Komorerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/komorerna/

Den tidigare franska kolonin Komorerna är en samling öar som ligger mellan Madagaskar och den afrikanska östkusten. Trots vacker natur och fina stränder har landet inte kunnat förverkliga sin potential som turistmål. Politisk instabilitet, dåliga kommunikationer, korruption och ineffektiv ekonomi står i vägen.

Geografi och klimat

Ögruppen Komorerna ligger mellan Afrikas östkust och norra Madagaskar. Den består av fyra större öar och flera småöar. Staten Komorerna omfattar tre av huvudöarna: Grand Comore (på comoriska Njazidja), Anjouan (Nzwani) och Mohéli (Mwali). Komorerna har ett tropiskt klimat.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 862 km2 (2018)
Tid
svensk +2 timmar
Huvudstad med antal invånare
Moroni 55 900 (på Grand Comore 1
Övriga större städer
Mutsamudu (på Anjouan), Fomboni (på Mohéli)
Högsta berg
Kartala (på Grand Comore 2
Medelnederbörd/år
1 500–5 000 mm
Medeltemperatur/dygn
23–28 °C året runt
1. uppskattning 2014)
2. 2 361 m ö h)

Källor

Befolkning och språk

Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Invånarna är av blandat ursprung, med framför allt afrikanska, arabiska, malajisk-polynesiska och madagaskiska rötter. Det allmänt talade språket komoriska är en variant av swahili.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nästan alla har blandat ursprung, främst arabiskt och afrikanskt (bantufolk)
Antal invånare
813 912 (2017)
Antal invånare per kvadratkilometer
437 (2017)
Andel invånare i städerna
28,8 procent (2017)
Nativitet/födelsetal
32,9 per 1000 invånare (2016)
Mortalitet/dödstal
7,4 per 1000 invånare (2016)
Befolkningstillväxt
2,3 procent (2017)
Fertilitetsgrad
4,3 antal födda barn per kvinna (2016)
Andel kvinnor
49,6 procent (2017)
Förväntad livslängd
64 år (2016)
Förväntad livslängd för kvinnor
65 år (2016)
Förväntad livslängd för män
62 år (2016)
Språk
comoriska, arabiska och franska är officiella språk

Källor

Religion

I Komorerna är islam statsreligion. Nästan hela befolkningen är muslimer, varav en stor majoritet tillhör islams huvudriktning sunni. I landet finns även en liten minoritet av kristna, främst katoliker.

Utbildning

Utbildningssystemet i Komorerna har stora brister. Läskunnigheten är låg men förbättras i långsam takt. Officiellt råder skolplikt i tio år, men många elever hoppar av skolan i förtid för att istället arbeta.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
79,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2017)
Läs- och skrivkunnighet
49,2 procent (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
15,3 procent (2015)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
15,3 procent (2015)

Källor

Kultur

Komorisk kultur präglas av islam och av de olika folkslag som genom historien flyttat till öarna. Det finns en rik flora av muntliga berättelser som under senare decennier nedtecknats på komoriska och franska. Den traditionella musiken framförs numera främst på stora bröllopsfester som kan pågå i flera veckor i rika familjer.

Massmedier

Författningen föreskriver press- och yttrandefrihet men medierna kan utsättas för viss påverkan från landets makthavare. Det kan leda till att journalister undviker att rapportera om känsliga ämnen. Först 2002 fick Komorerna sin första dagstidning, Le Matin des Comores.

Fakta – massmedier

Antal mobilabonnemang per 100 invånare
55 (2017)
Andel av befolkningen som använder internet
8 procent (2016)

Källor

Arbetsmarknad

I Komorerna finns endast runt 7 000 löneanställda personer. Övriga invånare försörjer sig på arbete utanför den formella ekonomin. Runt två tredjedelar av invånarna överlever på småskalig odling för eget bruk.

Fakta – arbetsmarknad

Arbetslöshet
4,3 procent (2018)
Ungdomsarbetslöshet
10,0 procent (2018)

Källor

Sociala förhållanden

Majoriteten av befolkningen i Komorerna lever under knappa omständigheter och de politiska oroligheterna i landet har bidragit till att fördjupa fattigdomen. De allra flesta komorier försörjer sig genom småskalig odling för eget bruk.

