Jordanien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/jordanien/

Jordanien är ett av de mest välmående arabländerna med välutbildad befolkning och jämförelsevis gott sjukvårdssystem. Kungafamiljen, som anses härstamma direkt från profeten Muhammed, åtnjuter respekt, men det förekommer missnöje med djupa klassklyftor och politisk ofrihet. Mer än halva befolkningen utgörs av palestinier, och Jordaniens läge som granne till Israel gör landet känsligt för kriser i regionen. 

Geografi och klimat

Jordanien gränsar i väster till Israel och Palestina (Västbanken), i norr till Syrien, i öster till Irak och i söder till Saudiarabien. En närmare tre mil lång kustremsa längs Aqabaviken vid Röda havet i söder är landets enda kontakt med havet. Större delen av ytan utgörs av en torr högplatå på mellan 700 och 1000 meters höjd.

Yta
89 213 km2 (2020)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Israel, palestinska självstyret (Västbanken), Syrien, Irak, Saudiarabien
Huvudstad med antal invånare
Amman 1 200 000 (uppskattning 2014)
Övriga större städer
al-Zarqa, Irbid, al-Rusayfa
Högsta berg
Jabal Ramm (1754 m ö h)
Viktiga floder
Jordanfloden

Källor

Befolkning och språk

Nästan alla invånare i Jordanien är araber. En stor del av ursprungsbefolkningen var beduiner (nomader), men idag är de flesta jordanier bofasta. Omkring 60 procent av befolkningen beräknas vara palestinier.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
araber (varav ca 60 % palestinier) 1
Antal invånare
10 101 694 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer
112 (2018)
Andel invånare i städerna
90,7 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
26,5 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
3,8 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,6 procent (2017)
Fertilitetsgrad
3,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,4 procent (2017)
Förväntad livslängd
74 år (2018)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2018)
Förväntad livslängd för män
73 år (2018)
Språk
arabiska är officiellt språk
1. flyktinggrupper från Syrien och Irak, minoriteter av tjerkesser, armenier mfl

Källor

Religion

Islam är statsreligion, men författningen garanterar religionsfrihet. Mer än nio av tio jordanier är sunnimuslimer. Resten är shiamuslimer eller tillhör små minoriteter kristna. 

Utbildning

Sedan 1960-talet, då två tredjedelar av befolkningen inte kunde läsa och skriva, har analfabetismen minskat dramatiskt. Nu är i stort sett alla yngre jordanier läskunniga. Det finns fortfarande problem, särskilt på landsbygden, som brist på kompetenta lärare och överfulla klassrum. Många elever är flyktingar.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
92,4 procent (2004)
Antal elever per lärare i grundskolan
21 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
97,9 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,6 procent (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
11,7 procent (2017)

Källor

Kultur

När britterna under 1920- till 1940-talen började dra sig tillbaka från det dåvarande Transjordanien vaknade den nationella jordanska kulturen åter till liv. Inom litteraturen kom framför allt lyriken att spela en viktig roll, med bland andra poeten Heidar Mahmoud.

Arbetsmarknad

Rätten till arbete finns inskriven i författningen. Ändå låg arbetslösheten 2019 officiellt på nästan 15 procent; i verkligheten bedöms närmare en tredjedel av arbetskraften sakna jobb. En förhållandevis liten andel av befolkningen arbetar inom jordbruk och industri, medan ungefär tre fjärdedelar av arbetskraften på något sätt är sysselsatt inom tjänstesektorn.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
14,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
36,7 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Starka familjeband fungerar ofta som sociala skyddsnät i Jordanien, som saknar ett heltäckande socialförsäkringssystem. Statliga arbetsgivare och privata företag med fler än fem anställda måste dock avsätta en liten del av de anställdas löner till viss sjuk- och arbetslöshetsersättning. En nationell hjälpfond finns också för särskilt utsatta grupper. Enligt officiella uppgifter levde 2019 nästan 16 procent av befolkningen i fattigdom.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
14 per 1000 födslar (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
98,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
97,3 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
224 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
15 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

I Jordanien är den stora majoriteten av befolkningen muslimer. Även om långt ifrån alla är bokstavstrogna och andra religioner får verka fritt påverkar islam seder och bruk i samhället. Och även om till exempel huvudstaden Amman på många sätt är en modern stad lever gamla seder och sätt att tänka kvar under ytan i detta ganska traditionsbundna samhälle. Kvar från det ursprungliga beduinsamhället finns bland annat en stor gästfrihet gentemot besökare liksom de starka familjebanden.

Äldre historia

Många olika folk har under tidernas lopp stridit om makten i det som är dagens Jordanien. På 600-talet lade araber under sig regionen, på 1500-talet erövrades den av turkarna, som kom att styra i 400 år. De kördes ut i slutet av första världskriget med hjälp av engelsmännen, som här upprättade det brittiska mandatet Palestina. Jordanien skildes ut och erkändes 1923 som Transjordanien, lett av emir Abdullah. Full självständighet fick landet först 1946, nu med Abdullah som kung.

