Somalia

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/somalia/

Somalia på Afrikas horn är hårt drabbat av konflikter. Under det kalla kriget var det strategiskt belägna landet en bricka i spelet mellan USA och Sovjetunionen. Sedan 1991 har landet saknat en fungerande centralmakt. Klanstrider och konflikter mellan islamistgrupper och svaga regeringar har, tillsammans med återkommande perioder av torka, drabbat civilbefolkningen hårt. Den somaliska regeringen är i hög grad beroende av ekonomiskt och militärt stöd utifrån. 

Somalia – Geografi och klimat

Somalia ligger längst ut på det kilformiga utskott på östra Afrika som kallas Afrikas horn. Landet, som till ytan är nästan en och en halv gång så stort som Sverige, har långa kuster mot Indiska oceanen i öster och mot Adenviken i norr. Somaliland i nordväst har utropat sig som en självständig stat, men har inte erkänts officiellt av några andra länder.

Ekvatorn skär genom den sydligaste delen av Somalia. Somalia har ett tropiskt ökenklimat, som är mest utpräglat i norr, med varma dagar och kalla nätter. Längs havet och på högplatåerna är temperaturen lägre. Landet har två sparsamma regntider och två torrtider.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
637 660 km2 (2022)
Tid
svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder
Etiopien, Kenya, Djibouti
Huvudstad med antal invånare
Mogadishu knappt 2,3 miljoner (uppskattning 2020)
Övriga större städer
Hargeisa (i Somaliland), Merca, Bossasso (i Puntland), Berbera (i Somaliland), Kismayo
Högsta berg
Surud Ad (2408 m ö h)
Viktiga floder
Shabelle, Juba
Medelnederbörd/månad
Mogadishu 97 mm (juni), 1 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Mogadishu 28 °C (mars), 25 °C (augusti)

Källor

Somalia – Befolkning och språk

Det kaos som har rått i Somalia sedan början av 1990-talet gör det svårt att ange hur stor befolkningen är och alla statistiska uppgifter är ytterst osäkra. Befolkningstillväxten är hög och 2020 beräknades närmare hälften av alla somalier vara under 15 år. De flesta somalier bor på landsbygden och vid sidan av Mogadishu finns det bara ett fåtal större städer. Städerna har dock vuxit på senare år, då många somalier flytt dit för att undkomma våld och andra umbäranden.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
en majoritet av somalier, samt bantufolk och andra minoritetsgrupper
Antal invånare
15 893 219 (2020)
Antal invånare per kvadratkilometer
25 (2020)
Andel invånare i städerna
46,1 procent (2020)
Nativitet/födelsetal
41,6 per 1000 invånare (2019)
Mortalitet/dödstal
10,7 per 1000 invånare (2019)
Befolkningstillväxt
2,9 procent (2020)
Fertilitetsgrad
6,0 antal födda barn per kvinna (2019)
Andel kvinnor
50,1 procent (2020)
Förväntad livslängd
57 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor
59 år (2019)
Förväntad livslängd för män
56 år (2019)
Språk
somaliska och arabiska är officiella språk 1
1. två största dialekterna av somaliska är maxatire i norr, may i söder

Källor

Somalia – Klanväsendet

De somaliska klanerna är kluvna i underklaner och ännu mindre grupper ned till familjenivå. Medlemmarna i en klan anser sig alla härstamma från en gemensam anfader, och de flesta somalier kan räkna upp verkliga och mytiska förfäder 20 à 30 generationer tillbaka. Inom varje släktbaserad grupp förväntas medlemmarna hålla ihop mot yttervärlden, men det behöver inte betyda att de håller sams inbördes.

Somalia – Religion

Nästan alla somalier är sunnimuslimer. Det finns också en shiamuslimsk minoritet men det är oklart hur stor den är. På senare år har den islamistiska gruppen al-Shabaab försökt driva igenom en fundamentalistisk form av islam som innebär ett brott mot den relativt liberala tolkning som traditionellt praktiserats i Somalia.

