Kongo-Kinshasa
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kongo-kinshasa/

Det väldiga Kongo-Kinshasa är till ytan Afrikas näst största land. Gränserna stakades ut under kolonialtiden utan hänsyn till invånarna i de traditionella riken som tvingades samman. Än i dag lever befolkningen med konsekvenserna av det som hände då. Landet är rikt på naturresurser men krig och konflikter, korruption och dåligt ledarskap har hämmat utvecklingen och majoriteten av invånarna lever under fattiga, svåra förhållanden.
Kongo-Kinshasa – Geografi och klimat
Kongo-Kinshasa är det näst största landet i Afrika, efter Algeriet. Det upptar en stor del av Afrikas inland och har bara en kort kuststräcka, fyra mil lång, vid Kongoflodens mynning i Atlanten i väster. Kongo är till ytan fem gånger så stort som Sverige och gränsar till nio länder. Klimatet är tropiskt med hög luftfuktighet och relativt hög temperatur året om.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 2 344 885 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 1 timme
- Angränsande land/länder
- Uganda, Rwanda, Burundi, Tanzania, Zambia, Angola, Kongo-Brazzaville, Centralafrikanska republiken, Sydsudan
- Huvudstad med antal invånare
- Kinshasa 16,3 miljoner 1
- Övriga större städer
- Mbuji-Mayi 2,8 miljoner, Lubumbashi 2,7 miljoner, Kananga 1,6 miljoner, Kisangani 1,4 miljoner, Bukavu 1,2 miljoner 2
- Högsta berg
- Margherita (högsta delen av Mount Stanley, beläget på gränsen till Uganda) (5 109 meter över havet)
- Viktiga floder
- Kongofloden
- Största sjö
- Tanganyikasjön
- Medelnederbörd/månad
- Kinshasa 236 mm (nov), 1 mm (juli)
- Medeltemperatur/dygn
- Kinshasa 27 °C (april), 22 °C (juli)
2. med förorter, FN-uppskattning 2022
Kongo-Kinshasa – Befolkning och språk
Kongo-Kinshasas befolkning brukar delas in i minst 200 folkgrupper. Invånarna är ojämnt fördelade över den enorma landytan och stora områden i landets inre är obebodda. Befolkningen ökar snabbt och nästan hälften av invånarna är under 14 år.
Fakta – befolkning och språk
- Antal invånare
- 102 262 808 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 45 (2022)
- Andel invånare i städerna
- 47 procent (2023)
- Nativitet/födelsetal
- 41,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,4 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 6,1 födda barn per kvinna (2022)
- Befolkningstillväxt
- 3,3 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 60 år (2022)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 62 år (2022)
- Förväntad livslängd för män
- 58 år (2022)
- Andel kvinnor
- 50,4 procent (2023)
Kongo-Kinshasa – Religion
De flesta kongoleser är kristna. 40–50 procent av befolkningen är katoliker och en ungefär lika stor andel är protestanter. Katolska kyrkan är i dag en viktig politisk kraft, men den och många protestantiska samfund bedriver också omfattande social verksamhet med bland annat sjukhus, kliniker och skolor.
Kongo-Kinshasa – Utbildning
Efter årtionden av ekonomisk vanskötsel och blodiga konflikter är skolväsendet i Kongo-Kinshasa svårt eftersatt. Barnen ska börja skolan vid sex års ålder och formellt är det första sexåriga stadiet obligatoriskt men i praktiken får många barn, framför allt i konfliktområdena, ingen undervisning alls.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 36,8 procent (1999)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 33 (2015)
- Läs- och skrivkunnighet
- 80,5 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,0 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 13,5 procent (2017)
Kongo-Kinshasa – Sociala förhållanden
Det ekonomiska och sociala kaoset och de väpnade konflikterna under de senaste årtiondena har slagit hårt mot befolkningen. Situationen är fortfarande svår, med utbrett våld, djup fattigdom och brist på offentlig service, särskilt i de östra delarna.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel av befolkningen med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 35 procent (2022)
- Andel av befolkningen med tillgång till toaletter
- 16,2 procent (2022)
- Andel hiv-smittade vuxna (15–49 år)
- 0,6 procent (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 60 per 1000 födslar (2022)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 22 US dollar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,8 procent (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 13 procent (2024)
Kongo-Kinshasa – Kultur
Kongo-Kinshasa har rika kulturella traditioner och många folkgrupper är framstående inom träsnideri, konsthantverk, skulptur, måleri, musik och dans. I slutet av 2010-talet höjdes allt fler röster för att kräva att kulturskatter som förts ut ur landet under kolonialtiden ska lämnas tillbaka.
