Madagaskar
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/madagaskar/
Madagaskar är världens fjärde största ö och ligger i Indiska oceanen cirka 50 mil från det afrikanska fastlandet. På Madagaskar har en unik flora och fauna utvecklats sedan ön avskildes från de afrikanska och asiatiska kontinenterna för 160 miljoner år sedan. Den etniskt blandade befolkningen har såväl afrikanska som indonesiska inslag. Madagaskar har gott om mineraler och bördiga jordar, men politisk instabilitet har hämmat den ekonomiska utvecklingen.
Geografi och klimat
Madagaskar är världens fjärde största ö, till ytan cirka 30 procent större än Sverige. Den ligger i Indiska oceanen omkring 50 mil öster om den afrikanska kontinenten med Moçambique som närmaste granne på fastlandet. Madagaskar ligger i den tropiska zonen, men klimatet varierar mellan olika delar av landet.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 587 041 km2 (2020)
- Tid
- svensk +2 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Antananarivo 1 300 000 (folkräkning 2018) 1
- Övriga större städer
-
Toamasina 326 300, Antsirabé 245 600,
Mahajanga 244 700 (folkräkning 2018) - Högsta berg
-
Maromokotro
(2 876 m ö h) - Viktiga floder
- Betsiboka
- Största sjö
- Alaotra
- Medelnederbörd/månad
-
Antananarivo
295 mm (jan), 8 mm (juli) - Medeltemperatur/dygn
-
Antananarivo
21 °C (jan), 15 °C (juli)
Källor
Befolkning och språk
Madagaskars befolkning har ett blandat ursprung med inslag från framför allt Indonesien och Afrika. Trots att invånarna talar ett enhetligt språk, malagassiska, är de officiellt indelade i 18 folkgrupper med egna dialekter.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- 18 officiella folkgrupper, varav merina, betsimisaraka och betsileo tillhör de största; därutöver små grupper av européer och asiater
- Antal invånare
- 26 969 307 (2019)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 45 (2018)
- Andel invånare i städerna
- 36,5 procent (2017)
- Nativitet/födelsetal
- 33,1 per 1000 invånare (2016)
- Mortalitet/dödstal
- 6,3 per 1000 invånare (2016)
- Befolkningstillväxt
- 2,7 procent (2017)
- Fertilitetsgrad
- 4,2 antal födda barn per kvinna (2016)
- Andel kvinnor
- 50,1 procent (2017)
- Förväntad livslängd
- 67 år (2018)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 68 år (2018)
- Förväntad livslängd för män
- 65 år (2018)
- Språk
- malagassiska, franska och engelska är officiella språk
Källor
Religion
Merparten av madagaskerna bekänner sig till traditionella inhemska religioner, där andetro och förfädersdyrkan är viktiga inslag. Den världsreligion som har flest anhängare är kristendomen.
Utbildning
Fattigdom och politisk oro har gjort att den generella utbildningsnivån i Madagaskar är låg. Bland den vuxna befolkningen kan bara två av tre läsa och skriva. Under 2010-talets andra hälft ökade dock barnens närvaro i skolan avsevärt.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 77,7 procent (2003)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 41 (2016)
- Läs- och skrivkunnighet
- 71,6 procent (2012)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,2 procent (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 17,0 procent (2015)
Källor
Kultur
Poesi och muntligt berättande har en lång tradition i Madagaskar, men malagassiska har också länge varit ett skriftspråk med en stor litteraturskatt. Musik har en viktig roll i familje- eller byritualer.
Arbetsmarknad
Majoriteten av madagaskerna arbetar i familjens eget jordbruk och en stor del av dem odlar enbart för husbehov. De få formella anställningar som finns inom industrin och tjänstesektorn är förlagda till städerna, men utan utbildning och kontakter är det svårt att få sådana jobb.
Sociala förhållanden
Ungefär sju av tio madagasker lever i fattigdom, enligt Världsbanken. Sociala försäkringssystem finns bara för den lilla andel av befolkningen som har en anställning. För det stora flertalet madagasker är släkten det viktigaste sociala trygghetsnätet.
Fakta – sociala förhållanden
- Spädbarnsdödlighet
- 38 per 1000 födslar (2018)
- Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
- 0,3 procent (2019)
- Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år)
- 0,1 procent (2019)
- Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år)
- 0,1 procent (2019)
- Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
- 50,6 procent (2015)
- Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter
- 10,5 procent (2017)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 5,2 procent (2015)
- Offentliga utgifter för hälsovård per person
- 24 US dollar (2016)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 19 procent (2018)
Källor
Seder och bruk
Umgänget med madagasker är inte särskilt omgärdat av uppföranderegler. Det gäller både i mer officiella sammanhang och i möten med privatpersoner. Men för en västeuropé kan intensiteten och den fysiskt nära kontakten i samtal kännas ovan.
Äldre historia
Madagaskars befolkning är ättlingar till invandrare från såväl den afrikanska kontinenten som det nuvarande Indonesien och arabländerna. Både britter och fransmän försökte kolonisera ön på 1800-talet och det var fransmännen som gick segrande ur den maktkampen.
