Kina

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kina/

Kina är världens näst folkrikaste land och ett av de största till ytan. Här uppstod en av de tidigaste högkulturerna för ett par tusen år sedan. Papper, porslin och siden är exempel på uppfinningar som gjordes i Kina hundratals år innan de nådde Europa. Efter en lång tids försvagning sedan 1800-talet har Kina åter rest sig och återtagit sin ställning som stormakt, inte minst ekonomiskt. Kommunistpartiet, som tog makten 1949 efter ett långt inbördeskrig, regerar ännu enväldigt.

Kina – Geografi och klimat

Kina är till ytan ett av världens största länder, mindre än Ryssland och även Kanada (om både land och hav räknas in) och ungefär lika stort som USA. Havet i öster och sydöst, bergen i väster och sydväst, öknarna i nordväst och de svårforcerade regnskogarna i söder har alla bidragit till Kinas relativa isolering genom årtusendena.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 9 600 000 km2 (2022)
Tid: svensk + 7 timmar
Angränsande land/länder: Vietnam, Laos, Myanmar (Burma), Indien, Bhutan, Nepal, Pakistan, Afghanistan, Tadzjikistan, Kirgizistan, Kazakstan, Mongoliet, Ryssland, Nordkorea
Huvudstad med antal invånare: Peking (Beijing) 21 800 000 invånare (officiell uppskattning 2022)
Övriga större städer: Shanghai 21,9 milj, Shenzhen 17,4 milj, Guangzhou 16,0 milj, Chengdu 13,6 milj, Tianjin 11,0 milj (folkräkning 2020)
Högsta berg: Qomolangma (Mount Everest på gränsen till Nepal, 8848 m ö h)
Viktiga floder: Yangtzefloden (Changjiang), Gula floden (Huanghe), Västra floden (Xijiang), Pärlfloden (Zhujiang), Amur (Heilongjiang)
Medelnederbörd/månad: Peking 3 mm (jan), 176 mm (juli) ¹
Medeltemperatur/dygn: Peking -5 °C (jan), 26 °C (juli) ²

1. Guangzhou (Kanton) 43 mm (jan), 228 mm (juli)
2. Guangzhou (Kanton) 14 °C (jan), 29 °C (juli)

Källor

Kina – Befolkning och språk

På knappt ett halvsekel har Kina mer än fördubblat sin folkmängd och landet har idag över 1,4 miljarder invånare. Den långvariga och omdebatterade ettbarnspolitiken har numera upphört och idag uppmanas kvinnor att skaffa tre barn.

Fakta – befolkning och språk

Antal invånare: 1410 710 000 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 150 (2022)
Andel invånare i städerna: 65 procent (2023)
Nativitet/födelsetal: 6,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 7,4 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,2 födda barn per kvinna (2022)
Befolkningstillväxt: -0,1 procent (2023)
Förväntad livslängd: 79 år (2022)
Förväntad livslängd för kvinnor: 81 år (2022)
Förväntad livslängd för män: 76 år (2022)
Andel kvinnor: 49,0 procent (2023)

Källor

Kina – Religion

Enligt författningen råder religionsfrihet i Kina, men det överensstämmer inte med verkligheten. Medlemmar i kommunistpartiet måste vara ateister, och religiösa samfund står under strikt övervakning. Under det senaste årtiondet har kontrollen skärpts och rapporterna blivit fler om samfund som hindrats i sin religionsutövning och om troende som fängslats eller trakasserats.