Modern historia

Endast 16 år gammal blev Hussein 1952 Jordaniens kung; i hela 47 år satt han sedan vid makten. Inrikespolitiskt styrde han med järnhand. Utrikespolitiskt stödde han sig på väst, främst USA. Han motsatte sig en palestinsk stat, vilket gjorde honom ovän med andra arabländer, men relationerna förbättrades så småningom. Efter flera krig, med bland annat stora palestinska flyktingströmmar till Jordanien som följd, slöts också ett fredsavtal med Israel 1994. Äldste sonen Abdullah tog över kungamakten vid Husseins död 1999.

Politiskt system

I Jordanien har kungen stor makt, uppbackad av armén och säkerhetstjänsten. Han har också stöd i parlamentet, då landet är indelat i valkretsar på ett sätt som gynnar den mer kungatrogna landsbygden på bekostnad av den till stor del palestinska stadsbefolkningen, där många är motståndare till kungens västvänliga politik. I protest mot valsystemet och mot att utlovade reformer inte gått tillräckligt långt har det största politiska partiet, Islamiska aktionsfronten (IAF), bojkottat flera val. Radikalare islamiska partier är förbjudna och de flesta parlamentsledamöter är partilösa.

Demokrati och rättigheter

Vissa organ är folkvalda, men kungliga utnämningar och starka klaner avgör vilka som får verklig makt i Jordanien. Samtidigt lyssnar statsledningen på opinionsyttringar med ett oroligt öra. Missnöje med skattepolitiken har flera gånger framtvingat ommöbleringar i regeringen. Enligt författningen råder pressfrihet men medierna står under stark statlig kontroll.

Aktuell politik

Kungafamiljen med kung Abdullah i spetsen har rötter som kan härledas tillbaka till profeten Muhammed och därmed en mycket stark ställning i det muslimska Jordanien. Kungen tvingas dock till en svår politisk balansgång. Han måste hålla sig väl med väst, främst USA, vars stöd han behöver både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt utan att stöta sig med den relativt stora USA- och Israelfientliga delen av den jordanska befolkningen. Oppositionen återfinns framför allt bland palestinska och islamistiska invånare i städerna, medan parlamentet kontrolleras av kungens anhängare med bas på landsbygden.

Fakta – politik

Officiellt namn
al-Mamlaka al-Urduniyya al-Hashimyya/ Hashimitiska kungadömet Jordanien
Statsskick
monarki, enhetsstat
Statschef
kung Abdullah II
Regeringschef
premiärminister Bisher al-Khasawneh (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
majoriteten av mandaten gick till oberoende kungatrogna kandidater, Islamiska aktionsfronten fick 8 mandat (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
majoriteten av mandaten gick till oberoende kungatrogna kandidater, Islamiska aktionsfronten fick 16 mandat (2016)
Valdeltagande
29,9 procent i parlamentsvalet 2020; 37 procent i parlamentsvalet 2016
Kommande val
parlamentsval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Jordanien har geografiskt utsatt läge, inklämt mellan starka grannstater i en orolig region. Dess strategi har varit att sträva efter goda kontakter med en stormakt (förr Storbritannien, numera USA) som kan ingripa om landet blir hotat. Samtidigt har jordanierna satsat på ett eget starkt försvar och den jordanska armén är arabvärldens kanske bäst utbildade, utrustad med vapen främst från USA.

Fakta – försvar

Armén
74 000 man (2017)
Flygvapnet
12 000 man (2017)
Flottan
500 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
4,7 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
15,2 procent (2019)

Källor

Ekonomisk översikt

Jordaniens ekonomi är starkt beroende av vad som händer i regionen. Genom åren har krig, konflikter och uppror i närområdet, även om Jordanien inte självt drabbats direkt, haft stora återverkningar i form av minskad handel, turism och investeringar, liksom stora flyktingströmmar.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
4 248 US dollar (2018)
Total BNP
42 291 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
2,0 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP
5,6 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
19,0 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
61,8 procent (2018)
Inflation
0,8 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
94,4 procent (2018)
Utlandsskuld
30 036 miljoner US dollar (2017)
Valuta
jordansk dinar
Varuexport
7 773 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
17 969 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 2 850 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
66 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kläder, konstgödsel, pottaska, fosfat, grönsaker, läkemedel
Största handelspartner
USA, Irak, Indien, Saudiarabien, Kina,

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Till skillnad från många grannländer saknar Jordanien nästan helt tillgångar av olja och gas. Landet har över huvud taget få egna naturresurser med undantag av fosfat och pottaska (kaliumkarbonat). 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
1 103 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
2243 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
25 108 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare
2,6 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor
3,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Brist på vatten gör att endast 2,5 procent av Jordaniens yta är uppodlad. Lika mycket till skulle gå att odla upp men används främst som betesmark för får, getter och kameler. Merparten av landets vattenförbrukning går idag till jordbruket men vattenbristen har lett till konkurrens om vattnet mellan jordbruket och hushållen (dricksvatten).

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
5,6 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
12,0 procent (2016)

Källor

Industri

Utvecklingen av den jordanska industrin har hämmats av en liten hemmamarknad och politisk oro i regionen. De största intäkterna kommer från fosfatutvinning, cementproduktion och oljeraffinering. Andra viktiga industriprodukter är konstgödsel, salt och läkemedel. Det finns också lättare industri för framställning av livsmedel, kläder och konsumtionsvaror.