolkningen i Kirgizistan är sedan sovjettiden (1918–1991) relativt välutbildad och analfabeterna är få. Nästan alla barn fullföljer den nioåriga obligatoriska grundskolan – såväl pojkar som flickor.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
89,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2018)
Läs- och skrivkunnighet
99,2 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
6,8 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
21,0 procent (2022)

Kirgizistan – Sociala förhållanden

Kirgizistan var på sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna och än idag är landet fattigt i förhållande till många andra länder i regionen. I jordbruksområdena i söder har invånarna det sämre ställt än i industriregionen i norr. Invånarnas identitet bestäms sedan länge av klantillhörighet.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
20,6 per 1000 invånare (2023)
Mortalitet/dödstal
4,4 per 1000 invånare (2023)
Spädbarnsdödlighet
15 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad
2,7 födda barn per kvinna (2023)
Förväntad livslängd
72 år (2023)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
73 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,4 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
21 procent (2024)

Kirgizistan – Kultur

Kirgizerna var till långt in på 1900-talet ett nomadfolk, vilket starkt påverkat kulturen. Än i dag bor en del kirgizer – åtminstone säsongsvis – i traditionella jurtor, som är ett slags stora runda tält, inredda med mattor och föremål av skinn och trä.

Kirgizistan – Seder och bruk

En grundläggande etikettsregel i Kirgizistan bygger på respekt, som visas mot äldre och auktoriteter. Kirgizerna är ofta stolta över sitt land, särskilt den vackra naturen, och samtalar gärna om detta. Människor talar ofta fritt om politik, religion och andra känsliga ämnen.

Kirgizistan – Äldre historia

Kirgizernas ursprung är inte helt klarlagt. Forskarna vet dock att Osj under antiken var en viktig marknadsplats på handelsrutten Sidenvägen. Under 1400- och 1500-talen samlades kirgiziska klaner i ett självständigt, men kortlivat rike på mark som idag tillhör Kirgizistan. Klanerna styrdes därefter under lång tid av olika utländska härskare innan ryssarna på 1800-talet tog över området. Under sovjetledaren Josef Stalin tvingades nomaderna på 1930-talet bli bönder och arbetare.

Kirgizistan – Modern historia

Kirgizistan var en delrepublik i Sovjetunionen 1922–1991. Vid självständigheten blev den reformsinnade Askar Akajev president. Intrång av islamisk gerilla, etniska strider och ett alltmer auktoritärt styre präglade därefter landet. Akajev avsattes 2005 och hans efterträdare Kurmanbek Bakijev tvingades fly 2010. Då fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och fria val kunde hållas.

Kirgizistan – Demokrati och rättigheter

Demokratin i Kirgizistan har gradvis urholkats under de senaste åren. Presidentens makt har ökat på bekostnad av parlamentets inflytande och rättsväsendets betydelse. Korruptionen är omfattande och situationen för de mänskliga rättigheterna har förvärrats.

Kirgizistan – Inrikespolitik och författning

Kirgizistan är en republik med presidentstyre. Det återinfördes efter elva år med parlamentariskt styrelseskick sedan populisten och nationalisten Sadyr Japarov vunnit presidentvalet 2021. Han hade även gått segrande ur den hårda strid om makten som utbröt efter att resultatet av parlamentsvalet 2020 ogiltigförklarades. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Kyrgyz Respublikasy/ Republiken Kirgizistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Sadyr Japarov (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fäderneslandet 15, Tillit 12, Harmoni 9, Alliansen 7, Förenade Kirgizistan 6, Trons ljus 5, oberoende 36 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialdemokraterna 38, Republikanerna-Fäderneslandet 28, Kirgizistanpartiet 18, Onuguru-Framsteg 13, Enhet (Bir Bol) 12, Fosterlandet 11 (2015)
Valdeltagande
35 procent i parlamentsvalet 2021, 39 procent i presidentvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 30 november 2025; presidentval 2027

Kirgizistan – Utrikespolitik och försvar

Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien och betydande mineraltillgångar är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.

Fakta – försvar

Armén
8 500 man (2024)
Flygvapnet
2 400 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP
3,62 procent (2023)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
10,5 procent (2023)

Kirgizistan – Ekonomisk översikt

Det fattiga bergslandet Kirgizistan har en liten, öppen ekonomi som är beroende av handel och stöd från omvärlden. Guldbrytning har stor ekonomisk betydelse, inte minst sedan staten tog över den stora gruvan Kumtor. Även pengar som skickas hem av medborgare i utlandet spelar en viktig roll. Många invånare tjänar sitt levebröd inom den informella ekonomin.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
2 419 US dollar (2024)
BNP-tillväxt
9,0 procent (2024)
Total BNP
17 478 miljoner US dollar (2024)
Jordbrukets andel av BNP
8,6 procent (2024)
Industrins andel av BNP
24,7 procent (2024)
Servicesektorns andel av BNP
52,1 procent (2024)
Inflation
5,0 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP
36,6 procent (2024)
Utlandsskuld
10 115 miljoner US dollar (2023)
Valuta
kirgizisk som
Varuexport
3 309 miljoner US dollar (2023)
Varuimport
12 352 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP
112 procent (2023)
Viktigaste exportvaror
guld, ädelstenar, mineral, textilier
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Storbritannien, Kazakstan
Mottaget bistånd per invånare
105 US dollar (2022)

Kirgizistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Kirgizistan har värdefulla mineral- och malmtillgångar, men med svårtillgängliga berg, dålig infrastruktur och avlägsna marknader är det svårt att göra gruvdrift lönsam. Ett undantag är guldbrytningen. Energibehovet täcks av inhemsk vattenkraft och importerad fossilgas. Stigande temperaturer i spåren av klimatförändringarna är ett hot mot landets glaciärer.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
17,50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,51 ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av koldioxid totalt
10 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,5 ton koldioxidekvivalenter (2022)
Utsläpp av metangas totalt
5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2022)

Kirgizistan – Jordbruk och industri

Den viktigaste näringsgrenen inom jordbruket i Kirgizistan är boskapsskötsel, som har en lång tradition i landet där många förr levde som nomader.  Gruvsektorn, särskilt guldbrytning, har en framträdande roll inom industrin. Även textilindustrin och livsmedelsproduktion är betydelsefulla.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
8,6 procent (2024)
Andel av landytan som används för jordbruk
55,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
6,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,7 procent (2024)