Mauritius

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mauritius/

Mauritius är en liten örepublik utanför Afrikas östkust. Ön befolkades först av franska kolonister som anlade sockerplantager men blev senare en brittisk koloni. Efter självständigheten 1968 har Mauritius utvecklas till en av Afrikas mest framgångsrika ekonomier. Politiskt är landet stabilt. Den största folkgruppen är indomauritierna, som är ättlingar till indiska kontraktsarbetare, men det finns också en stor grupp kreoler av blandat ursprung.

Geografi och klimat

Ön Mauritius är till ytan något större än Öland och ligger i Indiska oceanen cirka 80 mil öster om Madagaskar. Till staten Mauritius hör även den mindre ön Rodrigues, som är belägen närmare 60 mil öster om huvudön, samt ett antal små korallöar varav de flesta är obebodda. Mauritius bildar tillsammans med den franska ön Réunion ögruppen Maskarenerna. Klimatet är subtropiskt med värme och hög luftfuktighet året om.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 2 040 km2 (2018)
Tid: svensk +3 timmar
Huvudstad med antal invånare: Port Louis 147 500 (uppskattning 2018)
Övriga större städer: Vacoas-Phoenix, Beau Bassin-Rose Hill
Högsta berg: Piton de la Petite Rivière Noir (826 m ö h)
Medelnederbörd/månad: 36 mm (sept), 221 mm (mars)
Medeltemperatur/dygn: 28 °C (jan), 21 °C (juli)

Källor

Befolkning och språk

Mauritius är ett av världens tätast befolkade länder. 97 procent av mauritierna bor på huvudön. Befolkningstillväxten har avtagit sedan 1980-talet till följd av sjunkande födelsetal och ökad utvandring till Kanada, Sydafrika, Australien och Europa.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: indomauritier utgör ungefär två tredjedelar av befolkningen, kreoler, franskmauritier, sinomauritier med flera ¹
Antal invånare: 1 264 613 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer: 623 (2017)
Andel invånare i städerna: 40,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 10,4 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 8,1 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 0,1 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 1,4 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 50,5 procent (2017)
Förväntad livslängd: 74 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor: 78 år (2016)
Förväntad livslängd för män: 71 år (2016)
Språk: engelska är officiellt språk ²

1. I folkräkningarna i Mauritius ställs numera inga frågor om etnisk tillhörighet
2. franska är vanligt som skriftspråk, morisyen eller bhojpuri talas ofta till vardags

Källor

Religion

Religionsfrihet garanteras i Mauritius författning och råder också i praktiken. De flesta inom den indomauritiska majoriteten är hinduer, men bland dem finns också en del muslimer (i huvudsak sunniter). Kreoler och mauritier med europeiskt ursprung är oftast katoliker.

Utbildning

Mauritius har gjort stora satsningar på utbildning. Det har resulterat i att närmare nio av tio invånare kan läsa och skriva. Skolväsendet är väl utbyggt och undervisningen är avgiftsfri upp till universitetsnivå.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 95,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 18 (2017)
Läs- och skrivkunnighet: 93,2 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 19,9 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 19,9 procent (2017)

Källor

Kultur

Kulturen i Mauritius präglas av de olika folkslag från Afrika, Indien, Kina, Frankrike och övriga Europa som har bosatt sig på öarna. Den traditionella musikstilen sega, som blandar afrikansk musik med polka, har fått starkt genomslag inom alla folkgrupper.

Massmedier

Mauritisk press har 200-åriga anor och anses vara både mångsidig och frispråkig. Press- och yttrandefrihet garanteras i författningen. Det har dock förekommit att poliser har hotat mediearbetare och att politiker och myndighetspersoner har utnyttjat lagar om ärekränkning mot journalister som skrivit för dem misshagliga saker.

Fakta – massmedier

Andel av befolkningen som använder internet: 59 procent (2018)
Antal mobilabonnemang per 100 invånare: 151 (2018)

Källor

Arbetsmarknad

Över hälften av arbetskraften är sysselsatt inom servicesektorn, medan nästan en tredjedel arbetar inom industrin och en tiondel inom jordbruket. Allt fler arbetar inom den informella, svarta, sektorn av ekonomin.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 6,9 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 23,6 procent (2019)

Källor

Sociala förhållanden

Levnadsstandarden i Mauritius hör till de högsta bland utvecklingsländerna. Åtta procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, särskilt utsatta är svarta kreoler. På ön Rodrigues är levnadsstandarden betydligt lägre än på huvudön.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 14 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade: 1,3 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor: 0,2 procent (2018)
Andel hiv-smittade bland unga män: 0,2 procent (2018)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 99,9 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 95,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 5,5 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 553 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 12 procent (2018)

Källor

Seder och bruk

Den stora blandningen av kulturer och religioner i Mauritius avspeglar sig tydligt i invånarnas seder och bruk. Franska och brittiska influenser har blandats med indiska och kinesiska sedvänjor.

Kommunikationer

Mauritius har ett väl utvecklat vägnät. Motorväg finns mellan huvudstaden Port Louis och den internationella flygplatsen i Plaisance. Landet har goda flygförbindelser med Afrika, Europa, Australien och Östasien. Enda hamnen av betydelse finns i Port Louis.

Äldre historia

Mauritius tidiga historia är färgad av de europeiska kolonialmakternas intressen i Indiska oceanen. Franska och brittiska kolonisatörer anlade sockerplantager och förde med sig afrikanska slavar och indisk arbetskraft. Blandningen av nationaliteter och kulturer påverkar än idag den lilla önationen.

