Kongo-Kinshasa

Geografi och klimat

Kongo-Kinshasa är det näst största landet i Afrika, efter Algeriet. Det upptar stora delar av Afrikas inland och har bara en kort kuststräcka, fyra mil lång, vid Kongoflodens mynning i Atlanten i väster. Kongo är till ytan fem gånger så stort som Sverige och gränsar till nio länder.

Klimatet är tropiskt med hög luftfuktighet och en relativt hög temperatur året om.

Befolkning och språk

Kongo-Kinshasas befolkning brukar delas in i minst 200 folkgrupper. Invånarna är ojämnt fördelade över den enorma landytan, stora områden i landets inre är obebodda. Befolkningen ökar snabbt och nästan hälften av invånarna är under 14 år.

Religion

De flesta kongoleser är kristna. Ungefär halva befolkningen är katoliker. Under kolonialtiden byggde katolska kyrkan upp ett nätverk av sjukhus, kliniker och skolor. Kyrkan drev också företag, däribland jordbruk, handelsbodar och verkstäder.

Utbildning

Skolan i Kongo-Kinshasa är svårt eftersatt efter årtionden av ekonomisk vanskötsel och blodiga konflikter. Barnen ska börja skolan vid sex års ålder och formellt är det första sexåriga stadiet obligatoriskt. Men vart tredje eller vart fjärde barn går inte i skolan.

Kultur

Kongo-Kinshasa har rika kulturella traditioner och flera folkgrupper är framstående inom träsnideri, konsthantverk, skulptur, måleri, musik och dans.

Massmedier

Författningen garanterar press- och yttrandefrihet men i verkligheten är den begränsad. Journalister utsätts för trakasserier från både myndighetsföreträdare och icke-statliga aktörer. Makthavarna försöker kontrollera medierna genom censur, hot, utomrättsliga gripanden och misshandel.

Arbetsmarknad

Arbetslösheten är utbredd. En stor andel kongoleser har sin försörjning utanför den formella ekonomin. Många lever på jordbruk för självhushåll, illegal gruvbrytning, smuggling i gränsområdena eller gatuförsäljning i städerna. Hänsynslös exploatering av barnarbetare i farliga gruvor, särskilt i rebellkontrollerade områden, är vanlig. Barnarbete förekommer i hela den informella sektorn, liksom inomjordbruket.

Sociala förhållanden

Det ekonomiska och sociala kaoset och de väpnade konflikterna under 1990-talet och in på 2000-talet har slagit hårt mot befolkningen. Trots ett förbättrat säkerhetsläge och viss tillväxt är situationen fortfarande svår, med utbrett våld, djup fattigdom och avsaknad av offentlig service.

Seder och bruk

Kongo-Kinshasa är ett mångkulturellt samhälle med vitt skilda lokala traditioner och sedvänjor i olika delar av landet. Franska är fortfarande det språk som håller samman de olika folkslagen.

Kommunikationer

Ett svårt nedslitet transportnät är ett av de allvarligaste hindren för Kongo-Kinshasas ekonomiska utveckling. En upprustning av kommuni­kationerna, som knappt underhållits alls sedan kolonialtiden, står högt på listan över de mest brådskande utvecklingsprojekten.

Äldre historia

Som många andra afrikanska länder är Kongo-Kinshasa en rent kolonial skapelse. De riken som byggdes upp här under medeltiden av afrikanska folk bröts ned av europeiska slavhandlare och krossades slutligen när den belgiske kungen Leopold II i slutet av 1800-talet ville skapa en egen koloni. Hänsynslös utplundring av naturresurser, utan en tanke på befolkningens bästa, kom att prägla landet även efter det att belgiska staten tog ifrån kungen ansvaret för kolonin.

Modern historia

Kongo-Kinshasa fick sämsta tänkbara start som nation och hotades omedelbart av splittring. Inom loppet av ett halvår kom arméuppror, belgisk invasion, provinser som bröt sig ur landet, FN-trupper, militärkupp och mord på premiärministern. Efter en fem år lång kris följde årtionden av diktatur under Mobutu Sese Seko. Första Kongokriget 1996–1997 ledde till Mobutus fall men blev upptakten till andra Kongokriget 1998–2003, ett regionalt storkrig som krävde flera miljoner människoliv.

