Jordanien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/jordanien/

Jordanien är ett av de mest välmående arabländerna med välutbildad befolkning och jämförelsevis gott sjukvårdssystem. Kungafamiljen, som anses härstamma direkt från profeten Muhammed, åtnjuter respekt, men det förekommer missnöje med djupa klassklyftor och politisk ofrihet. Mer än halva befolkningen utgörs av palestinier, och Jordaniens läge som granne till Israel, Syrien och Irak gör landet känsligt för kriser i hela regionen.

Jordanien – Geografi och klimat

Jordanien gränsar i väster till Israel och Palestina (Västbanken), i norr till Syrien, i öster till Irak och i söder till Saudiarabien. En närmare tre mil lång kustremsa längs Aqabaviken vid Röda havet i söder är landets enda kontakt med havet. Större delen av ytan utgörs av en torr högplatå på mellan 700 och 1000 meters höjd.

Yta: 89 213 km2 (2022)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Israel, palestinska självstyret (Västbanken), Syrien, Irak, Saudiarabien
Huvudstad med antal invånare: Amman 2 148 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: al-Zarqa, Irbid, al-Rusayfa
Högsta berg: Jabal Ramm (1754 m ö h)
Viktiga floder: Jordanfloden

Källor

Jordanien – Befolkning och språk

Nästan alla invånare i Jordanien är araber. En stor del av ursprungsbefolkningen var beduiner (nomader), men i dag är de flesta jordanier bofasta. Omkring 60 procent av befolkningen beräknas vara palestinier.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: araber (varav ca 60 % palestinier) ¹
Antal invånare: 11 285 869 (2022)
Antal invånare per kvadratkilometer: 115 (2020)
Andel invånare i städerna: 92 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 21,1 per 1000 invånare (2020)
Mortalitet/dödstal: 3,9 per 1000 invånare (2020)
Befolkningstillväxt: 1,2 procent (2022)
Fertilitetsgrad: 2,8 antal födda barn per kvinna (2021)
Andel kvinnor: 48,2 procent (2022)
Förväntad livslängd: 74 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 77 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 72 år (2021)
Språk: arabiska är officiellt språk

1. flyktinggrupper från Syrien och Irak, minoriteter av tjerkesser, armenier mfl

Källor

Jordanien – Religion

Islam är statsreligion, men författningen garanterar religionsfrihet. Mer än nio av tio jordanier är sunnimuslimer. Resten är shiamuslimer eller tillhör små minoriteter kristna.

Jordanien – Utbildning

Sedan 1960-talet, då två tredjedelar av befolkningen inte kunde läsa och skriva, har analfabetismen minskat dramatiskt. Nu är i stort sett alla yngre jordanier läskunniga. Det finns fortfarande problem, särskilt på landsbygden, som brist på kompetenta lärare och överfulla klassrum. Många elever är flyktingar.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 80,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 19 (2018)
Läs- och skrivkunnighet: 98,4 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,2 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 9,7 procent (2021)

Källor

Jordanien – Kultur

När britterna under 1920- till 1940-talen började dra sig tillbaka från det dåvarande Transjordanien vaknade den nationella jordanska kulturen åter till liv. Inom litteraturen kom framför allt lyriken att spela en viktig roll.

Jordanien – Sociala förhållanden

Starka familjeband fungerar ofta som sociala skyddsnät i Jordanien, som saknar ett heltäckande socialförsäkringssystem. Statliga arbetsgivare och privata företag med fler än fem anställda måste dock avsätta en liten del av de anställdas löner till viss sjuk- och arbetslöshetsersättning. En nationell hjälpfond finns också för särskilt utsatta grupper.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa: 99 procent (2020)
Andel invånare med tillgång till toaletter: 97,1 procent (2020)
Spädbarnsdödlighet: 13 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,5 procent (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 299 US dollar (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 12 procent (2022)

Källor

Jordanien – Seder och bruk

I Jordanien är den stora majoriteten av befolkningen muslimer. Även om långt ifrån alla är bokstavstrogna och andra religioner får verka fritt påverkar islam seder och bruk i samhället. Och även om till exempel huvudstaden Amman på många sätt är en modern stad lever gamla seder och sätt att tänka kvar under ytan i detta ganska traditionsbundna samhälle. Kvar från det ursprungliga beduinsamhället finns bland annat en stor gästfrihet gentemot besökare liksom de starka familjebanden.

Jordanien – Äldre historia

Många olika folk har under tidernas lopp stridit om makten i det som är dagens Jordanien. På 600-talet lade araber under sig regionen, på 1500-talet erövrades den av turkarna, som kom att styra i 400 år. De kördes ut i slutet av första världskriget med hjälp av engelsmännen, som här upprättade det brittiska mandatet Palestina. Jordanien skildes ut och erkändes 1923 som Transjordanien, lett av emir Abdullah. Full självständighet fick landet först 1946, nu med Abdullah som kung.