Modern historia

Vid självständigheten från britterna 1968 hade Mauritius redan ett fungerande flerpartisystem som dominerades av ett par starka personligheter som skulle komma att påverka landet ända in på 2000-talet. Det självständiga Mauritius har också präglats av gamla motsättningar mellan en i huvudsak indomauritisk politisk överklass och en bred kreolsk allmänhet.

Politiskt system

Mauritius är en republik och har en president som statschef. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet medan premiärministern och dennes regering har den verkställande makten. Mauritius har ett väl fungerande flerpartisystem. De politiska partierna får sällan egen majoritet varför regeringsmakten brukar skifta mellan olika bräckliga koalitionsregeringar.

Demokrati och rättigheter

Mauritius är en demokratisk stat med ett flerpartisystem och ordnade maktskiften. Den politiska scenen domineras i hög grad av ett fåtal familjer.

Aktuell politik

Mauritius är ett politiskt stabilt land med ett väl fungerande flerpartisystem, där maktskifte sker genom fria och allmänna val. Eftersom inget parti vanligtvis blivit stort nog för att få egen majoritet i nationalförsamlingen (parlamentet) har landet sedan självständigheten 1968 styrts av skiftande koalitionsregeringar. 2014−2016 styrdes landet av Militanta socialistiska rörelsen (MSM), Mauritius socialdemokratiska parti (PMSD) och Muvman Liberater (ML) med Anerood Jugnauth som premiärminister. I slutet av 2016 lämnade PMSD regeringen och kort därefter efter tog Pravind Jugnauth över som regeringschef. Hans parti MSM fick egen majoritet i parlamentet i valet 2019.

Fakta – politik

Officiellt namn: The Republic of Mauritius/Republiken Mauritius
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Prithvirajsing Roopun (2019–)
Regeringschef: premiärminister Pravind Jugnauth (2017–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Militanta socialistiska rörelsen (MSM) 38, Mauritius arbetarparti 13,Mauritius militanta rörelse (MMM) 9 (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Folkalliansen 51, Arbetarpartiet-MMM 16, Organisationen för Rodriguez folk (OPR) 2 (2014)
Valdeltagande: knappt 77 % i parlamentsvalet i november 2019
Kommande val: parlamentsval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Genom sitt historiska beroende av Frankrike och Storbritannien har Mauritius nära relationer med västvärlden. En konflikt om Chagosöarna har dock skapat ansträngda relationer till Storbritannien. Kina och Indien har under det senaste årtiondet blivit allt viktigare för Mauritius, som också värnar om kontakterna med andra afrikanska länder.

Fakta – försvar

Militärutgifternas andel av BNP: 0,2 procent (2017)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 0,6 procent (2017)

Källor

Ekonomisk översikt

Mauritius är en av Afrikas starkaste ekonomier, där färre än var tionde invånare räknas som fattig. På FN-organet UNDP:s lista över mänsklig utveckling ligger Mauritius näst högst bland länderna söder om Sahara. Bara Seychellerna rankas högre.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 11 239 US dollar (2018)
Total BNP: 14 220 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 3,8 procent (2018)
Jordbrukets andel av BNP: 2,8 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 11,4 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 67,4 procent (2018)
Inflation: 0,9 procent (2019)
Statsskuldens andel av BNP: 66,2 procent (2018)
Utlandsskuld: 10 483 miljoner US dollar (2017)
Valuta: rupie
Varuexport: 2 372 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 5 387 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: - 815 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 57 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: diverse industrivaror, framför allt textilier och kläder, socker, blommor och fisk
Största handelspartner: EU, Sydafrika, Indien, Kina, USA

Källor

Naturtillgångar och energi

Mauritius har inga nämnvärda naturtillgångar. Elektriciteten framställs i huvudsak i kraftverk, som i hög grad drivs med importerad olja och till en liten del av vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 1 111 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 2183 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 4 228 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 3,4 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 11,5 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbrukets betydelse för Mauritius ekonomi har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Sockerrör är den viktigaste grödan och socker svarar för cirka en tiondel av landets sammanlagda exportinkomster, trots höga produktionskostnader och sjunkande sockerpriser. Fiske har blivit en allt viktigare inkomstkälla.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 2,8 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 42,4 procent (2016)

Källor

Industri

Mauritius har en särskild zon för exportproduktion som spelar en viktig roll för industrin. Fabrikerna i zonen ägs av utländska företag och importerar varor som sedan förädlas och exporteras. Produktionen består till övervägande del av kläder och textilier.

Utrikeshandel

Tillverkningsindustrin har expanderat sedan 1980-talet och står idag för större delen av exportinkomsterna. Varorna är främst kläder och textilier från företag i frihandelszonen (EPZ), som svarar för ungefär halva exportvärdet.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport: 2 372 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 5 387 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: - 815 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 57 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: diverse industrivaror, framför allt textilier och kläder, socker, blommor och fisk
Största handelspartner: EU, Sydafrika, Indien, Kina, USA

Källor

Turism

Behagligt klimat, vackra stränder och korallrev lockar besökare till Mauritius. Turismen har blivit en av landets viktigaste näringar och en av de främsta källorna till utländsk valuta. Turistindustrin sysselsätter dessutom tiotusentals människor.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år: 1 275 000 (2016)
Turistinkomster: 1824 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten: 34,9 procent (2016)

Källor