Mauretanien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/mauretanien/

Öken- och stäpplandet Mauretanien vid den nordvästafrikanska kusten utgör en brygga mellan arabisk och afrikansk kultur. Makten ligger helt i händerna på de arabisktalande morerna, och ända in på 2000-talet hölls flera hundra tusen mauretanier, främst svarta, som slavar. Trots förbud utgör slaveriet fortfarande ett problem. Efter självständigheten från Frankrike 1960 har landet nästan alltid styrts av militären. Export av olja, guld och koppar har under 2000-talet gett Mauretanien hopp om ekonomiska framsteg. Tidigare var landet ensidigt beroende av försäljningen av järnmalm.

Geografi och klimat

Mauretanien ligger i gränslandet mellan Väst- och Nordafrika och har kust mot Atlanten. Landet är flackt och består till stor del av öken eller halvöken. Till ytan är Mauretanien mer än dubbelt så stort som Sverige, men det har bara en tredjedel så många invånare.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 1 030 700 km2 (2018)
Tid: svensk –1 timme
Angränsande land/länder: Algeriet, Mali, Senegal ¹
Huvudstad med antal invånare: Nouakchott 870 000 (uppskattning 2012)
Övriga större städer: Kiffa 91 300, Nouâdhibou 85 300 (uppskattning 2012)
Högsta berg: Kediat Idjil (915 m ö h)
Viktiga floder: Senegalfloden
Medelnederbörd/år: Nouakchott 150 mm
Medeltemperatur/dygn: Nouakchott 22 °C (jan), 28 °C (juli)

1. Mauretanien gränsar också till Västsahara som är ockuperat av Marocko

Källor

Befolkning och språk

Runt tre fjärdedelar av Mauretaniens befolkning är morer. De brukar indelas i två undergrupper som har samma språk och kultur men olika etniskt ursprung: beidan (vita morer) och haratiner (svarta morer). Därutöver finns svarta afrikanska folkgrupper utan historiska band till morerna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: majoritet av morer; grupper av wolof, tukulor, fulani, soninké m fl
Antal invånare: 4 420 184 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer: 4 (2017)
Andel invånare i städerna: 52,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 34,2 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 7,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 2,7 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 4,7 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 49,6 procent (2017)
Förväntad livslängd: 63 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor: 65 år (2016)
Förväntad livslängd för män: 62 år (2016)
Språk: arabiska är officiellt språk, minoritetsspråk som fula, soninké, wolof m fl

Källor

Religion

Islam är statsreligion i Mauretanien och nästan hela befolkningen är sunnimuslimer. Många av dem är anhängare till sufiska brödraskap, framför allt Qadiria och Tidjania. Ökenstaden Chinguetti kallas lokalt för islams sjunde heligaste plats.

Utbildning

Utbildningsnivån är låg i Mauretanien där runt halva befolkningen saknar läs- och skrivkunnighet. Stora satsningar de senaste årtiondena har gjort att andelen barn som går i skolan har ökat, men många uteblir fortfarande helt eller går bara några få år.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 50,3 procent (2015)
Antal elever per lärare i grundskolan: 36 (2016)
Läs- och skrivkunnighet: 45,5 procent (2007)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 9,3 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 9,3 procent (2016)

Källor

Kultur

Mauretaniens kulturliv är präglat av landets position som en brygga mellan arabisk och afrikansk kultur. I norr dominerar arabiska influenser, medan folken i söder är mer påverkade av den afrikanska kulturen i Senegal.

