Komorerna
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/komorerna/
Den tidigare franska kolonin Komorerna är en samling öar som ligger mellan Madagaskar och den afrikanska östkusten. Trots vacker natur och fina stränder har landet inte kunnat förverkliga sin potential som turistmål. Politisk instabilitet, dåliga kommunikationer, korruption och en ineffektiv ekonomi står i vägen.
Komorerna – Geografi och klimat
Ögruppen Komorerna ligger mellan Afrikas östkust och norra Madagaskar. Den består av fyra större öar och flera småöar. Staten Komorerna omfattar tre av huvudöarna: Grand Comore (på komoriska Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Mohéli (Mwali). Komorerna har ett tropiskt klimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 1 862 km2 (2022)
- Tid
- svensk +2 timmar
- Huvudstad med antal invånare
- Moroni 62 400 (på Grand Comore, FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Mutsamudu (på Anjouan), Fomboni (på Mohéli)
- Högsta berg
- Kartala (på Grand Comore 1
- Medelnederbörd/år
- 1 500–5 000 mm
- Medeltemperatur/dygn
- 23–28 °C året runt
Komorerna – Befolkning och språk
Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Invånarna är av blandat ursprung, med framför allt afrikanska, arabiska, malajisk-polynesiska och madagaskiska rötter.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- nästan alla har blandat ursprung, främst arabiskt och afrikanskt (bantufolk)
- Antal invånare
- 836 774 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 467 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 30 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 30,9 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 7,1 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 1,8 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 4,0 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 49,8 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 63 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 66 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 61 år (2021)
- Språk
- komoriska, arabiska och franska är officiella språk
Komorerna – Religion
Nästan alla komorier bekänner sig till islams huvudinriktning sunni och det är inte tillåtet att försöka omvända någon till någon annan tro än denna. I landet finns även små minoriteter av kristna, främst katoliker, och shiamuslimer.
Komorerna – Utbildning
Utbildningssystemet i Komorerna har stora brister. Läskunnigheten är låg men förbättras i långsam takt. Officiellt råder åtta års skolplikt, men många elever hoppar av skolan i förtid för att arbeta.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 62,0 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 80,8 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 28 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 2,5 procent (2015)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 13,4 procent (2015)
Komorerna – Sociala förhållanden
Majoriteten av befolkningen i Komorerna lever under knappa omständigheter och de politiska oroligheterna i landet har bidragit till att fördjupa fattigdomen. De allra flesta komorier försörjer sig genom småskalig odling för eget bruk.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 80 procent (2019)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 35,9 procent (2019)
- Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
- 0,1 procent (2021)
- Spädbarnsdödlighet
- 39 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 5,3 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 81 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 17 procent (2022)
Komorerna – Kultur
Komorisk kultur präglas av islam och av de olika folkslag som genom historien flyttat till öarna. Det finns en rik flora av muntliga berättelser som under senare decennier nedtecknats på komoriska och franska. Den traditionella musiken framförs numera främst på stora bröllopsfester som kan pågå i flera veckor i rika familjer.
Komorerna – Seder och bruk
Det komoriska vardagslivet präglas av islam. Islamisk fundamentalism är ovanlig, men det ger hög status i samhället att ha gjort en pilgrimsresa till Mecka. I byar och småstäder kretsar det offentliga livet kring torget (bangwe), där männen kan sitta i timmar under skuggande träd och diskutera, dricka starkt kaffe och spela brädspel. I övrigt är familjebostaden och moskén de fasta hållpunkterna i tillvaron.
Komorerna – Äldre historia
De komoriska öarna tros ha varit bebodda sedan 500-talet e Kr. Under hela perioden för den europeiska medeltiden anlände nya folkgrupper till öarna, från såväl det afrikanska fastlandet som Mellanöstern. Mellan 1908 och 1975 var Komorerna en fransk koloni.