Jordanien – Modern historia

I hela 47 år, från 1952, styrdes Jordanien av kung Hussein. Inrikespolitiskt agerade han med järnhand. Utrikespolitiskt stödde han sig på väst, främst USA. Han motsatte sig en palestinsk stat, vilket gjorde honom ovän med andra arabländer, men relationerna förbättrades så småningom. Efter flera krig, med bland annat stora palestinska flyktingströmmar till Jordanien som följd, slöts ett fredsavtal med Israel 1994. Äldste sonen Abdullah tog över kungamakten vid Husseins död 1999.

Jordanien – Demokrati och rättigheter

Vissa organ är folkvalda, men kungliga utnämningar och starka klaner avgör vilka som får verklig makt i Jordanien. Samtidigt lyssnar statsledningen på opinionsyttringar med ett oroligt öra. Missnöje med skattepolitiken har flera gånger framtvingat ommöbleringar i regeringen. Enligt författningen råder pressfrihet men medierna står under stark statlig kontroll.

Jordanien – Inrikespolitik och författning

Jordanien är en monarki där den verkliga makten finns hos kungen, som backas upp av armén och säkerhetstjänsten. Han har också stöd i parlamentet där de flesta ledamöter är partilösa. Regent sedan 1999 är kung Abdullah.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Mamlaka al-Urduniyya al-Hashimyya/ Hashimitiska kungadömet Jordanien
Statsskick: monarki, enhetsstat
Statschef: kung Abdullah II
Regeringschef: premiärminister Bisher al-Khasawneh (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: majoriteten av mandaten gick till oberoende kungatrogna kandidater, Islamiska aktionsfronten fick 8 mandat (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: majoriteten av mandaten gick till oberoende kungatrogna kandidater, Islamiska aktionsfronten fick 16 mandat (2016)
Valdeltagande: 29,9 procent i parlamentsvalet 2020, 37 procent i parlamentsvalet 2016
Kommande val: parlamentsval 2024

Källor

Jordanien – Utrikespolitik och försvar

Jordanien har geografiskt utsatt läge, inklämt mellan starka grannstater i en orolig region. Dess strategi har varit att sträva efter goda kontakter med en stormakt (förr Storbritannien, numera USA) som kan ingripa om landet blir hotat. Samtidigt har jordanierna satsat på ett eget starkt försvar och den jordanska armén är arabvärldens kanske bäst utbildade, utrustad med vapen främst från USA.

Fakta – försvar

Armén: 86 000 man (2022)
Flygvapnet: 14 000 man (2022)
Flottan: 500 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 5,02 procent (2021)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 14,8 procent (2021)

Källor

Jordanien – Ekonomisk översikt

Jordaniens ekonomi är starkt beroende av vad som händer i regionen. Genom åren har krig, konflikter och uppror i närområdet, även om Jordanien sällan drabbats direkt, haft stora återverkningar i form av minskad handel, turism och investeringar, liksom stora flyktingströmmar. Bistånd har avgörande betydelse.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 4 205 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 2,7 procent (2022)
Total BNP: 47 451 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 4,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 24,5 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 61,2 procent (2022)
Inflation: 3,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 89,4 procent (2022)
Utlandsskuld: 41 821 miljoner US dollar (2021)
Valuta: jordansk dinar
Varuexport: 12 289 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 27 191 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -4,0 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 83 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: kläder, konstgödsel, pottaska, fosfat, grönsaker, läkemedel
Största handelspartner: USA, Irak, Indien, Saudiarabien, Kina,
Bistånd per invånare: 309 US dollar (2021)

Källor

Jordanien – Naturtillgångar, energi och miljö

Till skillnad från många grannländer saknar Jordanien nästan helt tillgångar av olja och gas. Landet har över huvud taget få egna naturresurser, men har börjat göra bruk av förnybar energi, främst sol. Ett av Jordaniens största problem är ständig brist på vatten.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per invånare: 1 103 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per invånare: 2 243 kilowattimmar, kWh (2014)
Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 99 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 33,15 miljoner ton (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 3,25 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 20 974 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 1,9 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 6 678 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Jordanien – Jordbruk och industri

Brist på vatten gör att endast 2,5 procent av Jordaniens yta är uppodlad. Lika mycket till skulle gå att odla upp men används främst som betesmark för får, getter och kameler. Merparten av landets vattenförbrukning går till jordbruket men vattenbristen har lett till konkurrens om vattnet mellan jordbruk och hushåll (dricksvatten). Utvecklingen av industrin har hämmats av liten hemmamarknad och politisk oro i regionen.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 4,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 11,5 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 1,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 24,5 procent (2022)

Källor