Massmedier

Pressfriheten är inskriven i författningen och respekteras bättre än i andra arabländer. I praktiken måste mediearbetare trots det ägna sig åt självcensur för att undvika trakasserier.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare: 92 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet: 18 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

De flesta mauretanier arbetar med jordbruk för självhushåll, oftast boskapsskötsel, eller med något annat jobb inom den informella sektorn av ekonomin. Många har tvingats lämna livet som nomader och flytta till städerna.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 9,9 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet: 18,0 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Medan den mauretanska överklassen har blivit rik på gruvindustri och kommersiellt fiske lever de allra flesta invånare i stor knapphet som småbönder eller boskapsskötare. Även om andelen fattiga i befolkningen har minskat är landet ännu ett av världens minst utvecklade. Uppemot hälften av befolkningen räknas som fattig.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 54 per 1000 födslar (2016)
Andel hiv-smittade: 0,6 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor: 0,3 procent (2015)
Andel hiv-smittade bland unga män: 0,2 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 69,6 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem: 40,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,6 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 54 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet: 25 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

I Mauretanien lever flera folkslag och kulturer vid sidan av varandra. Den nomadiska livsstilen har i stort sett försvunnit, men den lever kvar i traditionerna hos många mauretanska familjer. I stort sett alla mauretanier är muslimer och följer islamiska levnadsregler.

Kommunikationer

Mauretaniens kommunikationer är dåligt utvecklade, med undantag för de transportleder som nyttjas av gruvindustrin. Landets enda järnväg går från hamnen i Nouâdhibou till gruvorna i Zouérate i norr och har stickspår till ett par andra gruvområden.

Äldre historia

Mauretaniens äldre historia är präglad av möten mellan berbiska nomader, bofast svart befolkning samt arabiska och franska kolonisatörer. Nomadbefolkningen har gradvis trängts undan till förmån för arabisk kultur och för islam. Fransmännen lade grunden till den statsförvaltning som det självständiga Mauretanien från 1960 har byggt vidare på.

Modern historia

Mauretanien blev självständigt från kolonialmakten Frankrike den 28 november 1960. Den unga nationens historia domineras av militärkupper, diktatoriskt styre, gränskonflikter med grannländer och en alltmer våldsam kamp mot radikala islamistiska terrorgrupper. Mauretanien var en enpartistat fram till 1991, då flerpartisystem infördes. Men trots att fria val har hållits har demokratin aldrig fått fäste.

Politiskt system

Mauretanien är en republik vars författning bygger på den franska konstitutionen med så kallat halvpresidentiellt styre. Det innebär att presidenten har stora befogenheter men delar regeringsmakten med premiärministern. Under större delen av tiden efter självständigheten 1960 har landet styrts av militärregimer. Författningen från 1991 föreskriver flerpartisystem men de demokratiska bristerna är stora.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Jumhuriah al-Islamiyah al-Muritaniyah/ Islamiska republiken Mauretanien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Mohammed Ould Abdelaziz (2009–) ¹
Regeringschef: premiärminister Mohamed Salem Ould Béchir (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: UPR 89, FNDU 29 (varav Tewassoul 14), moderata oppositionen 10, övriga 29 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: UPR 75, Tawassoul 16, El Wiam 10, APP 7, övriga 38 (2013)
Valdeltagande: 64 % i parlamentsvalet 2018 (andra omgången), 63 % i presidentvalet 2019
Kommande val: parlamentsval 2023, presidentval 2024

1. efterträds av Mohamed Ould Ghazouani den 2 augusti 2019

Källor

Demokrati och rättigheter

I Mauretanien är de demokratiska bristerna stora. Politiken domineras av ett enda maktbärande parti och militären har stort politiskt inflytande. Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga, bland annat i form av slaveri.

Aktuell politik

Mauretanien har under drygt ett årtionde styrts av Mohammed Ould Abdelaziz och hans parti Union för republiken (UPR). Landets ekonomi har under Abdelaziz två presidentperioder blivit starkare och regeringen har med hårda tag bekämpat terrorism i landet. I presidentvalet 2019 segrade den regimstödda kandidaten Mohamed Ould Ghazouani.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Jumhuriah al-Islamiyah al-Muritaniyah/ Islamiska republiken Mauretanien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Mohammed Ould Abdelaziz (2009–) ¹
Regeringschef: premiärminister Mohamed Salem Ould Béchir (2018–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: UPR 89, FNDU 29 (varav Tewassoul 14), moderata oppositionen 10, övriga 29 (2018)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: UPR 75, Tawassoul 16, El Wiam 10, APP 7, övriga 38 (2013)
Valdeltagande: 64 % i parlamentsvalet 2018 (andra omgången), 63 % i presidentvalet 2019
Kommande val: parlamentsval 2023, presidentval 2024