Somalia – Utbildning

Att de flesta somalier levt som nomader har alltid gjort det svårt för barnen att gå i skolan. På 1970-talet skapades en sjuårig grundskola. Införandet av ett somaliskt skriftspråk 1972 följdes av en kampanj för läs- och skrivkunnighet. Men utbildningsväsendet föll samman under inbördeskriget i början av 1990-talet. Bara ett antal koranskolor fortsatte att fungera. Senare har grundskolor åter öppnats i en del områden. Endast två av fem vuxna somalier kan läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
14,5 procent (1980)
Antal elever per lärare i grundskolan
36 (2007)
Läs- och skrivkunnighet
5,4 procent (1972)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
1,3 procent (1973)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
4,4 procent (2020)

Källor

Somalia – Kultur

Att somaliskan först 1972 fick ett alfabet hindrar inte att poesi och muntligt berättande varit själva grunden för kulturen. Det finns en rik tradition av fabler, legender, myter och arbetssånger. Flera av dagens främsta kulturutövare, som författaren Nurrudin Farah och Nadifa Mohamed, befinner sig i exil.

Somalia – Sociala förhållanden

 Enligt FN:s organ för humanitära frågoir Ocha räknades drygt 70 procent av somalierna som fattiga år 2021. Särskilt svåra är villkoren på landsbygden. I Somaliland och Puntland anses levnadsförhållandena vara något bättre än i resten av landet.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
74 per 1000 födslar (2019)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
0,1 procent (2020)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
0,1 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
56,5 procent (2020)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
39,3 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
24 procent (2020)

Källor

Somalia – Äldre historia

Föga är känt om Somalias tidiga historia, men från 600-talet började perser och araber att anlägga handelsstationer längs kusten. Islam kom tidigt till området. Olika lokala sultaner och shejker växlade vid makten fram till slutet av 1800-talet då britter, italienare och fransmän koloniserade somaliska områden. Någon enhetlig somalisk statsbildning fanns inte före 1960, när Italienska och Brittiska Somaliland blev självständiga och gick samman i Republiken Somalia.

Somalia – Modern historia

Det självständiga Somalia präglades redan från början av starka spänningar mellan norr och söder. På 1960-talet hölls flera val, men 1969 tog militären makten i en kupp. Mohamed Siad Barres regim knöt nära band till Sovjetunionen, men hamnade på västsidan 1978 sedan Moskva hade bytt sida. Barre avsattes 1991, vilket utlöste år av konflikt och politiskt kaos. 2004 kunde dock en övergångsregering bildas i Kenya. Den kunde flytta till Mogadishu först efter att det islamistiska ICU, som 2006 hade tagit makten i huvudstaden, kunde drivas bort med etiopiskt stöd. Övergångsregeringen kom snart att möta starkt motstånd från en ny och mer militant islamistgrupp som tog kontroll över stora delar av södra och mellersta Somalia.

Somalia – Politiskt system

Efter många år av kaos har en rad försök gjorts för att få till ett fungerande styre i Somalia. Sedan en ny men provisorisk författning antogs 2012 har allmänna val utlovats, men några sådana har inte hållits. Islamistiska grupper, framför allt det militanta al-Shabaab, utgör fortfarande ett allvarligt hot mot den federala regeringen i Mogadishu. Somaliland i nordväst fungerar i praktiken som en självständig stat.

Somalia – Demokrati och rättigheter

Den somaliska staten är svag och regeringen i Mogadishu kontrollerar bara delar av Somalia. Inga allmänna val har hållits sedan 1960-talet. Det nuvarande parlamentet utsågs indirekt via klanäldste och regionala ledare. Rättssäkerheten har stora brister och såväl väpnade grupper som regeringens säkerhetsstyrkor gör sig skyldiga till grova övergrepp mot civilbefolkningen. Korruption genomsyrar hela samhället.

Somalia – Aktuell politik

Den federala regeringen i Somalia är svag och har bara kontroll över delar av landet. Samtidigt fortsätter islamistgruppen al-Shabaab att med våld bekämpa makthavarna i Mogadishu. Indirekta val skulle hållas till parlamentet 2020, men de slutfördes först våren 2022 på grund av maktstrider mellan regeringen och flera delstater. I maj samma år kunde parlamentet till sist välja en ny president Hassan Sheikh Mohamud som tidigare satt på posten mellan 2012 och 2017.