Modern historia
Kupper och folkliga revolter – ibland i samverkan – har präglat Madagaskars politik under självständigheten efter 1960. Det har även slitningar mellan invånarna i inlandet och kustområdena gjort, liksom motsättningar mellan dem som velat ha en stark centralmakt och dem som förespråkat regionalt självstyre.
Politiskt system
Enligt författningen är Madagaskar en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. De politiska partierna är sällan ideologiskt styrda, utan är uppbyggda kring sina ledare. President Andry Rajoelina backas upp av en tiopartiallians vid namn Vi alla med president Rajoelina.
Demokrati och rättigheter
Madagaskar är formellt en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem, men verklig demokrati har haft svårt att få fäste i landet. Korruptionen är utbredd och rättsväsendet lider av resursbrist, bland annat är det ont om utbildade jurister.
Aktuell politik
Den före detta kuppmakaren Andry Rajoelina styr Madagaskar tillsammans med en regering bestående av hans partiallians Vi alla med president Rajoelina. Sedan mitten av 2010-talet har landet upplevt en mindre turbulent tid än krisåren 2009–2014. Satsningar på utbildning och fattigdomsbekämpning har gett visst resultat.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Repoblikan’i Madagasikara/ République de Madagascar/Republic of Madagascar/Republiken Madagaskar
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Andry Rajoelina (2019–)
- Regeringschef
- premiärminister Christian Ntsay (2018–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Vi alla med president Rajoelina 84, Jag älskar Madagaskar 16, övriga partier 5, oberoende kandidater 46 (2019)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Med president Andry Rajoelina (Mapar) 49, Ravalomanana-rörelsen 19, Madagasker som börjar om tillsammans 14, övriga partier och oberoende 65, ogiltigförklarade mandat 4 (2013)
- Valdeltagande
- 54 % i presidentvalets första omgång 2018, 48 % i presidentvalets andra omgång 2018, 31 % i parlamentsvalet 2019
- Kommande val
- presidentval 2023, parlamentsval 2024
Källor
Utrikespolitik och försvar
Officiellt för Madagaskar en alliansfri utrikespolitik. I praktiken står landet nära västvärlden, i synnerhet den forna kolonialmakten Frankrike. Ett kuppartat maktskifte 2009 gjorde att Madagaskar blev internationellt isolerat fram till 2014, då landet fick en ny folkvald president och isoleringen från omvärlden kunde brytas.
Fakta – försvar
- Armén
- 12 500 man (2017)
- Flygvapnet
- 500 man (2017)
- Flottan
- 500 man (2017)
- Militärutgifternas andel av BNP
- 0,6 procent (2019)
- Militärutgifternas andel av statsbudgeten
- 3,3 procent (2019)
Källor
Ekonomisk översikt
Trots naturtillgångar i form av mineraler, ädelstenar och skog har Madagaskar haft en svag ekonomisk utveckling och tillhör världens fattigaste länder. Isolering från omvärlden under perioden 2009–2014 innebar ekonomisk kris. Jordbruket utgör basen i ekonomin och sysselsätter närmare åtta av tio madagasker.
Fakta – Ekonomi
- BNP per person
- 461 US dollar (2018)
- Total BNP
- 12 100 miljoner US dollar (2018)
- BNP-tillväxt
- 4,8 procent (2019)
- Jordbrukets andel av BNP
- 19,9 procent (2017)
- Tillverkningsindustrins andel av BNP
- 12,9 procent (2008)
- Servicesektorns andel av BNP
- 44,1 procent (2017)
- Inflation
- 5,6 procent (2019)
- Statsskuldens andel av BNP
- 45,7 procent (2018)
- Utlandsskuld
- 3 376 miljoner US dollar (2017)
- Valuta
- ariary
- Varuexport
- 3 036 miljoner US dollar (2018)
- Varuimport
- 3 493 miljoner US dollar (2018)
- Bytesbalans
- 80 miljoner US dollar (2018)
- Varuhandelns andel av BNP
- 59 procent (2018)
- Viktigaste exportvaror
- Vanilj, kläder och textilier, nickel, kobolt, kryddnejlikor, skaldjur (2018)
- Största handelspartner
- Frankrike, Kina, USA, Förenade arabemiraten (2018)
Källor
Naturtillgångar, energi och miljö
Madagaskar har gott om naturtillgångar, men många av dem är outnyttjade. Gruvindustrin är liten men växer snabbt. I gruvorna bryts bland annat nickel, kobolt, krom, ilmenit, glimmer, grafit och ädelstenar. Elektricitet alstras främst ur vattenkraft. Runt en av sju invånare har tillgång till el.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 3 905 tusen ton (2016)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,2 ton (2016)
- Andelen energi från förnyelsebara källor
- 70,2 procent (2015)
Källor
Jordbruk och fiske
Minst sju av tio madagasker försörjer sig direkt eller indirekt på jordbruk eller boskapsskötsel. Ändå är bara omkring en tiondel av landets odlingsbara mark uppodlad. En betydligt större del av marken används för boskapsskötsel.
Fakta – jordbruk
- Jordbrukets andel av BNP
- 19,9 procent (2017)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 71,2 procent (2016)
Källor
Industri
Madagaskars tillverkningsindustri är relativt liten och sysselsätter knappt 7 procent av arbetskraften. I fabrikerna tillverkas främst livsmedel, kläder och textilier, både för export och för hemmamarknaden.