Kongo-Kinshasa – Seder och bruk
Kongo-Kinshasa är ett mångkulturellt samhälle med vitt skilda lokala traditioner och sedvänjor i olika delar av landet. Religionen och det franska språket är två saker som förenar befolkningen.
Kongo-Kinshasa – Äldre historia
Som många andra afrikanska länder är Kongo-Kinshasa en kolonial skapelse. De riken som byggdes upp under medeltiden av afrikanska folk bröts ned av europeiska slavhandlare och krossades när den belgiske kungen Leopold II i slutet av 1800-talet skapade en privat koloni. Hänsynslös plundring av naturresurser präglade landet även efter det att belgiska staten tog över kolonin, problem som satt sina djupa spår efter självständigheten.
Kongo-Kinshasa – Modern historia
Kongo-Kinshasa fick sämsta tänkbara start som nation och hotades omedelbart av splittring. Inom ett halvår kom arméuppror, belgisk invasion, provinser som bröt sig ur landet, FN-trupper, militärkupp och mord på premiärministern. Efter en fem år lång kris följde årtionden av diktatur under Mobutu Sese Seko. Första Kongokriget 1996–1997 ledde till Mobutus fall men blev upptakten till andra Kongokriget 1998–2003, ett regionalt storkrig som krävde flera miljoner människoliv. Sedan dess har strider fortsatt rasa framför allt i öster.
Kongo-Kinshasa – Demokrati och rättigheter
När invånarna Kongo-Kinshasa röstade 2006 var det första gången på 40 år som det hölls demokratiska val i landet. Men demokratiseringen kom av sig. Trots en massiv FN-insats och flera fredsavtal har våldet i landet inte upphört. Både rebellgrupper och regeringstrupper begår övergrepp mot civilbefolkningen. Rättsväsendet är svagt och korruptionen är mycket utbredd.
Kongo-Kinshasa – Inrikespolitik och författning
Kongo-Kinshasa är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Presidenten har stora befogenheter. Det demokratiska systemet har brister och det är osäkert om den sittande presidenten Félix Tshisekedi verkligen vann presidentvalet 2018. I december 2023 valdes Félix Tshisekedi för en andra mandatperiod med överväldigande stöd, men även denna gång har hans seger ifrågasatts.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- République Démocratique du Congo/ Demokratiska republiken Kongo
- Statsskick
- republik
- Statschef
- president Félix Tshisekedi (2019–)
- Regeringschef
- premiärminister Judith Suminwa Tuluka (2024−)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Unionen för demokrati och sociala framsteg (UDPS) 69, Unionen för den kongolesiska nationen (A/A-UNC) 25, Alliansen Kongos demokratiska krafter (AFDC) 35, Låt oss agera och bygga (AB) 26, Allierad aktion/Allt för Kongos utveckling (AA/TDC) 21, Allians av aktörer för folket (AAP) 21, Alliansblock 50 20, Rörelsen för Kongos befrielse (MLC) 19, Tillsammans för republiken (EPR) 19, samt drygt 30 mindre partier. (2023) 1
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Folkets parti för återuppbyggnad och demokrati (PPRD) 49, Alliansen Kongos demokratiska krafter (AFDC) 41, Unionen för demokrati och sociala framsteg (UDPS) 32, Alternativ för välbefinnande och förändring 30, Folkets parti för fred och demokrati (PPPD) 25, Sociala rörelsen (MS) 23 med flera (2018) 2
- Valdeltagande
- 48 procent i presidentvalet 2018; 43 procent i presidentvalet 2023
- Kommande val
- president- och parlamentsval december 2028
2. Partierna i den dåvarande presidenten Joseph Kabilas allians Kongos gemensamma front (FCC) fick tillsammans 337 mandat och därmed en stark majoritet i parlamentet
Kongo-Kinshasa – Utrikespolitik och försvar
Utrikespolitiken präglas av att Kongo-Kinshasa är ett oroligt land i en orolig del av Afrika. Framför allt Rwanda och Uganda har under många år varit indragna i strider mot den kongolesiska regeringsarmén, medan flera andra länder har stridit på regeringens sida. Särskilt komplicerat är förhållandet till grannlandet Rwanda.
