Moçambique

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mocambique/

Moçambique på södra Afrikas östkust genomled frihetskrig från Portugal och ett blodigt inbördeskrig innan fred slöts 1992. Runt en miljon människor hade då mist livet. Landet har sedan haft relativt god ekonomisk utveckling och politisk stabilitet. En stor del av invånarna lever ändå fortfarande i stor fattigdom. Det socialistiska Frelimo som tog makten vid självständigheten styrde först i en enpartistat och har senare vunnit i fria val.

Geografi och klimat

Moçambique är nästan dubbelt så stort som Sverige och breder ut sig längs den södra delen av Afrikas östkust. Vid landets närmare 250 mil långa kust finns flera vita sandstränder.

Yta
799 380 km2 (2018)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Sydafrika, Swaziland
Huvudstad med antal invånare
Maputo 1 100 000 (uppskattning 2010)
Övriga större städer
Nampula 534 800, Beira 440 400, Chimoio 259 000, Nacala 221 300 (uppskattning 2010)
Högsta berg
Binga (2436 m ö h)
Viktiga floder
Zambezi, Limpopo, Ruvuma, Save

Källor

Befolkning och språk

Den etniska och språkliga mångfalden är stor i Moçambique. Av ett tiotal folkgrupper är bantufolket makua-lomwe i norr störst och utgör ungefär 40 procent av befolkningen. Överlag präglas förhållandet mellan folkgrupperna av tolerans.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
bantufolken makua-lomwe, tsonga, shona m fl
Antal invånare
29 668 834 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
38 (2017)
Andel invånare i städerna
35,5 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
39,0 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
10,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,9 procent (2017)
Fertilitetsgrad
5,2 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
51,2 procent (2017)
Förväntad livslängd
58 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
60 år (2016)
Förväntad livslängd för män
56 år (2016)
Språk
portugisiska är officiellt språk, ett 20-tal lokala språk (varav makua och tsonga är störst), swahili talas vid kusten

Källor

Religion

Religionsfrihet råder såväl enligt författningen som i praktiken. Drygt hälften av invånarna bekänner sig till kristendomen. Katolikerna är något fler än protestanterna, men missionerande protestantiska samfund lockar allt fler anhängare. Knappt en femtedel av moçambikierna är muslimer.

Utbildning

Sedan den politiska situationen stabiliserats från mitten av 1990-talet har grundutbildningen förbättrats och landet är på väg att uppnå målet att alla barn ska börja skolan. Vid början av 2010-talet började nio av tio barn i grundskolan. Men en del fullföljde inte utbildningen och på landsbygden var andelen barn som gick i skolan lägre än i städerna.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
87,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
52 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
56,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
19,0 procent (2013)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
19,0 procent (2013)

Källor

Kultur

Under kolonialtiden försökte portugiserna utrota den traditionella afrikanska kulturen, men under ytan levde de afrikanska riterna, musiken och danserna kvar och när befrielsekampen tog form under 1960-talet blev denna kultur åter synlig. I dag är makondefolkets traditionella masker och skulpturer, oftast omslingrande kroppar i ädelträ, beundrade världen över.

Massmedier

Författningen garanterar press- och yttrandefrihet och det förekommer inte censur från myndigheterna. Däremot känner sig många medier tvingade till självcensur. I början av 2010-talet förvärrades medieklimatet i landet med ett ökat antal fall av våld och hot mot journalister.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet
10 procent (2017)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare
48 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

Bara omkring en tiondel av landets arbetsföra invånare har en formell anställning. Resten av de yrkesaktiva försörjer sig inom den informella sektorn, varav många ägnar sig åt jordbruk för självhushåll. 

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
3,2 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet
6,8 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Fortfarande lever över hälften av moçambikierna i fattigdom. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora. De fattigaste moçambikierna bor på landet, medan nästan alla investeringar är koncentrerade till huvudstaden Maputo.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
54 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade
12,6 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
7,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män
3,0 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
47,3 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
29,4 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,4 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
19 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet
40 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

I Moçambique avgörs mycket av ens anseende på hur man hanterar sociala situationer, men trots att det finns mycket att anpassa sig till är moçambikierna överlag öppna och lättsamma. Maten är ofta traditionell och varierar kraftigt lokalt. Nationssymbolerna har dikterats av regeringspartiet, och är mycket politiserade.

Kommunikationer

Infrastrukturen i Moçambique byggdes för koloniala förhållanden. Transportlederna går från länder utan kust till de moçambikiska hamnarna. Alltför få resurser har tidigare lagts på nord-sydliga förbindelser inom landet. Numera görs dock stora satsningar på utbyggnad, bland annat med hjälp av bistånd.

Äldre historia

I mötet mellan bantufolk och arabiska köpmän vid sydöstra Afrikas kust växte swahili-kulturen fram. På 1500-talet tog portugiser kontroll över handeln i regionen, däribland slavhandeln. När denna upphörde i slutet av 1800-talet hade omkring en miljon människor förts bort i bojor. Under 1900-talets första hälft växte sig protester mot det portugisiska kolonialstyret starka, och gerillarörelsen Moçambiques befrielsefront (Frelimo) inledde 1964 en väpnad befrielsekamp. När diktaturen i Portugal störtades i en militärkupp 1974, avvecklades kolonialväldet, och i juli 1975 blev Moçambique självständigt.