Kina – Utbildning

I dag fullföljer nästan alla barn den nioåriga grundskolans lägre stadium. Men förhållandena ser olika ut i olika delar av landet. I storstäderna är till exempel läskunnigheten högre, och lärarna fler och bättre utbildade än i mindre orter. År 2035 ska Kina vara världsledande på utbildning enligt en nationell handlingsplan.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 89,3 procent (1997)
Antal elever per lärare i grundskolan: 16 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 97,0 procent (2020)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 4,0 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,5 procent (2022)

Källor

Kina – Sociala förhållanden

Kinas rekordartade ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har bidragit till att hundratals miljoner människor slipper leva i djup fattigdom. Men det finns fortfarande problem med fattigdom i landet och klyftorna mellan fattiga och rika i befolkningen är enorma.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 6,8 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 7,4 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 5 per 1000 födslar (2022)
Fertilitetsgrad: 1,2 födda barn per kvinna (2022)
Förväntad livslängd: 79 år (2022)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 671 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,4 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet: 27 procent (2024)

Källor

Kina – Kultur

Den kinesiska civilisation som för 3500 år sedan trädde fram ur förhistoriens dunkel var en redan högt utvecklad bronsålderskultur vid Gula flodens mellersta lopp i kanten av det nordkinesiska slättlandet. Andra kulturcentra kan ha legat i den övre Yangtzedalen och närmare havet norr om dagens Peking.

Kina – Äldre historia

Från 200-talet f Kr härskade kejsardynastier i Mittens rike, som Kina kallades av invånarna. Mingkejsarnas trehundraåriga välde följdes på 1600-talet av den manchuriska Qingdynastin, då en omfattande handel med te, siden och porslin byggdes upp med Europa. Men kejsardömet störtades slutligen 1912 försvagat av ekonomiska problem, folkuppror och nederlag i strider mot japaner, ryssar och européer.

Kina – Modern historia

Efter flera år av inbördeskrig segrade till slut Mao Zedongs kommunister över Kuomintang. Den 1 oktober 1949 utropades Folkrepubliken Kina. Den politik som fördes fick tidvis katastrofala konsekvenser: försöken att snabbt industrialisera landet ledde till att miljoner kineser dog av svält och under kulturrevolutionen utsattes oliktänkande och högutbildade för klappjakt och svåra trakasserier. Efter Maos död 1976 drev Deng Xiaoping igenom marknadsekonomiska reformer som blev startskottet för en rekordsnabb utveckling.

Kina – Demokrati och rättigheter

Kina är en enpartistat som styrs under auktoritära former av Kommunistpartiet. Trots att många politiska och medborgerliga rättigheter garanteras i författningen finns liten respekt för dessa i praktiken. Sedan Xi Jinping blev landets president 2013 har det politiska förtrycket hårdnat samtidigt som presidenten stärkt sitt grepp om makten.

Kina – Inrikespolitik och författning

Folkrepubliken Kina är en enpartistat. Det hålls inga fria val till Nationella folkkongressen, som är landets parlament. Statsapparaten och samhället kontrolleras av Kommunistpartiet. Dess generalsekreterare Xi Jinping, som sedan 2013 även är landets president, har samlat allt mer av makten kring sig själv.

Fakta – politik

Officiellt namn: Zhonghua Renmin Gongheguo/ Folkrepubliken Kina
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Xi Jinping (2013–)
Regeringschef: premiärminister Li Qiang (2023–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: inga partier av vikt finns förutom Kinas kommunistparti
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: inga partier av vikt finns förutom Kinas kommunistparti
Valdeltagande: inga allmänna val hålls
Kommande val: nationella folkkongressen utser regering och president 2028

Källor

Hongkong

Finans- och handelsmetropolen Hongkong vid Kinas södra kust är sedan 1997 en ”särskild administrativ region” inom Kina.  Återlämnandet efter 150 år som brittisk koloni skedde enligt formeln ”ett land, två system” för att Hongkong skulle kunna behålla sitt kapitalistiska system, öppna samhälle och oberoende rättsväsen. Efter omfattande demokratiprotester i Hongkong i slutet av 2010-talet har Peking infört en kontroversiell säkerhetslag och tystat fria medier och regimkritiker.

Macao

Macao styrdes av Portugal som en koloni i över 440 år innan det 1999 åter blev en del av Kina, som en "särskild administrativ region”. Turism är en viktig näring och idag kommer många turister inte minst från övriga Kina till Macao, som sedan länge också är känt som ett spelparadis.