Politiskt system

Kongo-Kinshasa är en republik som leds av en president med stora maktbefogenheter. Den relativa demokratisering som skett sedan 2003 har gett upphov till en mängd politiska partier men sakfrågor och ideologier spelar liten roll. I de östra provinserna är väpnade rebellgrupper fortfarande de viktigaste maktspelarna. Stridigheter fortgår trots att det formellt råder fred. 

Demokrati och rättigheter

Kongo-Kinshasa gick till val 2006 var det första gången på 40 år som det hölls demokratiska val i landet. Men demokratiseringen kom av sig och trots en massiv FN-insats och flera fredsavtal har våldet i landet inte upphört och både rebellgrupper och regeringstrupper begår övergrepp mot civilbefolkningen. Rättsväsendet är svagt och korruptionen är omfattade.

Aktuell politik

Kongo-Kinshasa styrdes 2001−2019 av Joseph Kabila, som tog över makten mitt under brinnande krig. Men trots att fred formellt råder sedan 2003 har kongoleserna inte fått uppleva det lugn de hade hoppats på. Kabilas styre blev allt mer auktoritärt, korruptionen har fortsatt att vara ett svårt problem och civilbefolkningen utsätts fortfarande för brutalt våld. Kabila lyckades hålla sig kvar vid makten genom att planerade val sköts upp flera gånger. President- och parlamentsval hölls slutligen i december 2018. UDPS-ledaren Félix Tshisékédi utsågs till ny president, även om det rådde tvivel om att han verkligen hade vunnit valet. 

Utrikespolitik och försvar

Utrikespolitiken präglas av att Kongo-Kinshasa är ett oroligt land i en orolig del av Afrika. Framför allt Rwanda och Uganda har under en lång rad år varit indragna i strider mot regeringsarmén i Kongo, medan flera andra länder har stridit på regeringens sida. Traditionellt har förhållandet till västvärlden varit gott.

Ekonomisk översikt

Med sina enorma naturrikedomar av framför allt mineraler kunde Kongo-Kinshasa vara ett av de mest välmående länderna i världen. Därtill finns väldiga tillgångar på vatten och skog. Men landet har länge präglats av ekonomisk skövling, vanskötsel och väpnade konflikter. Kongo är idag en av världens mest utblottade stater. Ökad efterfrågan på mineraler har dock gjort att tillväxten stärkts, även om den planat ut på senare år på grund av att världsmarknadspriserna har sjunkit.

Naturtillgångar och energi

Gruvbrytning har sedan kolonialtiden varit hörnstenen i Kongo-Kinshasas formella ekonomi, även om dess bidrag till BNP minskat sedan 1980-talet. En viss återhämtning har dock skett. Koppar, kobolt och diamanter är de viktigaste mineralerna. Stora mängder utvinns också av zink, guld, kassiterit, mangan, kadmium, germanium, silver, volfram och coltan.

Jordbruk och fiske

Endast runt 3 procent av Kongo-Kinshasas yta är uppodlad, trots att klimat och jordmån lämpar sig väl för storproduktion av bland annat bomull och kaffe. Produktionen av alla kommersiella grödor har minskat sedan 1970-talet.

Industri

Efter afrikanska förhållanden hade Kongo-Kinshasa tidigare en relativt välutvecklad förädlingsindustri. Många års ekonomiskt vanstyre knäckte nästan hela industrin och först under de senaste åren har det gjorts försök att få i gång produktionen igen.

Utrikeshandel

Kongo-Kinshasa exporterar i stort sett bara råvaror, vilket gör landet sårbart för prisförändringar på världsmarknaden. De senaste åren har stor efterfrågan på mineraler gjort att landet har ett överskott i handeln med utlandet.

Turism

På grund av säkerhetsläget är de utländska besökarna få i Kongo. Särskilt avråds utlänningar från att resa i norra och östra Kongo.