Fakta – politik

Officiellt namn
Förbundsrepubliken Somalia
Statsskick
republik
Statschef
president Hassan Sheikh Mohamud (2022–)
Regeringschef
premiärminister Hamza Abdi Barre (2022–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Ett parlament som utses av äldste tillträdde i april 2022. Alla platser är dock inte fyllda på grund av konflikter
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
ett nytt parlament, som utsetts av en grupp äldste, tillträdde i februari 2016
Valdeltagande
inga allmänna val hålls
Kommande val
2026

Källor

Somaliland

Somalias nordvästra hörn utropade sig 1991 till den självständiga Republiken Somaliland. Somaliland har dock inte lyckats bli internationellt erkänt, främst därför att andra länder i Afrika och arabvärlden motsatt sig att Somalia delas. Periodvis har det rått starka politiska spänningar inom Somaliland och det demokratiska systemet har stora brister. Flera val har dock kunnat hållas under relativt ordnade former.

Somalia – Utrikespolitik och försvar

Konflikten i Somalia berör hela regionen. För sin överlevnad är regeringen i Mogadishu beroende av den fredsstyrka som Afrikanska unionen (AU) skicka­de till Somalia 2007, där grannländer som Etiopien, Kenya och Djibouti numera bidrar med trupper. För både Etiopien och Kenya handlar det mycket om att förhindra att oron i Somalia sprider sig in över deras gränser. Det är dock Uganda som bidrar med flest soldater AU-styrkan, som 2022 bytte namn från Amisom till Atmis. USA och många västländer oroar sig för att Somalia ska fungera som en fristad för internationella terroristgrupper. 

Fakta – försvar

Armén
19 800 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
1,5 procent (1989)

Källor

Somalia – Jordbruk och industri

Boskapsskötsel är landets viktigaste näring. Bara en dryg tiondel av Somalias yta lämpar sig för odling och jordbruk bedrivs i stort sett bara i landets södra och nordvästra delar. Dåliga jordar och bristen på regn gör att skördarna ofta blir små och många bönder odlar bara för eget bruk. Landet har också en småskalig industri.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
62,7 procent (1990)
Andel av landytan som används för jordbruk
70,3 procent (2018)
Andel av landytan som är skogsbevuxen
9,5 procent (2020)

Källor

Somalia – Ekonomisk översikt

Det kaos som har rått i Somalia sedan slutet av 1980-talet gör det svårt att få en överblick av de ekonomiska villkoren i landet. Statistiska uppgifter om bruttonationalprodukt (BNP), import och export är ofta gamla eller saknas helt. Den statistik som ändå finns har stora brister. Grunden för ekonomin är nomadiserande boskapsskötsel och i andra hand jordbruk. Det finns även en del små industrier. 

Fakta – Ekonomi

BNP per person
314 US dollar (2020)
BNP-tillväxt
1,6 procent (2021)
Total BNP
6 965 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP
62,7 procent (1990)
Industrins andel av BNP
9,5 procent (1986)
Utlandsskuld
4 660 miljoner US dollar (2020)
Valuta
somalisk shilling
Viktigaste exportvaror
levande boskap, boskapsprodukter, bananer
Största handelspartner
Förenade arabemiraten, Oman, Saudiarabien, Kina, Indien, Yemen, Djibouti, Kenya
Bistånd per person
119 US dollar (2017)

Källor

Somalia – Naturtillgångar och energi

Somalias mineraltillgångar är inte särskilt väl utforskade, men man vet att det finns åtminstone gips samt små mängder av guld, silver, tungsten, mangan, kalksten, järn, krom, nickel, bauxit, koppar och uran.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt
690 tusen ton (2018)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,0 ton (2018)
Andelen energi från förnyelsebara källor
94,9 procent (2018)

Källor

Somalia – Industri

I Somalia finns en småskalig industrisektor som bygger på förädling av jordbruksprodukter. Under inbördeskriget i början av 1990-talet slog många fabriker igen, men på senare år har en del av dem återupptagit sin produktion och nya småföretag har startats.