Kongo-Kinshasa

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kongo-kinshasa/

Det väldiga Kongo-Kinshasa (Demokratiska republiken Kongo) är till ytan Afrikas näst största land. Gränserna stakades ut under kolonialtiden utan hänsyn till invånarna i de traditionella riken som tvingades samman. Än idag lever befolkningen med konsekvenserna av det som hände då. Landet är rikt på naturresurser men krig och konflikter, korruption och dåligt ledarskap har hämmat utvecklingen och majoriteten av invånarna lever under svåra förhållande och i utbredd fattigdom.

Kongo-Kinshasa – Geografi och klimat

Kongo-Kinshasa är det näst största landet i Afrika, efter Algeriet. Det upptar en stor del av Afrikas inland och har bara en kort kuststräcka, fyra mil lång, vid Kongoflodens mynning i Atlanten i väster. Kongo är till ytan fem gånger så stort som Sverige och gränsar till nio länder. Klimatet är tropiskt med hög luftfuktighet och en relativt hög temperatur året om.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 2 344 885 km2 (2020)
Tid: svensk + 1 timme
Angränsande land/länder: Uganda, Rwanda, Burundi, Tanzania, Zambia, Angola, Kongo-Brazzaville, Centralafrikanska republiken, Sydsudan
Huvudstad med antal invånare: Kinshasa 14 340 000 ¹
Övriga större städer: Mbuji-Mayi 2 525 300, Lubumbashi 2 478 300, Kananga 1 458 400, Kisangani 1 261 300, Bukavu 1 078 000 ²
Högsta berg: Margherita (högsta delen av Mount Stanley, beläget på gränsen till Uganda) (5 109 meter över havet)
Viktiga floder: Kongofloden
Största sjö: Tanganyikasjön
Medelnederbörd/månad: Kinshasa 236 mm (nov), 1 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn: Kinshasa 27 °C (april), 22 °C (juli)

1. med förorter, FN-uppskattning 2020
2. FN-uppskattning 2020

Källor

Kongo-Kinshasa – Befolkning och språk

Kongo-Kinshasas befolkning brukar delas in i minst 200 folkgrupper. Invånarna är ojämnt fördelade över den enorma landytan och stora områden i landets inre är obebodda. Befolkningen ökar snabbt och nästan hälften av invånarna är under 14 år.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: luba, kongo, mongo, mangbetu-azande med flera
Antal invånare: 86 790 567 (2019)
Antal invånare per kvadratkilometer: 37 (2018)
Andel invånare i städerna: 43,9 procent (2017)
Nativitet/födelsetal: 42,3 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal: 9,9 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt: 3,3 procent (2017)
Fertilitetsgrad: 6,1 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor: 50,1 procent (2017)
Förväntad livslängd: 61 år (2019)
Förväntad livslängd för kvinnor: 62 år (2019)
Förväntad livslängd för män: 59 år (2019)
Språk: franska är officiellt språk ¹

1. i landet talas också över 200 lokala språk därav fyra nationella: swahili, tshiluba, lingala och kikongo

Källor

Kongo-Kinshasa – Religion

De flesta kongoleser är kristna. Ungefär halva befolkningen är katoliker. Under kolonialtiden verkade också flera protestantiska missionssamfund i landet. Kyrkorna drev även social verksamhet och byggde upp ett nätverk av sjukhus, kliniker och skolor.

Kongo-Kinshasa – Utbildning

Efter årtionden av ekonomisk vanskötsel och blodiga konflikter är skolväsendet i Kongo-Kinshasa svårt eftersatt. Barnen ska börja skolan vid sex års ålder och formellt är det första sexåriga stadiet obligatoriskt men i praktiken får många barn ingen undervisning alls.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan: 36,8 procent (1999)
Antal elever per lärare i grundskolan: 33 (2015)
Läs- och skrivkunnighet: 77,0 procent (2016)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 1,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 10,8 procent (2017)

Källor

Kongo-Kinshasa – Kultur

Kongo-Kinshasa har rika kulturella traditioner och många folkgrupper är framstående inom träsnideri, konsthantverk, skulptur, måleri, musik och dans. I slutet av 2010-talet höjdes allt fler röster för att kräva att kulturskatter som förts ut ur landet under kolonialtiden ska lämnas tillbaka.

