Mauretanien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mauretanien/
Mauretanien ligger vid kusten i nordvästra Afrika och består av öken och stäpp. Landet utgör en brygga mellan arabisk och afrikansk kultur. Makten ligger i händerna på de arabisktalande morerna. Ända in på 2000-talet hölls hundratusentals (främst svarta) mauretanier som slavar. Trots förbud utgör slaveriet ännu ett problem. Efter självständigheten från Frankrike 1960 har landet nästan alltid styrts av militären. Mauretanien exporterar olja, guld och koppar.
Geografi och klimat
Mauretanien ligger i gränslandet mellan Väst- och Nordafrika och har kust mot Atlanten. Landet är flackt och består till stor del av öken eller halvöken. Till ytan är Mauretanien mer än dubbelt så stort som Sverige, men det har bara en tredjedel så många invånare.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 1 030 700 km2 (2018)
- Tid
- svensk –1 timme
- Angränsande land/länder
- Algeriet, Mali, Senegal 1
- Huvudstad med antal invånare
- Nouakchott 870 000 (uppskattning 2012)
- Övriga större städer
- Kiffa 91 300, Nouâdhibou 85 300 (uppskattning 2012)
- Högsta berg
- Kediat Idjil (915 m ö h)
- Viktiga floder
- Senegalfloden
- Medelnederbörd/år
- Nouakchott 150 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Nouakchott 22 °C (jan), 28 °C (juli)
Källor
Befolkning och språk
Runt tre fjärdedelar av Mauretaniens befolkning är morer. De brukar indelas i två undergrupper som har samma språk och kultur men olika etniskt ursprung: beidan (vita morer) och haratiner (svarta morer). Därutöver finns svarta afrikanska folkgrupper utan historiska band till morerna.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- majoritet av morer; grupper av wolof, tukulor, fulani, soninké m fl
- Antal invånare
- 4 420 184 (2017)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 4 (2017)
- Andel invånare i städerna
- 52,8 procent (2017)
- Nativitet/födelsetal
- 34,2 per 1000 invånare (2016)
- Mortalitet/dödstal
- 7,9 per 1000 invånare (2016)
- Befolkningstillväxt
- 2,7 procent (2017)
- Fertilitetsgrad
- 4,7 antal födda barn per kvinna (2016)
- Andel kvinnor
- 49,6 procent (2017)
- Förväntad livslängd
- 63 år (2016)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 65 år (2016)
- Förväntad livslängd för män
- 62 år (2016)
- Språk
- arabiska är officiellt språk, minoritetsspråk som fula, soninké, wolof m fl
Källor
Religion
Islam är statsreligion i Mauretanien och nästan hela befolkningen är sunnimuslimer. Många av dem är anhängare till sufiska brödraskap, framför allt Qadiria och Tidjania. Ökenstaden Chinguetti kallas lokalt för islams sjunde heligaste plats.
Utbildning
Utbildningsnivån är låg i Mauretanien där runt halva befolkningen saknar läs- och skrivkunnighet. Stora satsningar de senaste årtiondena har gjort att andelen barn som går i skolan har ökat, men många uteblir fortfarande helt eller går bara några få år.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 75,7 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 36 (2016)
- Läs- och skrivkunnighet
- 45,5 procent (2007)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 9,3 procent (2016)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,3 procent (2016)
Källor
Kultur
Mauretaniens kulturliv är präglat av landets position som en brygga mellan arabisk och afrikansk kultur. I norr dominerar arabiska influenser, medan folken i söder är mer påverkade av den afrikanska kulturen i Senegal.
Arbetsmarknad
De flesta mauretanier arbetar med jordbruk för självhushåll, oftast boskapsskötsel, eller med något annat jobb inom den informella sektorn av ekonomin. Många har tvingats lämna livet som nomader och flytta till städerna.
Fakta – arbetsmarknad
- Arbetslöshet
- 10,3 procent (2019)
- Ungdomsarbetslöshet
- 16,0 procent (2019)
Källor
Sociala förhållanden
Medan den mauretanska överklassen har blivit rik på gruvindustri och kommersiellt fiske lever de allra flesta invånare i stor knapphet som småbönder eller boskapsskötare. Även om andelen fattiga i befolkningen har minskat är landet ännu ett av världens minst utvecklade. Uppemot hälften av befolkningen räknas som fattig.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 52 per 1000 födslar (2018)
- Andel hiv-smittade
- 0,2 procent (2018)
- Andel hiv-smittade bland unga kvinnor
- 0,1 procent (2018)
- Andel hiv-smittade bland unga män
- 0,1 procent (2018)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 69,6 procent (2015)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 48,4 procent (2017)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 4,6 procent (2015)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 47 US dollar (2016)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 20 procent (2018)
Källor
Seder och bruk
I Mauretanien lever flera folkslag och kulturer vid sidan av varandra. Den nomadiska livsstilen har i stort sett försvunnit, men den lever kvar i traditionerna hos många mauretanska familjer. I stort sett alla mauretanier är muslimer och följer islamiska levnadsregler.
Äldre historia
Mauretaniens äldre historia är präglad av möten mellan berbiska nomader, bofast svart befolkning samt arabiska och franska kolonisatörer. Nomadbefolkningen har gradvis trängts undan till förmån för arabisk kultur och för islam. Fransmännen lade grunden till den statsförvaltning som det självständiga Mauretanien från 1960 har byggt vidare på.