Modern historia

Den tidigare gerillarörelsen Frelimo blev Moçambiques regeringsparti efter landets självständighet från kolonialmakten Portugal 1975. Två år senare antog Frelimo den marxist-leninistiska ideologin och en enpartistat bildades. Regimen utmanades av den väpnade motståndsrörelsen Renamo, som stöddes av Sydrhodesias (numera Zimbabwe) vita regim. Ett långvarigt inbördeskrig utbröt runt 1980 mellan Frelimo och Renamo, och Moçambique föröddes i stor utsträckning. Den värsta torkan på över ett sekel bidrog till att framtvinga ett fredsavtal 1992. Flerpartisystem och allmänna val infördes 1994 – val som Frelimo hittills har vunnit.

Politiskt system

Moçambiques president har stora maktbefogenheter, och är både stats- och regeringschef. Landet har flerpartisystem, men regeringspartiet Frelimo har styrt sedan självständigheten från kolonialmakten Portugal 1975. Det har lett till att makten i praktiken ligger hos en politisk elit inom Frelimo. Det har skapat förbittring bland Frelimos motståndare inom det största oppositionspartiet, Renamo. Såväl inom rättsväsendet som samhället i stort är korruptionen utbredd, och polisen anklagas för att använda alltför mycket våld vid gripanden och i häktena.

Demokrati och rättigheter

Nära kopplingar mellan regeringspartiet och statsapparaten underminerar demokratin i Moçambique. 2018 togs dock ett steg i riktning mot ett större inflytande för oppositionen.

Aktuell politik

Moçambique styrs sedan 1975 av det socialistiska partiet Moçambiques befrielsefront (Frelimo). Även om det gått över två decennier sedan inbördeskriget råder fortfarande misstro och spänningar mellan regeringspartiet och Renamo, den tidigare gerillan och numera största oppositionspartiet. Landets president Filip Nyusi som vann valet 2014 slog dock in på en något mer samarbetsinriktad väg än föregångaren Armando Guebuza. Hösten 2019 kunde ett fredsavtal slutas.

Fakta – politik

Officiellt namn
República de Moçambique/ Republiken Moçambique
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Filipe Nyusi (2015-)
Regeringschef
premiärminister Carlos Agostinho do Rosário (2015–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Frelimo 184, Renamo 60, övriga 6 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Frelimo 144, Renamo 89, MDM 17 (2014)
Valdeltagande
50,7 procent i president- och parlamentsvalet 2019; knappt 49 procent i valen 2014
Kommande val
president - och parlamentsval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Moçambique prioriterar de regionala förbindelserna, och relationen till Sydafrika är av avgörande betydelse för landet. Den socialistiska Frelimo-regimen tidigare täta kontakter med Sovjetunionen och Östeuropa upphörde med kommunismens sammanbrott i slutet av 1980-talet. Numera är kontakterna med västvärlden goda.

Fakta – försvar

Armén
10 000 man (2017)
Flygvapnet
1 000 man (2017)
Flottan
200 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP
0,8 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten
2,5 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Jämfört med grannländerna har Moçambique en varierad ekonomi, där såväl jordbruk och industri som handel och turism har en viktig roll. Jordbruket beräknas stå för en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP), men dess betydelse är viktigare än så. Fyra av fem moçambikier försörjer sig på familjejordbruk.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
490 US dollar (2018)
Total BNP
14 458 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt
3,3 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP
21,4 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP
10,7 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP
46,6 procent (2018)
Inflation
5,6 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP
99,8 procent (2018)
Utlandsskuld
12 010 miljoner US dollar (2017)
Valuta
metical
Bistånd per person
60 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Moçambique har goda tillgångar på en rad metaller och mineraler, bland annat olja, naturgas och kol. Landet har också gott om vattenkraft. 

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
428 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person
463 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt
8 427 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,3 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
86,4 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbrukssektorn står för nästan en tredjedel av BNP, trots att endast tio procent av den odlingsbara jorden brukas. De flesta bönder odlar för eget bruk. Vanliga grödor är kassava, sockerrör, majs och sötpotatis.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP
21,4 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk
63,5 procent (2016)

Källor

Industri

Sedan freden slöts 1994 har Moçambiques industrisektor privatiserats, utvecklats och vuxit kraftigt. Idag är aluminiumsmältverket Mozal landets största och viktigaste industri.

Utrikeshandel

Moçambiques handelsbalans med utlandet har länge varit negativ, det vill säga importen är större än exporten. Traditionellt har jordbruket och fisket stått för merparten av landets export, men sedan början av 2000-talet har aluminium och elektricitet tagit över, och naturgasens andel av exporten växer. Några år in på 2010-talet svarade aluminium för drygt hälften av exportinkomsterna.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
5 196 miljoner US dollar (2018)
Varuimport
6 169 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans
- 4 362 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP
83 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
aluminium, elektricitet, räkor, tobak, socker, bomull, cashewnötter
Största handelspartner
Sydafrika, Zimbabwe, Nederländerna, Portugal, USA

Källor

Turism

Turismen utplånades nästan helt under inbördeskriget (ca 1980-1994) men har sedan dess blivit en av Moçambiques snabbast växande ekonomiska sektorer.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
1 639 000 (2016)
Turistinkomster
114 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten
3,0 procent (2016)

Källor