Komorerna – Modern historia
Djup splittring har präglat Komorerna ända sedan självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1975, mycket på grund av konflikter mellan de tre öar som utgör landet samt motsättningar mellan centralmakten och öarnas lokala företrädare. En rad militärkupper har hämmat den ekonomiska utvecklingen och fattigdomen har i sin tur underblåst separatistiska strömningar.
Komorerna – Demokrati och rättigheter
Komorernas historia är fylld av kupper och kuppförsök. Även om allmänna val hålls har det demokratiska systemet stora brister. Efter en författningsändring 2018 har den federala presidenten stärkt sin makt. Korruption är ett stort problem och regimen begränsar mediernas frihet.
Inrikespolitik och författning
Republiken Komorerna är en federation bestående av tre större öar och en stor del av politiken handlar om maktfördelningen mellan dem. Sedan 2016 är Azali Assoumani landets president. Han kunde behålla posten efter valet 2019 med hjälp av en författningsändring som innebar att posten som unionens president inte längre skulle rotera mellan öarna. Assoumani omvaldes 2024.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Udzima wa Komori/Union des Comores/Jumhuriyat al-Qamar al-Mutahidah/Unionen Komorerna
- Statsskick
- republik, förbundsstat
- Statschef
- unionspresident Azali Assoumani (2016–)
- Regeringschef
- unionspresident Azali Assoumani (2016–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 22, Orangea partiet 2 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Unionen för Komorernas utveckling (UPDC) 8, Juwa 7, Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 2, Demokratisk samling för Komorerna (RDC) 2, övriga småpartier och beroende kandidater 5 (2015)
- Valdeltagande
- 56 procent i presidentvalet 2024, knappt 71 procent i valet till unionsparlamentet (andra omgången) 2020, 1
- Kommande val
- parlamentsval år 2025, presidentval 2029
Komorerna – Utrikespolitik och försvar
Komorernas relationer med den gamla kolonialmakten Frankrike är komplicerade. Frankrike är en viktig biståndsgivare och handelspartner. Samtidigt har frågan om den franska ön Mayottes status stört förbindelserna. På senare år har Komorernas relationer till Kina och arabvärlden stärkts.
Komorerna – Ekonomisk översikt
Brist på viktiga naturtillgångar, ett dåligt utbyggt transportsystem, överbefolkning och hög arbetslöshet har gjort Komorerna beroende av bistånd utifrån. Situationen har inte underlättats av den politiska turbulens, korruption och ineffektivitet som rått sedan självständigheten 1975.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 485 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,4 procent (2022)
- Total BNP
- 1 243 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 36,4 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 9,1 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 50,2 procent (2022)
- Inflation
- 11,4 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 29,1 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 337 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- comorisk franc
- Varuexport
- 55 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 319 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,1 miljarder US dollar (2011)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 30 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- kryddnejlikor, ylang-ylang (för parfymessens), vanilj
- Största handelspartner
- Frankrike, Förenade arabemiraten, Pakistan, Kina
- Mottaget bistånd per invånare
- 185 US dollar (2021)
Komorerna – Naturtillgångar, energi och miljö
Komorerna har inga mineraltillgångar av betydelse och är därför beroende av importerad olja. Den ojämförligt viktigaste energikällan är dock ved. Landet är sårbart för klimatförändringar och har stora problem med avskogning och jordförstörelse.
Fakta – energi och miljö
- Energianvändning per invånare
- 63 kilo oljeekvivalenter (2007)
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 88 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 83 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 0,62 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 0,71 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 328 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 237 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Komorerna – Jordbruk och industri
Jordbruket dominerar ekonomin i Komorerna och står för merparten av landets exportinkomster. Två av tre invånare är sysselsatta inom jordbruket, som dock har svårt att utvecklas på grund av dålig jordmån och brist på odlingsbar mark. Industrisektorn är liten och ägnas främst åt att bearbeta jordbruksvaror.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 36,4 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 70,4 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 17,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 9,1 procent (2022)