Sydsudan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sydsudan/

Sydsudan blev en självständig stat den 9 juli 2011 när Sudan klövs i en nordlig och en sydlig del. Delningen föregicks av en dramatisk folkomröstning som ledde till den historiska förändringen av Afrikas karta. Det hopp om en bättre tillvaro som invånarna bar på efter årtionden av krig mot norra Sudan grusades snart. Mellan 2013 och 2015 utkämpades ett inbördeskrig med rötter i gammal rivalitet mellan de största folkgrupperna dinka och nuer. Sydsudan saknar idag nästan helt modern infrastruktur och folkmajoriteten lever under vedervärdiga förhållanden.

Geografi och klimat

Merparten av Sydsudan utgörs av ett vidsträckt lågland som i sydöst övergår i högre berg. Vita Nilen och Suddträsken präglar landskapet. Terrängen består av savann eller träskmark i låglandet och regnskog i bergsområdena. Gränsen mot Sudan i norr är inte helt fastslagen.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
620 000 km2 (2018) 1
Tid
svensk +2 timmar
Angränsande land/länder
Sudan, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Uganda, Kenya, Etiopien
Huvudstad med antal invånare
Juba ca 320 000 (med förorter; FN-uppskattning) (2015) 2
Övriga större städer
Wau, Malakal
Högsta berg
Jabal Kinyeti (3 187 m ö h)
Viktiga floder
Vita Nilen
Medelnederbörd/år
ca 1 500 mm
Medeltemperatur/dygn
23–34 °C hela året
1. gränsdragningen mot Sudan är delvis oklar
2. regeringen tillkännagav 2011 att huvudstaden ska flyttas till Ramciel i centrala Sydsudan

Källor

Befolkning och språk

Enligt FN:s beräkningar lever närmare tolv miljoner människor i Sydsudan. De är indelade i ett 60-tal större folkgrupper, varav de nilotiska dinka, nuer och shilluk är störst. Etniska och religiösa motsättningar var en drivkraft såväl i krigen mellan nord och syd före landets delning 2011 som i det sydsudanesiska inbördeskriget 2013–2015.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
dinka, nuer, shilluk, azande, jurchol, acholi med flera
Antal invånare
12 575 714 (2017)
Andel invånare i städerna
19,3 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
35,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
11,0 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,8 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,9 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,9 procent (2017)
Förväntad livslängd
57 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
58 år (2016)
Förväntad livslängd för män
56 år (2016)
Språk
engelska är officiellt språk; arabiska är vanligt i och runt Juba; en rad lokala språk, varav dinka är störst

Källor

Religion

De allra flesta sydsudaneser är kristna eller anhängare av inhemska, traditionella religioner med inslag av andetro och förfädersdyrkan. Ofta har utövandet av religionerna inslag från varandra. I landet finns också en liten minoritet av muslimer.

Utbildning

En mycket låg utbildningsnivå hos befolkningen är ett av Sydsudans största samhällsproblem och ett hinder för ekonomisk utveckling. Knappt en tredjedel av de vuxna kan läsa och skriva. Fler än hälften av barnen går inte i skolan. Enligt FN-organet Unicef har inget annat land en större andel barn som inte får grundläggande utbildning.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
32,1 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan
47 (2015)
Läs- och skrivkunnighet
26,8 procent (2008)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
1,0 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
1,0 procent (2017)

Källor

Arbetsmarknad

Den formella arbetsmarknaden är svagt utvecklad. En överväldigande majoritet av sydsudaneserna försörjer sig på odling och boskapsuppfödning för eget bruk eller på andra arbeten inom den informella sektorn av ekonomin.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
11,5 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
17,6 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Det krigshärjade Sydsudan är ett av världens fattigaste länder, nästan helt i avsaknad av fungerande infrastruktur och samhällsservice. Människorna får förlita sig på odling och boskapsskötsel för eget bruk eller på livsmedelsbistånd för sin överlevnad. Värst är det för de miljontals människor som befinner sig på flykt undan inbördes stridigheter.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
59 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade
2,5 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
1,1 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män
0,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
50,4 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
6,7 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
2,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
28 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
29 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Sydsudan är ett av de mest traditionella samhällena i Afrika. Stora områden är knappt påverkade av moderniseringen i omvärlden. Det förekommer fortfarande att människor går helt nakna. För en stor del av befolkningen kretsar livet kring boskapsuppfödningen.

Äldre historia

Redan under europeisk medeltid gjorde troligen arabiska slavhandlare räder in i området, där en rad olika folkslag levde. Slavhandeln satte djupa spår och fanns i färskt minne hos den svarta befolkningen när Egypten och Storbritannien började kolonisera området under de sista decennierna av 1800-talet. 1924 tog britterna över hela administrationen av Sudan. Storbritannien tvingades efter andra världskriget att stegvis överlämna makten till sudaneserna (i praktiken nordsudaneserna). När lokala militära förband i söder gjorde myteri 1955 blev det början på ett långvarigt inbördeskrig mellan nord och syd. Sudan uppnådde självständighet 1956.