1. efterträds av Mohamed Ould Ghazouani den 2 augusti 2019

Källor

Utrikespolitik och försvar

Mauretanien har blivit en viktig allierad för västmakterna i kampen mot islamistiska terrorgrupper i regionen. Den militanta islamistiska gruppen al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim) har legat bakom flera terrorattacker och kidnappningar av i synnerhet västerlänningar i regionen. Oroligheter i Mali från 2012 har förvärrat säkerhetsläget och det finns vid sidan av Aqim flera andra islamistgrupper som är aktiva i området. Mauretanien har flera gånger, ibland i samarbete med Frankrike, slagit till militärt mot Aqim i Mali.

Fakta – försvar

Armén: 15 000 man (2015)
Flygvapnet: 250 man (2015)
Flottan: 600 man (2015)
Militärutgifternas andel av BNP: 4,1 procent (2016)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 10,3 procent (2016)

Källor

Ekonomisk översikt

Goda tillgångar på järnmalm och andra mineraler samt rika fiskevatten utgör basen i Mauretaniens ekonomi. Biståndsberoendet är dock stort och ekonomin är känslig för svängningar i priserna för råvaror på världsmarknaden.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 1 102 US dollar (2016)
Total BNP: 4 635 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt: 3,5 procent (2017)
Jordbrukets andel av BNP: 19,7 procent (2016)
Industrins andel av BNP: 30,0 procent (2016)
Servicesektorns andel av BNP: 42,6 procent (2016)
Inflation: 3,5 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP: 91,2 procent (2015)
Utlandsskuld: 4230 832 656 US dollar (2017)
Valuta: ouguiya
Bistånd per person: 64 US dollar (2017)

Källor

Naturtillgångar och energi

Mauretanien har rika tillgångar på järnmalm, olja och andra mineraler. Tillgångarna har starkt bidragit till en god ekonomisk tillväxt sedan millennieskiftet.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av koldioxid totalt: 2 710 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,7 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 32,2 procent (2015)

Källor

Jordbruk och fiske

Jordbruket sysselsätter halva befolkningen, varav majoriteten är aktiva inom boskapsskötseln. Som näringsgren är boskapsskötseln ekonomiskt viktigare än åkerbruket, som är begränsat till Senegaldalen i söder.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 19,7 procent (2016)
Andel av landytan som används för jordbruk: 38,5 procent (2015)

Källor

Industri

Gruvdrift och förädling av fiskprodukter dominerar Mauretaniens industri. Liten hemmamarknad, dålig infrastruktur och låg utbildningsnivå bland arbetskraften har hämmat den industriella utvecklingen.

Utrikeshandel

Järnmalm står ensamt för nästan hälften av Mauretaniens export. Fisk och fiskprodukter, olja, guld och koppar är andra viktiga varor som säljs till utlandet. Viss export av boskap förekommer, främst till Senegal.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport: 1398 965 999 US dollar (2016)
Varuimport: 1950 925 523 US dollar (2016)
Bytesbalans: 77,3 miljoner US dollar (1998)
Varuhandelns andel av BNP: 84 procent (2014)
Viktigaste exportvaror: järnmalm, guld, olja, koppar, fisk
Största handelspartners: Kina, Frankrike, Italien, Elfenbenskusten, Nederländerna, Belgien

Källor

Turism

Mauretaniens främsta turistattraktioner är ökenlandskapen, nationalparken Banc d’Arguin och historiska karavanstäder som Chinguetti, Ouadane, Tichitt och Oalata – alla upptagna på FN-organet Unescos lista över världsarv.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år: 30 000 (2000)
Turistinkomster: 33 000 000 US dollar (2016)
Turistinkomsternas andel av exporten: 2,0 procent (2016)

Källor