Modern historia
Mauretanien blev självständigt från kolonialmakten Frankrike den 28 november 1960. Den unga nationens historia domineras av militärkupper, diktatoriskt styre, gränskonflikter med grannländer och en alltmer våldsam kamp mot radikala islamistiska terrorgrupper. Mauretanien var en enpartistat fram till 1991, då flerpartisystem infördes. Men trots att fria val har hållits har demokratin aldrig fått fäste.
Politiskt system
Mauretanien är en republik vars författning bygger på den franska konstitutionen med så kallat halvpresidentiellt styre. Det innebär att presidenten har stora befogenheter men delar regeringsmakten med premiärministern. Under större delen av tiden efter självständigheten 1960 har landet styrts av militärregimer. Författningen från 1991 föreskriver flerpartisystem men de demokratiska bristerna är stora.
Demokrati och rättigheter
I Mauretanien är de demokratiska bristerna stora. Politiken domineras av ett enda maktbärande parti och militären har stort politiskt inflytande. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga, bland annat i form av slaveri.
Aktuell politik
Mauretanien styrdes under ett årtionde av Mohammed Ould Abdelaziz och partiet Union för republiken (UPR). Landets ekonomi blev under Abdelaziz två mandatperioder starkare och regeringen bekämpade med hårda tag terrorism i landet. I presidentvalet 2019 segrade den regimstödda kandidaten Mohamed Ould Ghazouani. Han såg ut att driva samma politik som företrädaren, som han dock snart tog avstånd från.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- al-Jumhuriah al-Islamiyah al-Muritaniyah/ Islamiska republiken Mauretanien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Mohamed Ould Ghazouani (2019–)
- Regeringschef
- premiärminister Ismail Ould Bedda Ould Cheikh Sidiya (2019–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- UPR 89, FNDU 29 (varav Tewassoul 14), moderata oppositionen 10, övriga 29 (2018)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- UPR 75, Tawassoul 16, El Wiam 10, APP 7, övriga 38 (2013)
- Valdeltagande
- 64 % i parlamentsvalet 2018 (andra omgången), 63 % i presidentvalet 2019
- Kommande val
- parlamentsval 2023, presidentval 2024
Källor
Utrikespolitik och försvar
Mauretanien har blivit en viktig allierad för västmakterna i kampen mot islamistiska terrorgrupper i regionen. Den militanta islamistiska gruppen al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) har legat bakom flera terrorattacker och kidnappningar av i synnerhet västerlänningar i regionen. Oroligheter i Mali från 2012 har förvärrat säkerhetsläget och det finns vid sidan av Aqim flera andra islamistgrupper som är aktiva i området. Mauretanien har flera gånger, ibland i samarbete med Frankrike, slagit till militärt mot Aqim i Mali.
Fakta – försvar
- Armén
- 15 000 man (2017)
- Flygvapnet
- 250 man (2017)
- Flottan
- 600 man (2017)
- Militärutgifternas andel av BNP
- 4,1 procent (2016)
- Militärutgifternas andel av statsbudgeten
- 10,3 procent (2016)
Källor
Ekonomisk översikt
Goda tillgångar på järnmalm och andra mineraler samt rika fiskevatten utgör basen i Mauretaniens ekonomi. Biståndsberoendet är dock stort och ekonomin är känslig för svängningar i priserna för råvaror på världsmarknaden.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 1 219 US dollar (2018)
- Total BNP
- 5 366 miljoner US dollar (2018)
- BNP-tillväxt
- 3,6 procent (2018)
- Jordbrukets andel av BNP
- 24,4 procent (2018)
- Tillverkningsindustrins andel av BNP
- 8,0 procent (2014)
- Servicesektorns andel av BNP
- 38,1 procent (2018)
- Inflation
- 3,0 procent (2019)
- Statsskuldens andel av BNP
- 82,9 procent (2018)
- Utlandsskuld
- 4 231 miljoner US dollar (2017)
- Valuta
- ouguiya
- Varuexport
- 1 722 miljoner US dollar (2017)
- Varuimport
- 2 094 miljoner US dollar (2017)
- Bytesbalans
- - 709 miljoner US dollar (2017)
- Varuhandelns andel av BNP
- 84 procent (2018)
- Viktigaste exportvaror
- järnmalm, guld, olja, koppar, fisk
- Största handelspartner
- Kina, Frankrike, Italien, Elfenbenskusten, Nederländerna, Belgien
Källor
Naturtillgångar och energi
Mauretanien har rika tillgångar på järnmalm, olja och andra mineraler. Tillgångarna har starkt bidragit till en god ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 2 710 tusen ton (2014)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,7 ton (2014)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 32,2 procent (2015)
Källor
Jordbruk och fiske
Jordbruket sysselsätter halva befolkningen, varav majoriteten är aktiva inom boskapsskötseln. Som näringsgren är boskapsskötseln ekonomiskt viktigare än åkerbruket, som är begränsat till Senegaldalen i söder.
Fakta – jordbruk
- Jordbrukets andel av BNP
- 24,4 procent (2018)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 38,5 procent (2016)
Källor
Industri
Gruvdrift och förädling av fiskprodukter dominerar Mauretaniens industri. Liten hemmamarknad, dålig infrastruktur och låg utbildningsnivå bland arbetskraften har hämmat den industriella utvecklingen.