Fakta – sociala förhållanden

Spädbarnsdödlighet
55 per 1000 födslar (2016)
Andel av befolkningen som har tillgång till rent vatten
83,7 procent (2015)
Andel av befolkningen som har tillgång till renhållningssystem
35,8 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
8,0 procent (2015)
Offentliga utgifter för hälsovård per person
59 US dollar (2015)
Andel kvinnor i parlamentet
6 procent (2017)

Källor

Seder och bruk

Det komoriska vardagslivet präglas av islam. Islamisk fundamentalism är ovanlig, men det ger hög status i samhället att ha gjort en pilgrimsresa till Mecka. I byar och småstäder kretsar det offentliga livet kring torget (bangwe), där männen kan sitta i timmar under skuggande träd och diskutera, dricka starkt kaffe och spela brädspel. I övrigt är familjebostaden och moskén de fasta hållpunkterna i tillvaron.

Kommunikationer

Större delen av vägnätet i Komorerna är i dåligt skick. Järnvägar saknas helt. Kollektivtaxi är det vanligaste sättet att ta sig runt på öarna. Den största hamnen är Mutsamudu på ön Anjouan. Det finns båtförbindelser mellan öarna samt till och från Madagaskar och Afrikas östkust. Utanför huvudstaden Moroni ligger en internationell flygplats. Det finns också mindre flygplatser på de andra öarna.

Äldre historia

De komoriska öarna tros ha varit bebodda sedan 500-talet e Kr. Under hela perioden för den europeiska medeltiden anlände nya folkgrupper till öarna, från såväl det afrikanska fastlandet som Mellanöstern. Mellan 1908 och 1975 var Komorerna en fransk koloni.

Modern historia

Djup splittring har präglat Komorerna ända sedan självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1975. Ett viktigt skäl till splittringen har varit konflikter mellan de tre öar som utgör landet samt motsättningar mellan centralmakten och öarnas lokala företrädare. En rad militärkupper har hämmat den ekonomiska utvecklingen och fattigdomen har i sin tur underblåst separatistiska strömningar. Den svaga politiska ledningen har gjort det möjligt för utländska legosoldater att periodvis praktiskt taget ta kontrollen över landet.

Politiskt system

Den fråga som genom åren orsakat mest slitningar i Komorerna är relationerna mellan centralmakten och landets tre huvudöar. Sedan 2009 har centralmakten stärkt sin position efter några år med ökat lokalt självstyre. Dessutom skrotades 2018 ett system där presidentposten roterade i tur och ordning mellan de tre öarna. Några större ideologiska skiljelinjer finns knappast och partiväsendet är svagt utvecklat.

Fakta – politik

Officiellt namn
Udzima wa Komori/Union des Comores/Jumhuriyat al-Qamar al-Mutahidah/Unionen Comorerna
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Regeringschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Unionen för Komorernas utveckling (UPDC) 8, Juwa 7, Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 2, Demokratisk samling för Komorerna (RDC) 2, övriga småpartier och beroende kandidater 5 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Baobab-koalitionen 16, övriga anhängare till Sambi 3, oppositionen 5 (2009)
Valdeltagande
73 % i valet till unionsparlamentet (andra omgången) 2015, 53,8 % i presidentvalet 2019
Kommande val
parlamentsval år 2020, presidentval 2024

Källor

Demokrati och rättigheter

Denna text är under uppbyggnad och kommer att publiceras under andra halvan av augusti. 