Modern historia

Sydsudans moderna historia hänger tätt samman med dess nordliga granne Sudans. Decennier av krig mellan dessa områden, från 1950-talet och framåt, har lett till uppemot 2,5 miljoner döda och omfattande flyktingströmmar i hela regionen. Konflikten ledde till landets delning i juli 2011, då Sydsudan blev en egen stat.

Politiskt system

Sydsudan – Afrikas yngsta land – är en republik med starkt presidentstyre. De många krigsåren, ända sedan 1950-talet, präglar dagens politiska situation. Den tidigare befrielserörelsen SPLM har omvandlats till statsbärande regeringsparti och dess väpnade gren SPLA till officiell armé. Sydsudan blev en självständig stat den 9 juli 2011 och har ännu inte hunnit utveckla starka politiska och rättsliga institutioner. Såväl demokratin som rättssystemet är bräckligt. Landet har inte någon permanent författning.

Demokrati och rättigheter

Sydsudan präglas av inbördes strider och regeringspartiet SPLM:s totala politiska dominans. Demokrati har inte utvecklats efter Sudans delning 2011, och rättsväsen och annan förvaltning genomsyras av allvarlig korruption. I krigets spår har grova brott mot civilbefolkningen begåtts av regeringsarmén och motståndsgrupper samt av miliser lojala mot endera sidan.

Aktuell politik

Sydsudans utbrytning ur Sudan den 9 juli 2011 är en av de största politiska händelserna i Afrika sedan avkoloniseringen på 1960-talet. Trots ökad spänning mellan norra och södra Sudan före självständigheten kunde delningen ske fredligt. Men Sydsudans första år som suverän stat har präglats av politisk maktkamp och inbördeskrig. Resultatet är en av världens värsta humanitära katastrofer. Runt en tredjedel av befolkningen är på flykt och över halva befolkningen är i behov av någon form av hjälp för sin överlevnad. Trots fredsavtal från 2015 och 2018 förekommer fortfarande stridigheter.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republic of South Sudan/Republiken Sydsudan
Statsskick
republik
Statschef
president Salva Kiir Mayardit (2011–)
Regeringschef
president Salva Kiir Mayardit (2011–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Sudanesiska folkets befrielserörelse/SPLM (251), Sudanesiska folkets befrielserörelse-Demokratisk förändring/SPLM-DC (8), Nationella kongresspartiet/NCP (3), oberoende (6) (2010)
Kommande val
president- och parlamentsval 2021

Källor

Utrikespolitik och försvar

Framtiden får visa vilken utrikespolitisk kurs Sydsudan slår in på. Utan tvivel kommer relationerna till Sudan att prägla landets politik för lång tid framöver och sannolikt avgöra Sydsudans utrikespolitiska svängrum i de flesta avseenden. Inbördeskriget 2013–2015 innebar kraftigt försämrade relationer till FN och omvärlden i stort, då båda stridande parter anklagades för grova människorättsbrott.

Fakta – försvar

Armén
185 000 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
2,0 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
7,4 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Sydsudans ekonomi grundas helt på olja och bistånd, men för den enskilde invånaren är oftast boskapsskötsel och odling för eget bruk en förutsättning för överlevnad. Oljan kan ge stora inkomster, men landet är ett av världens fattigaste och minst utvecklade och hjälpbehoven är enorma. Inbördeskriget 2013–2015 satte stopp för all social och ekonomisk utveckling, och misstankar om krigsförbrytelser begångna av regeringssidan har kraftigt försämrat relationerna till givarländerna.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
759 US dollar (2015)
Total BNP
9 015 miljoner US dollar (2015)
BNP-tillväxt
-13,8 procent (2016)
Inflation
583,9 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
63,6 procent (2015)
Valuta
sydsudanesiskt pund
Varuexport
2 179 miljoner US dollar (2017)
Varuimport
1 358 miljoner US dollar (2017)
Bytesbalans
282 miljoner US dollar (2017)
Viktigaste exportvaror
Olja
Största handelspartner
Kenya, Uganda, Sudan, Kina

Källor

Naturtillgångar, energi och miljö

Sydsudans i särklass viktigaste naturtillgång är de stora fyndigheterna av olja nära gränsen mot Sudan, främst i delstaterna Unity, Övre Nilen och Jonglei. Oljan går liksom naturgas på export. Därutöver finns fyndigheter av järn, koppar, zink, guld och silver, men brytningen av dessa metaller är obetydlig.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
59 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
39 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
1 496 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,1 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
39,1 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Floden Vita Nilen med dess många biflöden är Sydsudans livsnerv. I kombination med bördig jord ger flodvattnet landet goda möjligheter att på sikt utveckla jordbrukssektorn. Idag lever dock den stora folkmajoriteten av boskapsskötsel och odling för eget bruk. De vanligaste matgrödorna är hirs, majs, ris, kassava och jordnötter. Det är dock boskapshjordarna som betyder mest för de flesta sydsudaneser.

Industri

Vid sidan av de stora oljeanläggningarna i delstaterna Unity, Övre Nilen och Jonglei har Sydsudan knappt någon industri alls. Det fåtal fabriker som finns tillverkar livsmedel, till exempel öl, och vissa konsumtionsvaror.