Tibet

Tibet är en självstyrande region i västra Kina. Det kallas ibland ”världens tak” eftersom det ligger på en högplatå 4 000 meter över havet. Bland tibetanerna finns många som anser att Tibet, en gång ett eget kungadöme, har rätt att vara en egen stat. Tibetanerna är buddister och deras andlige ledare Dalai lama befinner sig sedan flera årtionden tillbaka i landsflykt. Munkuppror och demonstrationer har bidragit till att Pekings kontroll över Tibet hårdnat, och invånarnas möjligheter att använda sitt språk och utöva sin religion och kultur har begränsats.

Xinjiang

Den omfattande inflyttningen av han-kineser till den autonoma regionen Xinjiang har lett till stora spänningar. Bofasta uigurer har missgynnats ekonomiskt och hindrats från att utöva sin religion och andra rättigheter. Efter en rad terrordåd utförda av uiguriska separatister inledde Peking från mitten av 2010-talet en kampanj mot "extremism" och skärpte övervakningen i regionen. Rapporter om omskolningsläger med hundratusentals uigurer och andra muslimska minoriteter har väckt hård kritik i omvärlden.

Kina – Utrikespolitik och försvar

Efter att länge ha legat lågt och byggt upp sin ekonomiska och militära styrka har Kina på allvar tagit steget ut på världsarenan som en ledande aktör. Utrikespolitiken har blivit mer aktiv och påstridig och landet har stärkt sin närvaro både regionalt och globalt. Omsvängningen framställs av den kinesiska ledningen som ett led i att förverkliga drömmen om Kinas nationella återfödelse.

Fakta – försvar

Armén: 960 000 man (2024)
Flygvapnet: 403 000 man (2024)
Flottan: 252 000 man (2024)
Militärutgifter i andel av BNP: 1,60 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,8 procent (2022)

Källor

Kina – Ekonomisk översikt

Kinas ekonomiska utveckling efter 1978 har varit snabbare än något annat lands. Kina är världens näst största ekonomi efter USA – mätt i bruttonationalprodukt (BNP) – och en ledande handelsnation. Men tillväxttakten har bromsat in på senare år och ekonomin tyngs av en ihållande fastighetskris, svag inhemsk konsumtion och pågående handelskrig mot USA.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 12 614 US dollar (2023)
BNP-tillväxt: 5,2 procent (2023)
Total BNP: 17 794 783 miljoner US dollar (2023)
Jordbrukets andel av BNP: 7,1 procent (2023)
Industrins andel av BNP: 38,3 procent (2023)
Servicesektorns andel av BNP: 54,6 procent (2023)
Inflation: 0,2 procent (2024)
Statsskulden i andel av BNP: 88,3 procent (2024)
Utlandsskuld: 2 420 211 miljoner US dollar (2023)
Valuta: yuan (även renminbi)
Varuexport: 3 379 255 miljoner US dollar (2023)
Varuimport: 2 556 565 miljoner US dollar (2023)
Varuhandeln i andel av BNP: 33 procent (2023)
Viktigaste exportvaror: elektronik, maskiner, textilier och skor, transport- elkraft- och medicinsk utrustning, kemikalier
Mottaget bistånd per invånare: US dollar (2022)

Källor

Kina – Naturtillgångar, energi och miljö

Kina är gynnat av naturen, och fyndigheterna av stenkol och järnmalm hör till världens rikaste. Landet är världens största producent av kol och även den främsta användaren. Att regeringen under senare tid har satsat resurser på att bygga nya kolkraftverk ses som ett hot på många håll i omvärlden mot de globala försöken att stoppa klimatförändringarna.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 12942,87 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 9,17 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 10 944 686 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 7,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 1 186 285 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Kina – Jordbruk och industri

Jordbruket har alltid spelat en viktig roll för att mätta den kinesiska befolkningen. Än idag är omkring en femtedel av den arbetande befolkningen sysselsatt inom jordbruket. Industrisektorn är en viktig motor för Kinas ekonomiska utveckling.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 7,1 procent (2023)
Andel av landytan som används för jordbruk: 56,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 23,3 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 38,3 procent (2023)

Källor