Aktuell politik

Presidentvalet 2016 vanns av Azali Assoumani, som varit president två gånger tidigare, bland annat efter en kupp 1999. 2018 utlyste Assoumani en folkomröstning om författningsändringar och fick väljarnas stöd. Presidenten beskriver ändringarna som ett sätt att bevara stabiliteten, men enligt oppositionen riskerar de att störa den sköra maktbalansen i landet. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Udzima wa Komori/Union des Comores/Jumhuriyat al-Qamar al-Mutahidah/Unionen Comorerna
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Regeringschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Unionen för Komorernas utveckling (UPDC) 8, Juwa 7, Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 2, Demokratisk samling för Komorerna (RDC) 2, övriga småpartier och beroende kandidater 5 (2015)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Baobab-koalitionen 16, övriga anhängare till Sambi 3, oppositionen 5 (2009)
Valdeltagande
73 % i valet till unionsparlamentet (andra omgången) 2015, 53,8 % i presidentvalet 2019
Kommande val
parlamentsval år 2020, presidentval 2024

Källor

Utrikespolitik och försvar

Komorernas relationer med den gamla kolonialmakten Frankrike är komplicerade. Frankrike är landets största biståndsgivare och handelspartner. Samtidigt har frågan om den franska ön Mayottes status stört förbindelserna.

Ekonomisk översikt

Brist på viktiga naturtillgångar, ett dåligt utbyggt transportsystem, överbefolkning och hög arbetslöshet har gjort Komorerna beroende av bistånd utifrån. Situationen har inte underlättats av den politiska turbulens, korruption och ineffektivitet som rått sedan självständigheten 1975.

Fakta – Ekonomi

BNP per person
775 US dollar (2016)
Total BNP
617 miljoner US dollar (2016)
BNP-tillväxt
2,7 procent (2017)
Inflation
6,4 procent (2016)
Statsskuldens andel av BNP
25,4 procent (2015)
Utlandsskuld
166 miljoner US dollar (2017)
Valuta
comorisk franc
Varuexport
20 miljoner US dollar (2012)
Varuimport
218 miljoner US dollar (2012)
Bytesbalans
- 41 miljoner US dollar (2012)
Varuhandelns andel av BNP
29 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kryddnejlikor, ylang-ylang (för parfymessens), vanilj
Största handelspartner
Frankrike, Turkiet, Förenade arabemiraten

Källor

Naturtillgångar och energi

Komorerna har inga mineraltillgångar av betydelse och är därför beroende av importerad olja. Den ojämförligt viktigaste energikällan är dock ved. Elförsörjningen är bristfällig.

Fakta – energi och miljö

Energianvändning per person
63 kilo oljeekvivalenter (2007)
Utsläpp av koldioxid totalt
154 tusen ton (2014)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,2 ton (2014)
Andelen energi från förnyelsebara källor
45,3 procent (2015)

Källor

Jordbruk

Jordbruket dominerar ekonomin i Komorerna och står för över 90 procent av landets exportinkomster. Två av tre invånare är sysselsatta inom jordbruket, som dock har svårt att utvecklas på grund av dålig jordmån och brist på odlingsbar mark.

Fakta – jordbruk

Andel av landytan som används för jordbruk
71,5 procent (2015)

Källor

Industri

Industrin är främst koncentrerad på förädling av jordbruksvaror för export, främst bearbetning av vanilj och ylang-ylang på ön Anjouan. Industrisektorns utveckling hämmas av en alltför liten hemmamarknad och höga transportkostnader vid export.

Utrikeshandel

Komorerna har ett stort underskott i handeln med omvärlden; importkostnaderna har länge varit flerfaldigt större än exportinkomsterna. De viktigaste exportprodukterna är vanilj, kryddnejlikor och ylang-ylang. Importen består främst av livsmedel, oljeprodukter och fordon.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
20 miljoner US dollar (2012)
Varuimport
218 miljoner US dollar (2012)
Bytesbalans
- 41 miljoner US dollar (2012)
Varuhandelns andel av BNP
29 procent (2018)
Viktigaste exportvaror
kryddnejlikor, ylang-ylang (för parfymessens), vanilj
Största handelspartner
Frankrike, Turkiet, Förenade arabemiraten

Källor

Turism

Komorerna har vacker natur, utmärkta stränder och vatten lämpade för dykning. Dessutom finns ett intressant muslimskt kulturarv liknande det som lockar många turister till Zanzibar i Tanzania. De ständiga politiska kriserna har dock skrämt bort många turister.

Fakta – turism

Antal utländska besökare per år
26 800 (2016)
Turistinkomster
39 300 000 US dollar (2012)
Turistinkomsternas andel av exporten
43,9 procent (2012)

Källor