Kongo-Kinshasa – Arbetsmarknad

Arbetslösheten är utbredd och en stor del av befolkningen lever i fattigdom. De flesta kongoleser har sin försörjning utanför den formella ekonomin. Fackförbund är tillåtna. Hänsynslös exploatering av barnarbetare i farliga gruvor är vanlig. Barnarbete förekommer inom hela den informella sektorn.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet: 4,3 procent (2019)
Ungdomsarbetslöshet: 8,0 procent (2019)

Källor

Kongo-Kinshasa – Sociala förhållanden

Det ekonomiska och sociala kaoset och de väpnade konflikterna under 1990-talet och in på 2000-talet har slagit hårt mot befolkningen. Trots att säkerhetsläge förbättrats och en viss tillväxt inom ekonomin är situationen fortfarande svår, med utbrett våld, djup fattigdom och brist på offentlig service.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet: 68 per 1000 födslar (2018)
Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år): 0,8 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga kvinnor (15–24 år): 0,5 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland unga män (15–24 år): 0,2 procent (2019)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten: 41,8 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till toaletter: 20,5 procent (2017)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 4,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person: 21 US dollar (2016)
Andel kvinnor i parlamentet: 13 procent (2020)

Källor

Kongo-Kinshasa – Seder och bruk

Kongo-Kinshasa är ett mångkulturellt samhälle med vitt skilda lokala traditioner och sedvänjor i olika delar av landet. Religionen och det franska språket är två saker som förenar befolkningen.

Kongo-Kinshasa – Äldre historia

Som många andra afrikanska länder är Kongo-Kinshasa en kolonial skapelse. De riken som byggdes upp under medeltiden av afrikanska folk bröts ned av europeiska slavhandlare och krossades slutligen när den belgiske kungen Leopold II i slutet av 1800-talet ville skapa en privat koloni. Hänsynslös plundring av naturresurser, utan en tanke på befolkningens bästa, präglade landet även efter det att belgiska staten tog över ansvaret för kolonin.

Kongo-Kinshasa – Modern historia

Kongo-Kinshasa fick sämsta tänkbara start som nation och hotades omedelbart av splittring. Inom loppet av ett halvår kom arméuppror, belgisk invasion, provinser som bröt sig ur landet, FN-trupper, militärkupp och mord på premiärministern. Efter en fem år lång kris följde årtionden av diktatur under Mobutu Sese Seko. Första Kongokriget 1996–1997 ledde till Mobutus fall men blev upptakten till andra Kongokriget 1998–2003, ett regionalt storkrig som krävde flera miljoner människoliv.

Kongo-Kinshasa – Politiskt system

Kongo-Kinshasa är en republik som leds av en president med stora maktbefogenheter. Den relativa demokratisering som skett sedan 2003 har gett upphov till en mängd politiska partier men sakfrågor och ideologier spelar liten roll. I de östra provinserna är väpnade rebellgrupper fortfarande de viktigaste maktspelarna. Stridigheter fortgår trots att det formellt råder fred.

Kongo-Kinshasa – Demokrati och rättigheter

När Kongo-Kinshasa gick till val 2006 var det första gången på 40 år som det hölls demokratiska val i landet. Men demokratiseringen kom av sig och trots en massiv FN-insats och flera fredsavtal har våldet i landet inte upphört, både rebellgrupper och regeringstrupper begår övergrepp mot civilbefolkningen. Rättsväsendet är svagt och korruptionen är omfattade.

Kongo-Kinshasa – Aktuell politik

Kongo-Kinshasa styrdes 2001−2019 av Joseph Kabila. Under åren blev Kabila en allt mer auktoritär ledare och planerade val sköts upp flera gånger. President- och parlamentsval hölls slutligen i december 2018. Oppositionsledaren Félix Tshisekedi utsågs till ny president även om det rådde tvivel om att han verkligen hade vunnit valet. Den nye presidenten blev dock beroende av Kabilas läger, som dominerade parlamentet. Kring årsskiftet 2020/2021 såg det dock ut som om Tshisekedi var på väg att, åtminstone delvis, frigöra sig från Kabilas grepp.