Fakta – försvar
- Armén
- 103 000 man (2022)
- Flygvapnet
- 2 550 man (2022)
- Flottan
- 6 700 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,58 procent (2022)
Kongo-Kinshasa – Ekonomisk översikt
Med sina enorma naturrikedomar av framför allt olika mineral kunde Kongo-Kinshasa vara ett av de mest välmående länderna i världen. Därtill finns väldiga tillgångar på vatten och skog. Men landet har länge präglats av ekonomisk skövling, vanskötsel och väpnade konflikter. Kongo är i dag en av världens mest utblottade stater. Ökad efterfrågan på mineral har dock gjort att tillväxten stärkts, även om den har varierat med världsmarknadspriserna.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 628 US dollar (2023)
- BNP-tillväxt
- 8,6 procent (2023)
- Total BNP
- 66 383 miljoner US dollar (2023)
- Jordbrukets andel av BNP
- 17,4 procent (2023)
- Industrins andel av BNP
- 46,5 procent (2023)
- Servicesektorns andel av BNP
- 33,5 procent (2023)
- Inflation
- 17,8 procent (2024)
- Statsskulden i andel av BNP
- 14,6 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 11 067 miljoner US dollar (2023)
- Valuta
- kongolesisk franc
- Varuexport
- 16 400 miljoner US dollar (2023)
- Varuimport
- 11 600 miljoner US dollar (2023)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 42 procent (2023)
- Viktigaste exportvaror
- koppar, kobolt, guld, virke, råolja, kaffe och andra jordbruksprodukter
- Största handelspartner
- Kina, Sydafrika, Belgien och Luxemburg
- Mottaget bistånd per invånare
- 32 US dollar (2022)
Kongo-Kinshasa – Naturtillgångar, energi och miljö
Gruvbrytning är sedan kolonialtiden hörnstenen i Kongo-Kinshasas formella ekonomi. Kopparproduktionen har gått upp de senaste åren och landet står för mer hälften av världens samlade koboltbrytning. Stora mängder zink, guld, kassiterit, mangan, kadmium, germanium, silver, volfram och columbit-tantalit (coltan) utvinns också. Nästan all el som produceras kommer från vattenkraft.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 21 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 1 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 56,12 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 0,63 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 3 026 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,0 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 35 684 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Kongo-Kinshasa – Jordbruk och industri
Endast en liten del av Kongo-Kinshasa yta är uppodlad trots att landet har stor jordbrukspotential. Odling av kommersiella grödor har minskat sedan 1970-talet och de senaste årens konflikter i kombination med stora interna flyktingströmmar har gjort att många miljoner kongoleser går hungriga. Den tidigare relativt välutvecklade industrisektorn lider fortfarande av följderna av många av ekonomiskt vanstyre.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 17,4 procent (2023)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 13,9 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 55,6 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 46,5 procent (2023)