Fakta – politik

Officiellt namn: République Démocratique du Congo/ Demokratiska republiken Kongo
Statsskick: republik
Statschef: president Félix Tshisekedi (2019–)
Regeringschef: premiärminister Sama Lukonde Kyenge (2021−)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Folkets parti för återuppbyggnad och demokrati (PPRD) 49, Alliansen Kongos demokratiska krafter (AFDC) 41, Unionen för demokrati och sociala framsteg (UPDS) 32, Alternativ för välbefinnande och förändring 30, Folkets parti för fred och demokrati (PPPD) 25, Sociala rörelsen (MS) 23 med flera (2018) ¹
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Partiet för försoning och utveckling (PPRD) 69, Unionen för demokrati och sociala framsteg (UDPS) 42, Folk för fred och demokrati (PPPD) 30, Sociala förnyelserörelsen (MSR) 28, Rörelsen för Kongos befrielse (MLC) 21 m fl (2011)
Valdeltagande: 58 % i president- och parlamentsvalet 2011; 48 % i presidentvalet 2018 (enligt preliminära uppgifter)
Kommande val: president- och parlamentsval 2023

1. Många av partierna hade samlats i tre allianser Kongos gemensamma front (FCC) som fick 337 mandat, Lamuka 102 mandat och På väg mot förändring (Cach) 46 mandat

Källor

Kongo-Kinshasa – Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken präglas av att Kongo-Kinshasa är ett oroligt land i en orolig del av Afrika. Framför allt Rwanda och Uganda har under många år varit indragna i strider mot regeringsarmén i Kongo, medan flera andra länder har stridit på regeringens sida.

Fakta – försvar

Armén: 103 000 man (2017)
Flygvapnet: 2 550 man (2017)
Flottan: 6 700 man (2017)
Militärutgifternas andel av BNP: 0,7 procent (2019)
Militärutgifternas andel av statsbudgeten: 6,4 procent (2019)

Källor

Kongo-Kinshasa – Ekonomisk översikt

Med sina enorma naturrikedomar av framför allt mineraler kunde Kongo-Kinshasa vara ett av de mest välmående länderna i världen. Därtill finns väldiga tillgångar på vatten och skog. Men landet har länge präglats av ekonomisk skövling, vanskötsel och väpnade konflikter. Kongo är idag en av världens mest utblottade stater. Ökad efterfrågan på mineraler har dock gjort att tillväxten stärkts, även om den planat ut på senare år på grund av att världsmarknadspriserna har sjunkit.

Fakta – Ekonomi

BNP per person: 562 US dollar (2018)
Total BNP: 47 228 miljoner US dollar (2018)
BNP-tillväxt: 4,4 procent (2019)
Jordbrukets andel av BNP: 19,1 procent (2018)
Tillverkningsindustrins andel av BNP: 18,1 procent (2018)
Servicesektorns andel av BNP: 32,7 procent (2018)
Inflation: 2,9 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP: 15,3 procent (2018)
Utlandsskuld: 5 438 miljoner US dollar (2019)
Valuta: kongolesisk franc
Varuexport: 15 967 miljoner US dollar (2018)
Varuimport: 14 973 miljoner US dollar (2018)
Bytesbalans: - 2 169 miljoner US dollar (2018)
Varuhandelns andel av BNP: 30 procent (2018)
Viktigaste exportvaror: koppar, kobolt, virke, råolja, guld, kaffe
Största handelspartner: Kina, Sydafrika, Zambia, Sydkorea

Källor

Kongo-Kinshasa – Naturtillgångar och energi

Gruvbrytning är hörnstenen i Kongo-Kinshasas formella ekonomi. Så har den varit sedan kolonialtiden. Kopparproduktionen har gått upp de senaste åren och landet står för mer hälften av världens samlade koboltbrytning. Stora mängder zink, guld, kassiterit, mangan, kadmium, germanium, silver, volfram och columbit-tantalit (coltan) utvinns också. Nästan all el som produceras kommer från vattenkraft.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person: 384 kilo oljeekvivalenter (2014)
Elkonsumtion per person: 107 kilowattimmar, kWh (2014)
Utsläpp av koldioxid totalt: 2 021 tusen ton (2016)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 0,0 ton (2016)
Andelen energi från förnyelsebara källor: 95,8 procent (2015)

Källor

Kongo-Kinshasa – Jordbruk och fiske

Endast en liten del av Kongo-Kinshasa yta är uppodlad trots att landet har stor jordbrukspotential. Odling av kommersiella grödor har minskat sedan 1970-talet och de senaste årens konflikter i kombination med stora interna flyktingströmmar har gjort att många miljoner kongoleser går hungriga.

Fakta – jordbruk

Jordbrukets andel av BNP: 19,1 procent (2018)
Andel av landytan som används för jordbruk: 11,6 procent (2016)

Källor

Kongo-Kinshasa – Industri

Efter afrikanska förhållanden hade Kongo-Kinshasa tidigare en relativt välutvecklad förädlings- och tillverkningsindustri. Många års ekonomiskt vanstyre knäckte nästan hela sektorn och först under de senaste åren har det gjorts försök att få i gång produktionen igen.